Archive for the ‘Yttrandefrihet’ category

Lögnaktig antiporrpropaganda – igen…

20/02, 2017

Veronica Palm om porr

Veronica Palm ljuger och fantiserar (som vanligt) i Dagens Arena, och påstår i en artikel med rubriken ”Därför behöver vi ta strid emot porren” att 35 % av allt som visas på nätet är porr (var kommer denna bisarra siffra från?), och att vilken 12-åring som helst på några sekunder kan klicka sig fram till ”dehumaniserande våldsporr och grov misshandel”. Det är lätt att påstå saker, att dra åsikter ur röven och presentera det som fakta – särskilt om man inte anser sig behöva backa upp det med hårda bevis eller källhänvisningar. Som t.ex. att kolla upp verklig statistik om porr på nätet.

Så jag gjorde ett litet experiment, och gjorde en sökning på just ordet ”sex”. Jag vet inte hur sökhistoriken ser ut i Veronica Palms dator, men jag jobbar som sexualupplysare, googlar mycket om sex, och i min webläsare, när jag söker på just ordet ”sex”, så får jag detta resultat: sida upp och sida ner är det information om sex och relationer – i Expressen, RFSU, Familjeliv, Apotea, Illustrerad Vetenskap, Metro, Vårdguiden, UR, Women’s Health, QX, m.m. Där kommer upp nyhetsartiklar om personer som åkt fast för diverse sexövergrepp, nätbutiker som säljer glidmedel och kondomer, AdLibris – och strax före en länk till en dejtingsida dyker upp en länk till Bibelinformation! Fattar ni? Bibelinformation! Ingen våldsporr alls, faktiskt.

Googlesökning SEX

Först när jag klickat mig fram till 16:e sidan (!) i Google får jag fram något som man kan klassa som helt vanlig porr – sex.com, som innehåller typisk mainstreamporr – inte det som Veronica Palm beskriver, utan just helt vanlig porr, utan våld och tvång. När jag slår över till bildsökning är det ungefär likadant. Jag scrollar förbi hundratals bilder av liknande karaktär – romantiska, ljusa och softade bilder med gulliga och kramande par klädda i vita linnen i sängar med vita lakan – allt sådant man kan publicera i vilken anständig tidning som helst, samt en och annan anatomisk teckning.

När jag kommer ner till slutet av sökningen – ni vet, där det kommer en länk man kan klicka på som säger ”Visa fler resultat” – så har jag ännu inte sett EN ENDA BILD som inte skulle kunna publiceras på Facebook utan att bli borttagen. Inte en enda fitta, inte en enda kuk, inte en enda bröstvårta. OBS! Jag har INTE Safesearch påkopplat!

Googlesökning SEX

Naturligtvis är ungdomar generellt mycket smartare än Veronica Palm, och söker mer specifikt på ”pussy”, ”gangbang” etc., men nu var det ju faktiskt så att jag granskade Veronica Palms dubiösa påstående, och visade därmed att hon uppenbarligen ljuger. Alternativt är hennes egen sökhistorik präglad av ett frenetiskt sökande på just olika uttryck för sex.

Vidare ljuger hon om porren som en stor miljardindustri, eftersom en väldigt stor andel av den porr de flesta konsumerar idag är ren amatörporr, som man kan hitta gratis. Och så pratar hon om pojkar, när det faktiskt är en ganska hög andel flickor och kvinnor som tittar på porr. Och de gillar de mer kinky varianterna, med BDSM-innehåll – säkerligen det som Palm refererar till som ”våldsporr”.

Problemet med ideologiska fanatiker utan kunskap och bildning är att de kan ställa till med väldigt mycket skada. Sådana människor med politiskt inflytande är farliga. Hade Veronika Palm bara varit granntanten hade jag kunnat strunta i hennes kverulantiska moralismer, men nu är hon inte det. Hon har makt. Och har man sådana åsikter som hon är man farlig för allmänheten, anser jag. Därför förtjänar hon inte bara en, men många skopor ovett.

Förutom uppenbara lögner om porren så vill Veronica Palm och hennes gelikar uppenbarligen skildra kvinnor som viljelösa, asexuella offer, som absolut inte kan fantisera om att ha gruppsex med flera män, eller att bli dominerade, eller få smisk. Män är perversa djur, och kvinnor är ljuva änglar, typ. Jag vet ju att detta inte är sant – jag har träffat många kvinnor som har berättat om sina sexuella fantasier på ett sätt som får mig att känna mig hyfsat återhållsam, nästan pryd.

Denna strategiska offermentalitet är i själva verket extremt kontraproduktiv för jämställdheten. Man skildrar medvetet kvinnor som svagare, mer osjälvständiga, i behov av skydd – samt att de självklart inte är intresserade av mer ”perversa” former av sex. Rena 1800-talssynen på kvinnor, alltså. Kvinnor kan väl inte vara kinky? De är ju bara ljuva väsen med vita linnen och en tekopp i sina kupade händer?

Vad vill Veronica Palm åstadkomma med sina fantasifulla excesser egentligen? Varför påstår hon att hon vill försvara kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar, när hon i nästa andetag vill skambelägga och förvägra samma kvinnor just detta? Och så detta ständiga ”tänk på ba-a-a-a-a-arnen!”.

Min förhoppning är att vuxenvärlden inte fortsätter att bara nedvärdera porr, och pracka på barnen en sexfientlig världsbild, geom att stänga dörren till alla intryck, men att vi snarare berättar om FLER sätt att ha sex, och framför allt lär våra barn självkänsla, att inte ta skit, att kunna säga JA och att kunna säga NEJ, och att respektera sig själva så pass mycket att de inte går med på sådant de inte vill gå med på. Samt att vi måste lära våra barn att kommunicera vettigt, respektera varandra, lära sig tycka om sin kropp, bejaka sin sexualitet – men på egna villkor.

Om man tycker att något är dåligt, så hjälper det inte att förbjuda eller skambelägga – man måste erbjuda bättre alternativ. Det är vad jag och många med mig gör. Skapa egen porr. Recensera porr på kultursidorna. Då lyfter man bannbullan och ger ämnet den respekt det förtjänar. Då lyfter man också kvaliteten, och kraven på en större medvetenhet om de signaler man sänder ut.

Cirkus Eros

En annan viktig aspekt av porrens vara eller icke vara är att just porren kan vara en oerhört viktig faktor för folk med marginaliserad sexualitet, att erkänna sig själva. För många som exempelvis är homosexuella, eller på annat sätt ”avvikande” från heteronormen, kan porr vara en avgörande faktor i en förbättrad självbild. En spegling, ett erkännande av att den egna sexualiteten är O.K.

Ett stort problem är att många tycks tro att ”bara vi förbjuder porr så blir allting bra” – och det är lika dumt som att förbjuda sex, för att det finns en och annan som begår sexuella övergrepp. Eller att förbjuda mattor, för att det finns tvångsarbetande barnslavar i afghanska mattfabriker.  Varje vettig person drar självklart slutsatsen att man bör lägga energi på att lösa problemen genom att erbjuda bättre alternativ, inte genom att förbjuda bort problemet. För det första funkar förbud jävligt dåligt mot sånt som folk vill ha, och man driver verksamhet under jorden, vilket gör situationen värre – därtill drar man med sig fullt acceptabla aktiviteter in i en förbudsspiral, och gör allting sämre.

Det är verkligen dags att vi tar både kvinnors och mäns sexualitet på allvar nu, och erkänner att kvinnor kan ha lika vilda och experimentella erotiska fantasier som män, samt att kvinnor står för en stor del av porrkonsumtionen. Det enda Veronica Palm och hennes likasinnade gör är att skambelägga kvinnor för deras sexualitet. Inte så feministiskt, väl?

tunn linje

Läs gärna Johan Norbergs artikel om porren:
”Släpp moralpaniken och sluta fördöm porren som du inte förstår”

Eller denna intressanta studie:
Exposure to pornography doesn’t reduce attraction and love for romantic partners

Eller denna utmärkta artikel om kommersiell sex:
Konsumentmakt och kommersiell sex?

Och så lite statistik:
Pornhub’s 2016 Year in Review

Och så självklart Petra Östergrens hemsida:
Petra Östergren
På Petras sida kan du också ladda ner hennes bok:
”Porr, horor & feminister” som pdf-fil

tunn linje

Besök gärna min egen pornografiska hemsida Cirkus Eros!

Kurser med Calle & Jennie Rehbinder!

Dekorrand

Spara

Tryckfrihetsordningen 250 år!

2/12, 2016

Tryckfrihetsförordningen

Idag finns det verkligen anledning att fira! Tryckfrihetsordningen, en av världens bästa lagar, fyller idag, den 2 december, 250 år, och det är värt att högtidlighålla.

Under ledning av den österbottniske prästen Anders Chydenius genomdrev mösspartiet vid riksdagen i Gävle den 2 december 1766 antagandet av en tryckfrihetsförordning som stoppade censur och införde offentlighetsprincipen för offentliga handlingar i svenska myndigheten, därmed även i Finland.

Viktiga komponenter i Tryckfrihetsförordningen är rätten att sprida information, offentlighetsprincipen och meddelarfriheten. Tanken är att vi ska garanteras ”ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning i vilket ämne som helst”. Sverige var länge också ensamt om att ha offentlighetsprincip, särskilt att ha den reglerad i grundlag.

Samtidigt befinner vi oss i en tid då yttrandefriheten blir attackerad från alla håll och kanter. Yttrandefriheten inskränks sakta mer och mer, och t.o.m. författare som Jonas Gardell höjer rösten och vill ha mer censur, något som för mig framstår som ytterligt absurt. Man skyller på ”näthat”, och viftar med lagförslag.

Just yttrandefriheten tycks vara särskilt farlig enligt många. Hur skulle det se ut om alla får säga precis vad de tycker? Ja, det blir ett vildvuxet medielandskap. Men vad är då alternativet? Ett ödsligt och räddhågat landskap, där ingen vågar säga flaska, för det kan ju leda till åtal?

Vi ser det redan, där en man blev anmäld för hets mot folkgrupp, för att han påstått att ett böneutrop i en moské lät som ett åsneskrik. Dumt sagt, kanske – men det ska inte leda till åtal. En annan blev fälld för att ha haft på sig en satirisk t-shirt med en bild av Hitler – en t-shirt man kan köpa i vilken souvenirshop som helst i London. En konstnär blir dömd till sex månaders fängelse, för teckningar, visade i ett galleri.

Tryckfrihet och yttrandefrihet är inte till för alla de som har socialt accepterade idéer, okontroversiella påståenden och politiskt korrekta yttranden. Yttrandefriheten finns till för dem som har de tokigaste idéerna, för dem som säger det vi andra inte vill höra, för dem som kan upplevas som kränkande.

Det finns de som säger att yttrandefrihet inte innebär rätten att kränka andra. De har fel. Det är just det yttrandefriheten är till för. Du kan välja att bli kränkt av precis vad som helst, och skulle vi förbjuda allt som någon kan bli kränkt av, så blir det inte så mycket kvar.

tunn linje

Om Tryckfrihetsförordningen (Wikipedia)
Tryckfriheten hotas av politiker och tyckare
(Nils Funcke, Expressen)
7 saker alla borde veta om tryckfrihetsförordningen (Sebastian Folcker, DN)

Dekorrand

Den irrationella skräcken för nakna kroppar

26/07, 2015

Artikel i Expressen Debatt 150716

Expressen Debatt beställde en artikel av mig för en tid sedan, och tanken var att den skulle handla om den alltmer puritanska synen på sex och naket i det offentliga rummet. så för drygt en vecka sedan kom den äntligen ut, i såväl papperstidningen som på nätet, med rubriken Nakenhet är tabu i vår kroppsfientliga kultur (man får ju aldrig sätta sina egna rubriker…).

Min artikel delades friskt (nästan 2.000 delningar på Facebook i skrivande stund), var ett par-tre dagar en av Expressens två-tre mest lästa debattartiklar, och ledde till en väldig massa intressanta diskussioner här och där. Jag tror inte att jag någonsin fått så mycket beröm och uppskattning för en artikel tidigare, så den var väl rätt bra, antar jag.

Min vana trogen publicerar jag förstås de artiklar som jag publicerat i andra media även här på bloggen. Här kommer den:

tunn linje

Artikel i Expressen Debatt 150716

Det finns mycket här i världen som vi människor skräms av, och som väcker vår motvilja. Krig, svält, stöld, vandalism, hot, våld eller förnedring – sådant som man i de allra flesta samhällen stiftar lagar mot. Lagars främsta syfte är att skydda människor från att bli skadade av andra människor, och det är ju vettigt.

Men så finns det vissa områden där allt förnuft har flugit sin kos, allt rationellt tänkande är borta, och känslorna fått kortslutning. Ett sådant område är den nakna människokroppen. Att vara naken i det offentliga rummet betraktas även i ”frigjorda” Sverige som ett brott, och rubriceras numera som sexuellt ofredande. Förargelseväckande beteende är tydligen inte starkt nog.

Fysisk nakenhet verkar skrämma och uppröra så pass att det anses vara något som vi alla borde skyddas från. Särskilt barnen – som vore nakenheten i sig något oerhört farligt och skadligt. Ur detta perspektiv torde barn som växer upp i naturistfamiljer som tillbringar sommarsemestern på nakencamping vara alldeles särskilt traumatiserade. Så är det naturligtvis inte. Alla som någon gång varit på en nakenbadstrand vet att det är mindre sexualiserat än på en ordinär badstrand – men den nyviktorianska skam som sprider sig alltmer, talar inte med förnuftets röst.

På våra badhus har unga killar kalsongerna på under badbyxorna, nakna bastubadare betraktas med misstänksamhet – och så ovanpå det den uppenbara könsdiskrimineringen av kvinnor som i motsats till män tvingas täcka sina bröst. Amerikaniseringen av kulturen gör att åsynen av kvinnliga bröstvårtor ses som större hot mot moralen än bilder av döda kroppar och avhuggna huvuden. Skammen över den egna kroppen programmeras in tidigt. Och vi sväljer det, okritiskt, eftersom sociala medier på nätet har blivit en del av det dagliga umgänget.

Vad blir då effekterna av att leva i en alltmer kroppsfientlig kultur? Denna fobi skapar i själva verket mer ångest, sämre självbild, mer distans – kort sagt, en sämre livskvalitet. Små barn älskar att springa runt nakna, men så lär vi dem att skämmas för sina kroppar, och så krymper de som människor. De blir rädda. Varför gör vi detta mot våra barn?

Många tycks tro att den moral som är rådande just nu är den enda sanningen – så har det minsann alltid varit. Det stämmer inte. För 30-40 år sedan var det fullt normalt för såväl kvinnor som män att vara barbröstade i parker, på badstränder och i badhus. Att sola och bada naken var också vanligt, och inte särskilt uppseendeväckande alls. Hela Långholmen i centrala Stockholm var spontant nakenbadställe – något som kan vara svårt att föreställa sig i dag, när det är förbjudet även för småbarn att bada nakna på Långholmen.

Denna nakenskräck tillför inget av värde. Ingen människa har någonsin tagit skada av att se en annan människa naken. Tvärtom kan det vara befriande, och till och med rätt kul. Ändå skyddar vi oss från ”detta hemska”, med lagstiftning och dömande attityder, så till den grad att det är lättare att hitta vålds- och krigsskildringar i medierna än nakna kroppar.

Det vore onekligen hälsosammare om vi människor kunde slappna av lite mer, lära oss att tycka om våra fantastiska kroppar, njuta av dem så länge vi nu har dem, i stället för att dela denna kollektiva neuros. Avskaffa förbuden mot fysisk nakenhet i det offentliga rummet. Danskarna är bra förebilder – där är det, till skillnad från Sverige, uttryckligen tillåtet att bada naken på alla badstränder. Livet blir nog mycket roligare så, för de allra flesta.

Carl Johan Rehbinder
Relationscoach och sexpedagog

tunn linje

Artikeln publicerad på Expressen Debatt 16 juli 2015

Dekorrand

Liten skrytpost.

15/04, 2014

Blog Stats 1,000,003 hits

Visserligen utslaget på sex år, men ändå. Jag känner mig onekligen lite stolt. Och då är detta ändå långt ifrån min mest besökta hemsida. Cirkus Eros har haft många miljoner besökare genom åren – under ett par år hade jag runt 5.000 besökare per dygn där, vilket är mer än tio gånger så mycket än medelvärdet på TantraBlog. De senaste 10 åren har väl Cirkus Eros haft i runda slängar 2.000-2.500 besökare per dygn, och det blir som sagt många miljoner träffar genom åren – men det känns ändå väldigt mysigt att min blogg har fått så mycket uppmärksamhet, och så många läsare!

Bloggen är ett fantastiskt verktyg som har bidragit till en ökad demokratisering av samhället. Man behöver inte vara journalist på en stor tidning för att nå ut till många läsare. Det räcker med en blogg. Om det man skriver är tillräckligt intressant för att få många läsare, kan en enkel bloggare idag få större inflytande än den där journalisten på DN eller AB.

När jag startade denna blogg på julafton 2007 var den tänkt som ett mediaexperiment – kunde jag få plats i mediaflödet, kunde jag få läsare, kunde jag påverka? Nu, drygt sex år och en miljon träffar senare, så kan jag konstatera att det var ett väldigt lyckat experiment. Jag blev riksdagskandidat, har fått skrivaruppdrag till tidningar och andra media, har deltagit i otaliga TV-debatter och mer därtill. Sannolikt hade inget av detta hänt utan bloggen.

Vi får väl se hur lång tid det tar till nästa miljon… 🙂

Dekorrand

Dags för lite gravplundring!

21/03, 2014

Mercedesreklam

Mercedes har gjort en reklamfilm. Reklamfilmen innehåller en dikt av Karin Boye. Detta har gjort somliga personer väldigt upprörda, däribland Peter Englund, som också råkar vara den tillfälliga ordföranden i Svenska Akademin (ja, jag vet att det kallas ”ständig sekreterare”, men det är förstås retoriskt nonsens, eftersom ingen är ständig, och hans faktiska position är en slags ordförande). Och så avslöjade sig Peter Englund som en elitistisk fjant, en arrogant snobb som sätter sig själv på smakpiedestalen och vill visa var skåpet ska stå. Ganska osmakligt.

Peter Englund kallar tilltaget gravplundring, vilket är ett ovanligt bisarrt påstående, eftersom det antyder att Boyes dikter enligt Svenska Akademin borde vara begravda och dolda för omvärlden, inte tillgängliga för var och en. Dessa dikter ska stå kvar i gamla dammiga bokhyllor, och hur de används ska kontrolleras av gamla dammiga reliker som Peter Englund och hans anhang. Själv är jag barn till en bibliotekarie, och har en långt mindre elitistisk och protektionistisk syn på kultur – jag tycker att all kultur ska vara tillgänglig att bruka och avnjuta, och skiter i artificiella klassificeringar som ”finkultur” och ”fulkultur”.

