Arkiv för december 2016

Bokslut för 2016…

31/12, 2016

TantraBlog 9 år!

Så har ännu ett år gått. TantraBlog har nu blivit ännu ett år äldre, och går därmed in på sitt tionde år. I ärlighetens hamn har det inte blivit mycket skrivet här i år heller – men den stora bloggeran är ju över sedan några år tillbaka. De sociala nätverken har tagit över, och nu skriver jag betydligt mer på Facebook än här.

Problemet med detta är dock att man inte nödvändigtvis når fler – eller bara de som redan är på samma spår. Det finns ett värde i att ha fasta webbadresser till specifika, mer genomtänkta texter att länka till.

Jag skriver detta i årets sista timmar, och hinner därför inte göra en så fin årskrönika som jag gjorde 2014. Men jag ville ändå skriva något om året som gått, eftersom det har varit ett väldigt innehållsrikt och spännande år, på många områden.

Många säger att 2016 var så hemskt. Ja, på en internationell politisk nivå har det onekligen varit ett stökigt år. Våldsammare än på mycket länge i Mellanöstern, flyktingkris, politiska omsvängningar som Brexit och presidentvalet i USA; med Trump som osannolik president – och mycket mer än så.

För oss har det varit ett bra år. Många kurser, ett par helt nya (Ecstasy Play, en lekfull BDSM-kurs som jag hållit tre gånger hittills tillsammans med Andy Buru, samt Gudar & Djur, en spännande kombination av tantra och shamanism, på Skeppsuddens kursgård, tillsammans med Ana Olivegren), och så allra sista gången för Livets Goda på Chateau Garreau – eftersom huset nu är sålt, och har en ny ägare.

Vi har rest mer än vanligt – förutom jobbresa (Livets Goda – som vi i år kombinerade med en veckas semester i Bordeaux) så har vi varit på semester på Gran Canaria, två gånger. En gång i januari, och en gång helt nyligen, i december. Plus att vi för tredje gången åkte på hippiesemester till Gotland med vår sköna hippiebuss Blixten.

Mitt politiska engagemang har framför allt rört sig om sakfrågor. Yttrandefrihet, drogpolitik, sex, naket och porr. Ett fåtal artiklar i tidningar har det blivit, som vanligt. ”Det sexfientliga samhället är problemet” – en replik i DN, som svar på en moralistisk artikel, samt ”Sexmoralism att påstå att övergreppen är porrens fel”, också en replik, i GP, i polemik mot en artikel om den farliga porren. De tär populärt att skylla allt möjligt på sex och porr, och någon måste ju försvara yttrandefriheten mot blind moralism.

Jag sitter alltjämt kvar i Piratpartiets styrelse, och vet fortfarande inte om jag gör så förfärligt mycket nytta där, men det känns som att det börjar gå åt rätt håll, och att partiet kan komma att få fart igen, om vi bara kan få vind i seglen. Jag har i alla fall helt nyligen fått rollen som talesperson för skola och utbildning. Vi får se vad jag kan göra av det.

Det finns förstås mycket mer att berätta, men det kan hända att jag fuskar, och lägger till mer i denna bloggpost i efterskott. Det är min blogg, så jag får göra som jag vill. 🙂

Gott Nytt År på dig, du som orkat läsa ända hit!

Dekorrand

Tryckfrihetsordningen 250 år!

2/12, 2016

Tryckfrihetsförordningen

Idag finns det verkligen anledning att fira! Tryckfrihetsordningen, en av världens bästa lagar, fyller idag, den 2 december, 250 år, och det är värt att högtidlighålla.

Under ledning av den österbottniske prästen Anders Chydenius genomdrev mösspartiet vid riksdagen i Gävle den 2 december 1766 antagandet av en tryckfrihetsförordning som stoppade censur och införde offentlighetsprincipen för offentliga handlingar i svenska myndigheten, därmed även i Finland.

Viktiga komponenter i Tryckfrihetsförordningen är rätten att sprida information, offentlighetsprincipen och meddelarfriheten. Tanken är att vi ska garanteras ”ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning i vilket ämne som helst”. Sverige var länge också ensamt om att ha offentlighetsprincip, särskilt att ha den reglerad i grundlag.

Samtidigt befinner vi oss i en tid då yttrandefriheten blir attackerad från alla håll och kanter. Yttrandefriheten inskränks sakta mer och mer, och t.o.m. författare som Jonas Gardell höjer rösten och vill ha mer censur, något som för mig framstår som ytterligt absurt. Man skyller på ”näthat”, och viftar med lagförslag.

Just yttrandefriheten tycks vara särskilt farlig enligt många. Hur skulle det se ut om alla får säga precis vad de tycker? Ja, det blir ett vildvuxet medielandskap. Men vad är då alternativet? Ett ödsligt och räddhågat landskap, där ingen vågar säga flaska, för det kan ju leda till åtal?

Vi ser det redan, där en man blev anmäld för hets mot folkgrupp, för att han påstått att ett böneutrop i en moské lät som ett åsneskrik. Dumt sagt, kanske – men det ska inte leda till åtal. En annan blev fälld för att ha haft på sig en satirisk t-shirt med en bild av Hitler – en t-shirt man kan köpa i vilken souvenirshop som helst i London. En konstnär blir dömd till sex månaders fängelse, för teckningar, visade i ett galleri.

Tryckfrihet och yttrandefrihet är inte till för alla de som har socialt accepterade idéer, okontroversiella påståenden och politiskt korrekta yttranden. Yttrandefriheten finns till för dem som har de tokigaste idéerna, för dem som säger det vi andra inte vill höra, för dem som kan upplevas som kränkande.

Det finns de som säger att yttrandefrihet inte innebär rätten att kränka andra. De har fel. Det är just det yttrandefriheten är till för. Du kan välja att bli kränkt av precis vad som helst, och skulle vi förbjuda allt som någon kan bli kränkt av, så blir det inte så mycket kvar.

tunn linje

Om Tryckfrihetsförordningen (Wikipedia)
Tryckfriheten hotas av politiker och tyckare
(Nils Funcke, Expressen)
7 saker alla borde veta om tryckfrihetsförordningen (Sebastian Folcker, DN)

Dekorrand


<span>%d</span> bloggare gillar detta: