Skatteverket vill öppna brev i Storbritannien

George Orwell var engelsman. Det verkar den brittiska regeringen ha tagit fasta på, för inget land i världen har så mycket kameraövervakning som just Storbritannien. Och inte bara på offentliga platser, utan t.o.m. i en del privatpersoners hem. 1984 är närmare än vi tror. Paradoxalt nog terroriseras privatpersoner som fotograferar i offentliga miljöer av polisen, eftersom alla med kameror är misstänkta terrorister. Men poliser får man inte fotografera, för det är förbjudet. Och det blir bara värre.

Nu vill den brittiska regeringen öppna privatpersoners post, utan att behöva söka tillstånd innan, och utan att behöva meddela adressaten. I Telegraph hittade jag en artikel om detta, och läser med stor förvåning om hur det brittiska skatteverket vill kunna öppna brev på posten, för att kontrollera ”misstänkta brev”. Officiellt vill man införa detta för att motverka smuggling av tobak, men som det alltid blir när man öppnar dörren till nya möjligheter, så används snart detta för en mängd andra ändamål också.

Många har förstås blivit upprörda, eftersom den brittiska brevhemligheten allmänt betraktas som sakrosankt, och inte sedan kriget har denna postala integritet inskränkts det minsta. Nu vill alltså myndigheterna införa denna möjlighet igen – för att stoppa tobakssmuggling. Jag må vara en smula konspiratorisk till min läggning, men tror vi på det där egentligen? Kan det möjligen finnas en plan om att öka ut kontrollen lite till, och sen lite till, och sen ytterligare lite till?

Nu väntar vi bara på ytterligare ett utspel från Beatrice Ask, i vilket hon lovprisar den brittiska regeringens tilltag, och förespråkar något liknande här i Sverige. Vi som självklart skulle protestera mot ett sådant tilltag, eftersom vi inte tycker att någon ska få öppna och kontrollera vår post, måste ju automatiskt vara förespråkare av fri distribution av barnporr, droger, vapen och terroristpropaganda. Det säger ju sig själv, eller hur? Och egentligen är vi nog kriminella, eftersom vi uppenbart inte har rent mjöl i påsen?

Att Piratpartiet kommer in i Riksdagen är faktiskt akut, och oerhört viktigt för att bevara demokrati, kunskap, kreativitet, rättssäkerhet, allmänmänskliga rättigheter och personlig integritet.

Papperstigrar, kulisser och kolsyreis

Politisk teater - ett lömskt spel för gallerierna

Ingen rök utan eld, sägs det ibland. Den som säger så vet ingenting om kolsyreis och andra teatereffekter. Allt går att fejka, bluffa och låtsas fram. Något som ser ut som en jättegrej kan faktiskt vara ett – ingenting. Och framför allt kan något framstå som något helt annat än det egentligen är.

Politik är ren showbusiness. En publiksport, där det inte bara gäller att komma i mål, utan att göra det på ett så insmickrande sätt att man blir publikens favorit, alldeles oavsett tävlingsresultaten. Och självklart kan man filma, fuska så att man får straffspark till sitt eget lag.

En populär aktivitet bland politiker som vill visa sig duktiga, handlingskraftiga och ansvarstagande är att stifta lagar. Förbudslagar, då förstås. Det har i politikers ögon den starkaste effekten, och får lagstiftaren att verka handlingskraftig.

För i mellanmjölkens förlovade land, trygghetsnarkomanernas El Dorado, så måste vi naturligtvis omedelbart förbjuda allt som kan verka det minsta farligt på något sätt. Och då försvinner omedelbart problemet. Eller…?

Ibland undrar jag om en del politiker som står bakom vissa lagförslag helt enkelt är komplett dumma i huvudet. Genom bloggarna Futuriteter (pp), Gustav Nipe (pp) och Viktualiebrodern (pp), hittar jag ett betänkande från Justitieutskottet, med rubriken ”Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism”

Direkt citat från Riksdagens hemsida:

”Den nya lagen innebär att fler handlingar ska kunna straffas som terrorism. Att uppmana, rekrytera eller utbilda personer till att utföra terrorhandlingar blir straffbart enligt den nya lagen. Till exempel att ge instruktioner om tillverkning av språngämnen som används vid terrorbrott.”

Jag undrar lite försynt vad ”språngämnen” är för något. Löparbegåvningar? Hmmm… Men tyvärr är det här förslaget inte bara dåligt korrekturläst. Det är så urbota dunderkorkat att vilken barnunge som helst skulle kunna fatta att detta lagförslag är skräp, inte ens värt papperet det eventuellt blir utskrivet på. Det är inte utan att jag undrar hur de har tänkt, om de nu har tänkt alls.

Vem som helst kan i praktiken dömas enligt detta lagförslag. Och en hel del samhällsfenomen måste förstås stoppas direkt, om de inte ska rendera långa fängelsestraff. Militära utbildningar måste vi lägga ner. Allihop. Flygutbildningar av alla de slag. Kemiundervisning i skolorna likaså. Skönlitteratur som glorifierar terrorism måste också förbjudas. Och om någon frågar efter dessa böcker på biblioteket, så kan man ju automatiskt övervaka och skugga den personen, med hjälp av spårsändaren (mobilen). Ingen kommer undan!

Böcker med instruktioner i att skapa sprängämnen, eller gerillakrigföring, måste självfallet förbjudas för gemene man att inneha. Patenthandlingar är offentliga handlingar, men patentbeskrivningar på alla slags vapen måste förstås terroriststämplas och låsas in. Kanske vi t.o.m. måste ha ett ”tittförbud” gällande denna slags subversiva litteratur.

Det här är ytterligare ett steg i ”Orwelliseringen” av samhället, där vem som helst, när som helst, kan åtalas för ett brott, eller åtminstone betraktas som en misstänkt kriminell. Ingen ska kunna vara helt ren – alla ska kunna beläggas med skuld, alla ska kunna anklagas. Att kriminalisera en hel generation – pyttsan – det är väl inget när man kan kriminalisera ett helt folk!

Vi har idag en lagstiftande församling (Riksdagen) som uppenbarligen består av en majoritet av hopplösa klåpare, som inte ens har vett att be om hjälp när de inte begriper vad de sysslar med. Det är dags att byta ut klåparna mot smartare människor som å ena sidan vågar tänka själva och tar självständiga beslut, men också har ödmjukheten att se sina egna begränsningar och fråga om råd när det behövs.

Att Piratpartiet kommer in i Riksdagen är faktiskt akut, och oerhört viktigt för att bevara demokrati, kunskap, kreativitet, rättssäkerhet, allmänmänskliga rättigheter och personlig integritet.

ECS – en grym pungspark mot censurivrarna

Jag bara måste rekommendera en hemsida. Den ges ut av några som kallar sig European Cybercriminal Society (ECS), och är förstås en politisk satir, men så knivskarp och oförsonligt stenhård, att man ryser.

Sidan är skriven som ett tacktal till lagstiftarna i EU, och framför allt till Cecilia Malmström, den folkpartistiska EU-kommissionären som vill införa mer censur på nätet i hela EU. Som vanligt använder Malmström barnpornografi som argument för att införa censur, och det är detta ECS-hemsidan riktar in sig på. ECS tackar Malmström för att deras illegala nätaffärer nu kommer att få ett uppsving, tack vare henne.

Missa inte denna hemsida. Läs den noga. Den förklarar effektivt i minsta detalj varför censur är en så oerhört dålig idé, och totalt kontraproduktivt mot nätkriminalitet – att censur, filtrering, blockering (vad man än vill kalla det) faktiskt t.o.m. kan vara till nytta och glädje för den organiserade brottsligheten.

Skivad Lime skriver också om Cecilia Malmström, barnpornografi och censur.

Att Piratpartiet kommer in i Riksdagen är faktiskt akut, och oerhört viktigt för att bevara demokrati, kunskap, kreativitet, rättssäkerhet, allmänmänskliga rättigheter och personlig integritet.

Demonstrera mot ACTA – för frihet och privatliv!

Idag lördag 24 april, 15.00, anordnar Piratpartiet än en gång en demonstration – nu mot det nu släppta konsolideringsförslaget till handelsavtalet ACTA, på Södermalm i Stockholm. Det är väldigt lätt att konstatera att vi är den nya tidens politiska aktivister och medborgarrättskämpar, och än så länge kämpar vi i motvind, men vi kryssar vackert, så vi ska nog komma i land i tid.

Officiell information:

Demonstrationen äger rum På Medborgarplatsen, vid trappan mot Medborgarhuset klockan 15:00 (funktionärssamling 14:30) och pågår till omkring 17:30.

Talarlistan är inte klar än men troligen kommer, men några förväntade talare är följande:

• Rick Falkvinge, Partiledare, Piratpartiet
• Robert Nyberg, Styrelsemedlem, Ung Pirat Stockholm
• Anna Troberg – Författare och Vice partiledare för Piratpartiet
• Carl Johan Rehbinder – Riksdagskandidat för Piratpartiet

(Listan är preliminär och kommer troligtvis förändras.)

Ansvariga för demonstrationen är:
Robert Nyberg; 08-551 718 20, och Ola Nyström; 073-423 27 46

Mer info om demonstrationen hittar du på Piratpartiets hemsida, Presscenter och på Facebook.
Läs gärna även Piratpartiets pressmeddelande om ACTA.

Att Piratpartiet kommer in i Riksdagen är faktiskt akut, och oerhört viktigt för att bevara demokrati, kunskap, kreativitet, rättssäkerhet, allmänmänskliga rättigheter och personlig integritet.

Ord om sed – ny bok ute nu!

Under några år var jag ordförande i Sveriges Asatrosamfund. Det ledde till att jag från år 2002 erbjöds att hålla en rad morgonandakter i Sveriges Radio, P1, i programmet ”Vid dagens början”. Tanken med detta helgmorgonprogram är att ge utrymme för andra världsåskådningar än traditionell svensk lutheransk kristendom. Och när man har haft muslimer, buddhister, zoroastriker och ett antal andra mer eller mindre perifera åskådningar representerade, så kom någon slutligen till insikt om att det kanske vore fint om även en representant för den mest urnordiska traditionen kunde få komma till tals. Livsåskådningsredaktionen på Sveriges Radio blev uppenbarligen nöjda och glada, för efter denna första gång blev det ytterligare ett antal morgonandakter.

Alla blev förstås inte lika glada. I somliga mer chauvinistiskt kristna kretsar muttrades det surt, och argast av alla var förstås Sievert Öholm, som dundrade om skam, skandal och kulturskymning – visserligen bara i den perifert sekteristiska tidskriften Dagen (som ingen vettig människa bryr sig om), men det fick onekligen ett visst underhållningsvärde. Och det var lite komiskt att bli personligen påhoppad av herr Öholm som likvärdig med nazister, när just vikinga-fetisch-nynazister är de som hatar oss i Sveriges Asatrosamfund allra mest. Jag har för länge sedan tappat räkningen på hur många hotbrev, hatbrev och arga artiklar som skrivits till mig och om mig i dessa mentalt handikappade kretsar.

Men jag var inte först på plan med hedniska morgonandakter i radio. Mikael Perman, min företrädare på ordförandeposten, var före mig även i detta, och inledde denna tradition några år före mig, och samfundets nuvarande ordförande, Henrik Hallgren, har fortsatt efter mig, och återkommer emellanåt alltjämt i detta respektabla radioprogram. Tillsammans har vi tre hitintills hållit över 20 radioandakter genom åren, och det får väl sägas vara hyfsat respektabelt för en liten obskyr förening för nordiska hedningar. 🙂

Nu finns alla dessa radioprogram samlade i en liten bok, och vi har valt att kalla den Ord om sed. Det är också den första boken som Sveriges Asatrosamfund ger ut någonsin (på nystartade Mimers Källas Förlag!), vilket är en skön bragd i sig. Jag är alltså inte ensam författare till denna bok, utan en av tre. Men det är ju ändå ytterligare ett litet jack i den litterära kolven, vilket förstås är roligt.

Så – om du är intresserad av hur moderna hedningar tänker, känner och upplever sin vardag, hur vi reflekterar över livets olika skeenden och utmaningar, ur ett nordiskt-hedniskt perspektiv, så kan jag varmt rekommendera denna bok. Ord om sed är allt annat en en uppstyltad manual, eller för den delen en predikoskrift. Vi är inte intresserade av att frälsa någon, eftersom vi till att börja med inte ser vad man skulle behöva bli frälst från.

Den stora skillnaden mellan nordisk sed och de flesta andra andliga vägar är att vi helt saknar religiös hierarki och dogmer. Vi har inga påvar eller imamer, inga heliga böcker som måste lydas, inga generella förbud eller måsten. Om vi däremot med vår lilla bok kan skänka lite inspiration, en ny tanke, ett annorlunda perspektiv som kastar nytt ljus – då har vi uppnått vårt mål.