”En reklambyrå som heter ANR har kommit på den bisarra idén att använda delar av Karin Boyes kanske mest kända dikt, ’I rörelse’, i en glassig reklamfilm som syftar till att locka människor att köpa bilar av märket Mercedes-Benz. Att utnyttja Boyes dikt på det här okänsliga och genomkommersialiserade viset är gravplundring.”

– Peter Englund på sin blogg

Akademin vill stoppa reklamfilmen, och har till och med hotat med rättsliga åtgärder. De har letat bland dammiga paragrafer, och överväger att åkalla det så kallade ”klassikerskyddet” i upphovsrättslagen. Reklambyrån ANR försvarar sig förstås mot den orättfärdiga kritiken. Karin Boye har varit död i mer än 70 år, och därför är hennes dikter är fria att använda för alla och envar. Och även om reklambyrån formellt sett inte alls behöver det, så har de ändå tillfrågat Karin Boye-sällskapet om det passar att de använder ”I rörelse” – och de fick sällskapets välsignelse. Men se, det gillade inte Akademin, den döda kulturens försvarare. Det som är dött och begravet ska minsann fortsätta vara det, allt annat är en skändning av ett kulturarv.

Min respekt för Akademin föll plötsligt långt ner i ett geggigt och illaluktande avlopp. Akademin borde aldrig någonsin ha rätt att bestämma över någons kulturkonsumtion, vare sig för dig, mig eller för den delen stora företag. Även reklam ingår i yttrandefriheten, även om vänsterpolitiska personer inte gillar det – vilket jag tror är den verkliga orsaken till denna konflikt. Man gillar inte kommersialism, av politiska skäl, och så försöker man kidnappa Karin Boye, med moraliska brösttoner. Vad de verkar glömma är att den sortens paternalistiska dömande av kommersialiserad kultur stammar ur en tid då de enda som hade råd att syssla med litteratur och teater var de snuskigt rika. Då var det fult att tjäna pengar på kultur, eftersom det var något man skulle göra som amatör och entusiast.

Men i Sverige har vi något som heter ”likhet inför lagen”, vilket innebär att alla ska behandlas likadant, såväl rika som fattiga. Svenska Akademin ska helt enkelt inte lägga sig i hur Mercedes gör reklam. Om någon tycker att det är smaklöst att Mercedes använder Boyes poesi står det den personen fritt att kritisera det, och att bojkotta Mercedes produkter. Sådant ska inte regleras med paragrafer och förbud. Ah, just det. De som omhuldar Boyes politiska ideal är förmodligen extremt sällan samma personer som ens överväger att köpa en Mercedes. Så frustrerande.

Vi ska vara ärliga nog att erkänna att allt detta endast och enbart handlar om våra egna värderingar. Att diskutera Mercedesreklamens moraliska status har alltså INGENTING med Karin Boye att göra, eller hennes eventuella synpunkter. De som påstår att det är kränkande mot Karin Boye att hennes dikter används i reklam – de pratar skit, och borde egentligen erkänna att det är de själva som väljer att känna sig kränkta, av en eller annan anledning – helt oberoende av vad Karin Boye eventuellt skulle ha kunnat ha för synpunkt.

Det refereras gärna i sammanhanget till Karin Boyes politiska ståndpunkter (hon var socialist och satt i redaktionen för marxistiska Clarté), och att det därför skulle vara etiskt felaktigt att använda hennes dikter till reklam. Detta är också kvalificerat nonsens. Å ena sidan kan ingen kan veta vad som är i strid med författarens intentioner och vilja idag, när hon de facto dog för över 70 år sedan. Vem vet vad hon hade tyckt om hon hade levat idag? Å andra sidan är det faktiskt 100 % irrelevant vad Karin Boye hade tänkt. Karin Boye äger inte längre sina texter. Hon är död. Det betyder att man inte längre existerar som individ, ur eget perspektiv. När du har dött äger du ingenting, absolut ingenting.

Jag har också skapat en jävla massa texter, bilder, musik och andra upphovsrättsskyddade alster, eftersom det är sådant jag lever på. Men det vore osannolikt korkat av mig att ha synpunkter på hur de ska användas efter min död. Om jag är död är jag död, och då finns jag inte mer, kan inte uppleva eventuella hyllningar eller kränkningar, kan inte njuta av frukterna av mitt arbete. Vad som händer efter min död är alltså 100 % likgiltigt vad min egen person anbelangar. Och så ska det vara.

En självklar fråga i sammanhanget torde vara om man får använda citat ur andra döda författares verk, som t.ex. Marcus Aurelius skrifter – i reklam för ett politiskt parti. Skulle det vara emot författarens intentioner och vilja? Är det över huvud taget relevant? Visserligen dog han för 1.834 år sedan, men Svenska Akademin kan säkert åta sig att försvara hans rättigheter å hans vägnar. Så blev allting så mycket bättre. Eller?

”Det här är en yttrandefrihetsfråga. Ska jag inte få läsa upp en dikt bara för att någon annan har skrivit den? Vad Boye ville eller inte ville är helt irrelevant. Upphovsrättsmonopolet är utgånget. Man ska kunna ha en förutsägbar lagstiftning; när upphovsrätten gått är och måste verket vara i public domain.”

”Det är både omöjligt och orimligt att använda statens våldsmonopol för att tvinga folk att uppfatta ett konstverk på det sätt som konstnären avsåg”

– Rick Falkvinge, Piratpartiet

tunn linje

Läs Peter Englunds bloggpost om gravplundring
I annan media:
Akademien rasar mot Mercedes reklam – tidskriften Vi Bilägare
Karin Boye satte poesin i rörelse – SvD
Andra som skrivit om detta:
Rick Falkvinge
Enligt Min Humla
Anna Troberg

tunn linje

En vansinnigt rolig kommentar till ärendet:

Dekorrand

Att missförstå yttrandefriheten

17/12, 2013

Right to opinion goes both ways...

Vissa djupt okunniga människor verkar tro att yttrandefrihet i all enkelhet betyder att de har rätt att yttra sig fritt om vad som helst – oemotsagda – även om det är en helt idiotisk sak de påstår.

Om jag då har en annan åsikt och hävdar den med goda argument (förklarar varför denna åsikt är idiotisk) kan det lätt bli så att den vars åsikter jag just ifrågasätte drar helt felaktiga slutsatser, nämligen att jag inte vill att hen ska få uttrycka sina åsikter, att jag på något märkligt sätt vill inskränka deras yttrandefrihet. Detta är givetvis ett fullkomligt barockt antagande. Inget kunde vara mer felaktigt.

Yttrandefrihet betyder INTE att få säga vad man vill utan att bli ifrågasatt. Ifrågasättandet är en del av yttrandefriheten, nämligen. Andra har lika stor rätt att yttra sig som du. Du får säga vad du vill – och det får även jag. Sådana är villkoren i en modern demokrati.

Dekorrand

Gästbloggare Ola Andersson – därför är jag pirat

10/09, 2013

MEN FÖRST EN INTRODUKTION:

Det har varit väldigt ont om politiskt bloggande från mig ganska länge, eller bloggande över huvud taget. Men det betyder inte att jag inte är engagerad. Jag har bara inte tagit mig tid att blogga. Mycket av mitt politiska skrivande har helt enkelt flyttat till Facebook. Det blir som regel väldigt mycket kortare och mer snuttifierat, inget som duger som bloggposter. Men med nära 3.000 kontakter blir jag i alla fall läst av hyfsat många – och på Facebook får jag oftare igång långa och intressanta diskussioner, eftersom Facebook lämpar sig bättre för interaktivitet än en blogg.

Idag har jag dock tänkt ändra lite på den alltför låga frekvensen av politiskt bloggande, men jag tar en god vän till hjälp. Ola Andersson är en piratpartist som är väldigt företagsam, kreativ, debattglad och engagerad. Han har skrivit en text som jag tyckte var mycket bra, och som jag därför gärna vill dela med mig av. Det är en text som på ett oerhört enkelt sätt förklarar vad det innebär att vi alla är övervakade och avlyssnade, ständigt. Det förtroliga samtalet försvinner helt som fenomen, och inga hemligheter går längre att bevara. Är det så vi vill ha det?

Den senaste tidens avslöjanden, om samarbetet mellan FRA och NSA, bekräftar att allt det vi varnade för 2008, och blev beskyllda för att vara paranoida konspirationsteoretiker och foliehattar, visade sig vara sant. Flera gånger om. Det är alltså mycket, mycket värre än vi vågade tro. Och nu har vi fått bekräftelse på det. Ibland vill man inte ha rätt, och denna massövervakning och globala superregistrering är ett sådant område. Nu visade det sig alltså att vi hade rätt, men att vi var naiva i vår bedömning av omfattningen.

Demokratin i hela Europa hotas faktiskt allvarligt av denna utveckling. Av denna anledning har jag bestämt mig för att det kommande året helt fokusera den lilla tid och energi jag har för politiskt engagemang på att kampanja för att Piratpartiet ska finnas kvar i EU-parlamentet. Det finns inget viktigare just nu.

Här kommer Olas artikel:

tunn linje

Bilden kopierad direkt från FRA:s hemsida.

Denna bild är kopierad direkt från FRA:s hemsida. Bara en sån sak.

Halloj alla vänner i den digitala världen! Jag älskar min dator för alla mina kompisar bor i den! Kanske du tycker likadant, kanske du tycker det även om internet? Att det är fantastiskt?! Att man kan lära sig nya saker till exempel. Vad helst man undrar över finns bara några knapptryckningar bort. För de unga som växer upp idag finns otroliga möjligheter att lättare än tidigare lära sig saker, utveckla sina intressen, träffa nya kompisar. De bor verkligen i datorn på ett sätt vi äldre inte förstår riktigt.