Ord om sed finns att köpa på Bokia, Bokus & Adlibris. Den är tryckt på Books on demand, och där finns den också att köpa.
Det finns förstås en Facebook-grupp för boken också.

Om du vill lyssna på några av dessa morgonandakter som de lät när de faktiskt sändes på radio, så kan jag i alla fall stå till tjänst med några av mina egna originalinspelningar från Sveriges Radio. De finns att lyssna på på min hemsida Grimners Runor, på sidan ”Att läsa”, under rubriken morgonandakter. Och då kan du ju faktiskt, precis som här på min blogg, både lyssna och läsa samtidigt – om du vill!

Piratpartiet – nu Level 2 på Gandhi-skalan

En tid före EU-valet 2009 fick Piratpartiet utstå en hel del illvilliga smutskastningsförsök i media, allt från kondomer på golvet i Rick Falkvinges lägenhet till att dissa Christian Engström utifrån idén att han skulle tjäna miljoner på att göra ingenting. Och mer därtill. Nu kom alla dessa försök på skam, vilket vi har fått ett synnerligen tydligt kvitto på. Vi fick fler röster i EU-valet än tre etablerade riksdagspartier, och nu har vi en hårt arbetande EU-parlamentariker i partiet. Snart en till.

När smutskastningen pågick som värst, påminde jag Rick Falkvinge om ett gammalt uttalande av Mohandas Karamchand Gandhi – ”First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win”. Tanken bakom detta är att när du börjar sticka upp och utmana makten, så kommer motståndet mot dig som sticker upp att gå i fyra steg. Först försöker den du utmanar tiga ihjäl dig. Sen, när det inte går längre, då försöker din antagonist förminska dig, förlöjliga och nedvärdera dig. När det inte heller fungerar, så måste ni slåss på lika villkor. Och till slut – om du har ihärdat, och inte gett upp kampen – så vinner du.

Eftersom Piratpartiet är Piratpartiet, så lever vi mitt i en underbar kultur av att kopiera och remixa. Så när vi i Piratpartiets Riksdagsgrupp träffades nu i helgen som gick, och pratade om detta med medias nedvärderande av oss i Piratpartiet, så kontrade Christian Engström med att påpeka att det var ”level 2 på Gandhi-skalan”. ”G2”, om man ska vara riktigt kortfattad. Då slog det mig vad remixkulturen faktiskt skapar – man tar något bra, och så gör man om det till något ännu bättre, ännu slagkraftigare, ännu roligare.

Så om en och annan pirat blir orolig av smutskastning och elakheter mot Piratpartiet, så kan vi bara kallt konstatera att vi nu har passerat ”Level 1 på Gandhi-skalan” (tystnad och ignorerande), och nu är vi på ”G2”. Och så jobbar vi vidare, målmedvetet och ihärdigt. När pajkastningen till slut inte fungerar, så kommer vi att flyttas upp till ”G3” – Level 3 på Gandhiskalan. Och sen vinner vi. Level 4. Punkt slut.

Somliga tror att Piratpartiet är för litet, att vi inte kan ändra på något för att vi är för små och obetydliga. Detta är ett stort misstag. Jag dristar mig då till att återigen citera Gandhi:

”A small body of determined spirits fired by an unquenchable faith in their mission can alter the course of history.”

Vi pirater är inte jättemånga, men vi är tillräckligt många för att göra skillnad. Stor skillnad. Vi ska ändra på världen, och det kommer vi att göra – och det vet vi, för vi har redan börjat.

Det är en naturlag, att om du går mot ett mål, så kommer du förr eller senare att nå dit – såvida du inte stannar någonstans på vägen, eller avviker. Du kan inte misslyckas. Om du bara ihärdar, med övertygelse, hängivenhet och orubblighet. Om dina motståndare låtsas att du inte finns – tala med dem som ändå lyssnar. Om dina motståndare kastar pajer – ducka snyggt, skratta åt det löjliga i situationen, och ta dig en tugga när du blir hungrig. Om dina motståndare till slut utmanar dig i ärlig strid – ta kampen, ärligt, öppet och rakryggat. Då kommer du att vinna – på ett eller annat sätt.

Att Piratpartiet kommer in i Riksdagen är faktiskt akut, och oerhört viktigt för att bevara demokrati, kunskap, kreativitet, rättssäkerhet, allmänmänskliga rättigheter och personlig integritet.