Det är underbart att man kan prata med och umgås med vänner över internet. Det är jättepraktiskt att man kan betala räkningar säkert med sin dator. Det är en välsignelse hur lätt det är att kunna skicka en bild från semestern och dela med sig av ett minne. Man kan även berätta saker som är viktiga. Hur barnen har det i skolan och vad de sagt och gjort för roligt i veckan. Med en person från säkerhetstjänsten ständigt närvarande i rummet med en mikrofon. Jo faktiskt.

Vi har en myndighet här i Sverige som heter FRA, Försvarets Radioanstalt. Vad FRA gör är att all trafik på internet i Sverige och som passerar Sverige, däribland Facebook, mail, webbsiter, dina telefonsamtal, filer du skickar och var din telefon befinner sig hela tiden lagras i deras datorer. Vad som är ännu värre är att medans du och jag pratar och det står en gubbe från FRA i rummet och spelar in vad vi säger, så står det en gubbe till här i rummet med oss. Från amerikanska underättelsetjänsten, NSA. För det har framkommit att vårt svenska FRA ger NSA tillgång till allt som de spelar in och lagrar om oss. Om detta har vår regering ljugit med besked för oss.

Förutom det, vet du vad mera NSA gör? De har tvingat IT-företag som Apple, Microsoft, Skype, Google och många många flera företag att bygga in bakdörrar i program som används för kommunikation så att NSA kan läsa allting. De har även bakdörrar så att din dator och mobiltelefon kan användas för att spionera på dig. Dessa apparater har ju både kameror och en mikrofoner som de kan läsa.

De har även, och detta är långt värre än det, tvingat tillverkare av olika standarder för kommunikation som rör kryptering att också bygga in bakdörrar så att din krypterade trafik inte heller är säker. Sådan trafik som t.ex. dina bankaffärer och dina medicinska journaler och förstås alla filer du skickar och hämtar på företagets server när du jobbar hemifrån. Du har inget privat över huvud taget, gentemot FRA och NSA. De anser sig ha rätt att läsa allting om dig och ingen i regeringen eller riksdagen tänker göra något åt det här. FRA älskar NSA och NSA älskar FRA. Svenska regeringen, riksdagen och svenska media älskar Obama med, som du har sett under den gångna veckan.

Så nu när vi talar med varandra om detta, så föreställ dig då att en gubbe från FRA står och spelar in allting och bakom honom en till, från NSA. Båda vet allting om dig, hur du använder dina pengar på banken, vilket besvär du sökte för på sjukhuset, vilka hemligheter dina barn har som de delar med sina vänner, vilka mina vänner är och vilka politisk åskådning de har och vilka hemligheter vi delar med varandra. NSA delar sedan detta med massor med amerikanska företag för deras ekonomiska vinning.

Vänner emellan är inte längre vänner emellan. Vi har inga hemligheter bara du och jag, eller jag och min bank eller jag och min läkare. Det är mellan dig, mig, FRA och NSA. För så är det. Jag älskar min dator lite mindre nu. För om vi skall prata med varandra om något viktigt så kan vi helt enkelt inte göra det via internet. Det är så de vill ha det. Vi skall inte prata om det här med övervakning tycker de. Vad tänker du göra åt det?

Jag är pirat, det är vad jag tänker göra åt det.

tunn linje

FRA:s självbild.

FRA:s självbild. På riktigt.

tunn linje

En väldans massa länkar för den som vill läsa mera:

Vi kan börja med amerikanen Edward Snowden. Han avslöjade med tidningen The Guardian den massiva övervakning som NSA, som han arbetade för, utsätter både amerikaner och hela världen för i denna artikel.
NSA Prism program taps in to user data of Apple, Google and others

Very thin brown line

Med anledning av detta så arrangerade EU-parlamentet en hearing om just NSA den 5 september 2013 och som vittnen hade de säkerhetsexperter och journalister bland andra. Under denna hearing så twittrades det friskt om alla avslöjanden som kom fram.
Man kan följa dem alla på twittertaggen #EUinquiry

Very thin brown line

Henrik Alexandersson, som är assistent till Christian Engström (MEP för Piratpartiet), följde hearingen och sammanställde ett antal tweets som ärligt talat skrämmer skiten ur mig. Det stora avslöjandet är att svenska FRA är den hemliga nation som fungerat som länk mellan NSA och resten av världen, just för att mycket internettrafik passerar över Sverige. Det andra stora avslöjandet är att även den trafik vi betraktar som säker, krypterad trafik, som t.ex. mellan mig och min bank, innehåller också bakdörrar och är inte alls säker. Konsekvensen av det är att internets själva struktur innehåller en svaghet som just terrorister kan utnyttja. Så i syfte att jaga terrorister så tog man bort möjligheten till säker kommunikation och därmed finns ingen säker kommunikation, för någon. Rätt korkat.
FRA är nyckelspelare i globalt övervakningsnät

Very thin brown line

Därefter började det dyka upp artiklar i det vi kallar för prasselmedia, här var en av de första:
Metro: Sverige pekas ut som NSA:s hemliga nyckelpartner
(På deras förstasida 2013-09-06)

Very thin brown line

DN skrev om det strax därefter:
USA har knäckt säkra krypteringar

Very thin brown line

Aftonbladet var också tidigt ute:
Snowden: NSA knäckte krypteringar på nätet | Nyheter | Aftonbladet

Very thin brown line

SVT skriver om det:
Sverige pekas ut som USA:s hemliga spionpartner

Very thin brown line

Sveriges Radio skriver om det här:
Svenskar kan vara avlyssnade i realtid

Very thin brown line

Christian Engström, en av Piratpartiets två svenska EU-parlamentariker skriver om samma sak här:
NSA har bakdörrar till en stor del av all krypterad internettrafik

I blogginlägget ovan så finns det länkar till två artiklar i slutet:
New York Times: N.S.A. Foils Much Internet Encryption
The Guardian: US and UK spy agencies defeat privacy and security on the internet

Very thin brown line

EPP-gruppen i EU-parlamentet släppte även detta pressmeddelande med anledning av den senaste utfrågningen. För oss pirater är det riktigt kul vad man valde för bild för att illustrera denna artikel, eller hur?
Pressrelease EPP group: Hacking and spying on allies unacceptable

Very thin brown line

Nyhetsbyrån Al Jazeera (som är riktigt bra, kolla in den då och då om du söker kvalitativa nyheter), skriver om det här med:
US cracked most online encryption – NSA has secretly developed ability to crack internet communication, according to new Snowden documents
Bonus: Det finns en video i artikeln.

Very thin brown line

Electronic Frontier Foundation tar upp saken och berättar mera om hur man kan skydda sig med hjälp av kryptering, annan kryptering än den som vanligen används (om du kan, skicka dem lite pengar, de är jättebra):
EFF: Leaks Show NSA is Working to Undermine Encrypted Communications, Here’s How You Can Fight Back

EFF länkar vidare till några saker som står med ovan, och även denna:
The Guardian: NSA and GCHQ unlock privacy and security on the internet

Very thin brown line

Mitt parti, Piratpartiet, mobiliserar och skriver artiklar och pressmeddelanden också:
Piratpartiets Presscenter: Reinfeldt och Bildt försökte dölja FRA:s nära samarbete med NSA
Piratpartiets Presscenter: Piratpartiet: Amerikanska NSA riskerar internets säkerhet

Very thin brown line

DN har fått upp ångan, välkommen in i matchen grabbar!
DN: Avslöjandet om Sverige ord för ord
DN: ”Sverige deltog i NSA-övervakning”

Very thin brown line

Denna publicerades natten före utfrågningen, men är mycket bra. Vad gör man i olika länder? Se trenden med hjälp av denna artikel:
Computer Sweden: Organisation är farligare än information

Very thin brown line

Sedan har vi då källan till det hela. Utfrågningen från Committe on Civil Liberties, Justice and Home affairs, Committe meeting, 2013-09-05.
Videon:
Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs, del 1
Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs, del 2
Har du Mac eller Linux fungerar inte filmerna, tyvärr. Förhoppningsvis så kommer filerna från presentationerna upp här senare. Det verkar ha varit så på tidigare möten.

Very thin brown line

Video!
Ett kort utdrag från utfrågningen med Jacob Applebaum m.fl.
Samma på Youtube, i HAX kanal.

Very thin brown line

Det finns även ett utdrag med hos Metro:
Han pekar ut Sverige i avlyssningsskandalen
Video: Här pekar Duncan Campbell ut Sverige

Very thin brown line

Deltog i hearingen:
Jacob Applebaum – hemsidaTwitter
Duncan Campbell – hemsidaTwitter

Very thin brown line

En pressrelease från LIBE (Civil Liberties Committee) efter hearingen:
Civil Liberties Committee MEPs hear key journalists on NSA snooping

Very thin brown line

Vill man följa denna härdsmälta av demokratin i västvärlden så kan man ha koll på denna sida. The Guardian är riktigt bra på detta ämne nu, och har samlat alla sina artiklar i ämnet på denna sida:
The NSA files

tunn linje

BLIPIRAT.NU

tunn linje

Expressen 2009

Att Piratpartiet får ditt och mitt förtroende att sitta kvar i EU-parlamentet är faktiskt akut, och oerhört viktigt för att bevara demokrati, kunskap, kreativitet, rättssäkerhet, allmänmänskliga rättigheter och personlig integritet – i hela Europa!

PIRATPARTIET BEHÖVS I EU-PARLAMENTET!

Om du inte är tokförbannad  har du ingen koll på vad som pågår.

Dekorrand


%d bloggare gillar detta: