Posted tagged ‘Ylva Maria Thompson’

The Dream Team – min regering!

3/10, 2010

Min regering

Camilla Lindberg roade sig före valet med att på sin blogg sätta ihop en drömregering med sina favoriter, och valde mer eller mindre fantasifullt ut allehanda personer som ministrar. Min käre son Caspian och jag satte ungefär samtidigt ihop en egen lista, och intressant nog blev vår lista väldigt lik Camillas, trots att vi faktiskt kommit fram till de flesta namnen helt oberoende av varandra – sen blev det ännu mer likt, efter en kväll då jag satt jag i telefon med Camilla och jämförde våra ministerposter. Inte alldeles likt, eftersom vi hade en del olika idéer – men som helhet var vi väldigt överens, kan jag säga…

Några ministrar har vi alltså lånat av varandra, och det är förstås väldigt roligt. Jag är särskilt stolt över vår folkhälsominister och vår biståndsminister, och tycker också att det var kul att Camilla snappade upp våra kandidater till kulturminister och socialminister. Och så måste jag förstås erkänna att jag tycker att det är hedersamt att bli Kärleksminister på Camillas lista, tillsammans med Pye Jacobsson, och jag tackar ödmjukast för den äran.

Caspian och jag har undvikit de mer fantasifulla namnen, som Lara Croft till försvarsminister, eller Joakim von Anka som finansminister – vi ville hellre sätta ihop en regering som åtminstone i teorin skulle vara möjlig. Det gör kanske vår lista snäppet tråkigare, på ett plan, men vi tycker ändå att vår lista blir snäppet intressantare, på ett annat plan. Vi har också valt att stuva om lite i ministerposterna, och lägga till ett par stycken – en IT-minister och en sexualminister, förstås! Och så har jag dessutom lagt till en avvecklingsminister.

Egentligen vill jag avskaffa de allra flesta ministerierna (därför avvecklingsministern) eftersom vi som liberaler tror på en kraftigt förminskad stat, minskad regeringsmakt, och ökad makt för medborgarna. Det skulle egentligen räcka med fem ministrar. Statsminister, justitieminister, finansminister, försvarsminister och utrikesminister. Sen kommer jag inte på någon mer som behövs, egentligen. Men på denna lista har vi ändå sparat en drös helt onödiga ministärer (och t.o.m. lagt till ett par stycken), av den enkla anledningen att det är kul att sätta ihop en sån här lista. Så tills vidare har vi bara skurit bort de allra mest överflödiga.

Jag är också ambitiös nog att lägga till en motivering till mina kandidater. Somliga av namnen är kanske inte allmänt kända, eller så är de det, men man kanske ändå kan undra varför vi har valt just dem. Så då får ni veta det. Caspian har redan tidigare publicerat sin version av ministären, och jag har ändrat lite till på min, så nu finns det tre kompletterande listor. Jämför gärna!

tunn linje

DE VIKTIGASTE MINISTRARNA:

Statsminister: Johan Norberg
Johan har allt. Han är smart, välformulerad, världsberömd, liberal (på riktigt!), en lysande talare, snygg, trevlig – kort sagt en skön snubbe med alla åsikterna på rätt ställe. Sverige skulle må bra av ett nytänkande, och en expansiv ekonomisk vision, väl grundad i klassisk liberalism. Johan är rätt man för jobbet, helt enkelt.

Justitieminister: Mårten Schultz
En jurist med integritet och kritiskt sinne, och ett särskilt öga till politiken. En tvättäkta liberal med riktigt sunda åsikter om det mesta – som t.ex. respekt för individen, och medborgarnas integritet.

Finansminister: Anders Borg
Mannen som lyckas med konststycket att ha hårda nypor utan att det märks alltför mycket. Kanske den bästa finansminister Sverige har haft på flera decennier. Utpräglad ekonom, med liberal pragmatism som grund, och har hållit Sverige flytande under en extremt svajig period internationellt. Och så har han fortfarande hästsvans och ring i örat. Cool kille.

Försvarsminister: Maria Abrahamsson
Jag tänkte först på Maria Abrahamsson som justitieminister, men jag ser också en helt oemotståndlig pansarlady i Maria Abrahamsson, som måste vara helt perfekt just för en försvarsminister. Jag kan helt enkelt inte se hur någon enda människa skulle kunna köra över denna kraftfulla kvinna. Hon är en sån där tuffing man har respekt för, och kanske t.o.m. blir lite rädd för – och det tycker jag verkar vara perfekta egenskaper för en försvarsminister! Hon har dessutom en stark liberal ådra, med stor respekt för individens rättigheter.

Utrikesminister: Carl Bildt
Vi försökte, men vi hittade verkligen ingen bättre. Jag delar inte alla hans åsikter, men jag ser ingen bättre kandidat till posten i dagsläget. Han är en välrenommerad statsman med en välförtjänt internationell respekt, uppskattad av många, nyanserad, skarp, pedagogisk – superkompetent. Jämte Anders Borg den bästa ministern i den nuvarande regeringen, så han får faktiskt också sitta kvar.

tunn linje

MINISTERPOSTER VI EGENTLIGEN KLARAR OSS UTAN:
(men som får vara med ändå, för att det blir roligare så…)

Socialminister: David Eberhard
Mannen som skrev den helt underbara boken ”I trygghetsnarkomanernas land”. Detta är en läkare som har förstått vidden av vilken skada ett överdrivet omhändertagande faktiskt kan åsamka. Framhäver gärna individens frihet och ansvar för sitt eget liv.

Skol- och utbildningsminister: Camilla Lindberg
Camilla måste naturligtvis få en ministerpost, och då får hon den hon helst vill ha. Men det är verkligen inte bara svågerpolitik, bara för att vi gillar varandra. En riksdagsledamot med större patos och ryggrad är svårt att hitta. Hon är därtill en visionär, en skarp debattör och en tvättäkta liberal i själen. Jag är säker på att hon skulle göra ett fantastiskt jobb.

Jordbruksminister: Anders Nordin
En tokig bonde som håller jakar, som var med och tog in Miljöpartiet i riksdagen 1988, och som nyss kandiderade till riksdagen för Piratpartiet, och som har väldigt mycket att säga om EU:s jordbrukspolitik, måste vara en fantastiskt spännande person som jordbruksminister. Dessutom har han ett galet läckert skägg. Slår Anders Borgs hårman med hästlängder.

Kulturminister: Lars Vilks
Om vi ska få lite mer fart på kulturen i Sverige, så behöver vi till att börja med en kulturminister som faktiskt kan något om kultur, och har egen erfarenhet som kulturarbetare. Lars Vilks är omstridd, och det borde varje verklig konstnär vara. Vilks är också en oerhört kunnig konstprofessor, en fantastiskt intressant tänkare med annorlunda idéer. Självskriven som kulturminister.

EU-minister: Christian Engström
Piratpartiets egen EU-parlamentariker, som redan gör ett fantastiskt jobb nere i EU (och som därför egentligen ska vara kvar där, och inte sitta som minister här i Sverige). Ingen skulle på ett mer förtjänstfullt sätt kunna försvara Sveriges och svenskarnas intressen i EU, med ett långsiktigt framtidsorienterat humanistiskt perspektiv i sikte.

Biståndsminister: Hans Rosling
Denne man är ett fenomen. Han har lyckats med konststycket att hålla ett av de allra mest förbluffande, förtrollande och ögonöppnande föredrag jag någonsin har sett – och detta om statistik! Han har givit världen en helt ny insikt om var problemen finns, på riktigt, och har spräckt en hel drös med fördomar om svält och elände, och världens tillstånd. Intressant nog skrev Johan Norberg om denna värlsutveckling redan 2001, men ingen har lyckats visualisera det så häpnadsväckande och hyperpedagogiskt som Rosling.

Migrationsminister: Magnus Betnér
Magnus Betnér har gjort ett fantastiskt ambitiöst arbete i att forska i invandrings- och integrationspolitik, samt de frågor som rör Sd:s program. Utöver detta är Magnus Betnér den mest utpräglade socialliberal jag har stött på, med skarpt liberala åsikter på områden där det verkligen räknas. En empatisk humanist ut i fingerspetsarna, med en intellektuell skärpa som är minst sagt ovanlig. Att möta Magnus i politisk debatt kan bli en riktig utmaning – det har bl.a. virrhjärnan Zaida Catalan fått erfara…

Handels- och arbetsmarknadsminister: Ingvar Kamprad
En man som började med att snickra pinnstolar i sitt garage, och som nu är världens rikaste svensk, navet i ett världsomspännande imperium, med tusentals och åter tusentals anställda, får gärna vara handels- och arbetsmarknadsminister i min drömregering…

Infrastrukturminister: Rick Falkvinge
I den nya världen behövs en infrastrukturminister med insikt om den nya teknologin och dess möjligheter, en entrepenörssjäl med kreativitet och helhetsbild. Piratpartiets partiledare Rick Falkvinge är ett utmärkt val.

Folkhälsominister: Henrik Alexandersson
Jag vill se vår folkhälsominister glufsa i sig en fet korv, halsa en öl och röka en joint, med ett stort skratt ackompanjerat av en guppande mage. Sen skålar vi i champagne och tar en joint till. I riksdagshuset. Och vi slutar aldrig skratta.

Miljöminister: Maria Wetterstrand
Det är verkligen inte alldeles självklart att Miljöpartiet har den bästa miljöpolitiken, även om de heter Miljöpartiet. Och det är verkligen inte alls säkert att Maria Wetterstrand har den bästa kompetensen för jobbet som miljöminister. Men hon har några väldigt goda kvaliteter. Hon ser söt och trevlig ut, och är hyfsat populär. ”Likeability”, som det kallas i Hollywood. Det är underskattade egenskaper i det politiska livet. Hon lyssnar dessutom bra, debatterar schysst och är väldigt trevlig på många sätt och vis. Och hon är mer liberal än Miljöpartiet, vilket gör att jag tror att hennes mer liberala sidor kan få blomma mycket mer i en liberal regering.

Integrationsminister: Maciej Zaremba
Den enda ministern med utpräglad vänsterbakgrund i den här hopen. Men han har skrivit fantastiska artiklar om invandring, om protektionism, om rasism och allehanda problem som vi har i vårt samhälle, med en sådan klarhet och skärpa, att jag tror att han skulle göra stor nytta som just integrationsminister. En sådan humanist, en sådan obeveklig kämpe för den lilla människan i kläm, är en ovärderlig tillgång i vilken regering som helst.

Jämställdhetsminister: Louise Persson
Louise är ytterligare en av mina liberala favoriter. Författare till den ypperliga boken Klassisk feminism – en uppgörelse med och tung sågning av den moderna vänsterfeminismen, samt en redogörelse för feminismens liberala ursprung. En modig kvinna som i sin bok vågar såga feministiskikonen Simone de Beauvoir jäms med fotknölarna. Louise är en frisk fläkt i debatten, en nyttig medicin mot slentrianfeminism. Hon är också alldeles för stark och självständig för att någonsin gå i martyrfällan. Självklar jämställdhetsminister.

tunn linje

VÅRA NYA MINISTRAR:

Sexualminister: Ylva Maria Thompson
En fantastisk människa – extremt intelligent, vansinnigt rolig, totalt fördomsfri, mer fritänkande än de flesta, enormt kreativ, pedagogisk, vältalig, övertygande, generös, charmerande, glamorös utan att någonsin bli ytlig. Kunnig, erfaren, sexuellt extremt fri och lekfull – perfekt som sexualminister.

IT- och integritetsminister: Oscar Swartz
Jag behöver egentligen inte motivera varför just Oscar Swartz ska sitta på denna post. Han är så självklar att jag knappast kan tänka mig någon annan på denna ministär. Grundare av den coolaste webleverantören; Bahnhof, superliberal, tung kritiker av Bodström och övervakningssamhället, fantastisk skribent.

tunn linje

KANSKE DEN VIKTIGASTE MINISTERN AV ALLA:

Avvecklingsminister: Niklas Dougherty
– The blogger, previously known as Blogge Bloggelito. En tvättäkta liberal med globalistiska ideal, en stridbar herre med integritet och skärpa, en ohämmad kritiker av hyckleri och dumhet. Alltid påläst, alltid nyfiken, alltid kritisk, alltid smärtsamt ärlig. En utpräglad stridis som inte backar för något. Mannen som inte är rädd för att bli ovän med alla, och följaktligen den enda jag verkligen kan lita på kommer att fullfölja sitt uppdrag att avveckla alla onödiga ministrar och departement, skoningslöst och konsekvent, för att slutligen avveckla sig själv. Och – jag vill se och höra honom debattera i kammaren. Det kan bli stor underhållning. En och annan hjärnblödning och hjärtattack i bänkarna får vi nog vänta oss…

tunn linje

TALMAN:

Och så kom jag att tänka på att man kanske borde ha en roligare talman, någon som får fart på debatterna, och som kan göra livet i riksdagen lite mer levande, mer dynamiskt, mer sprakande. och då kom jag omedelbart att tänka på allas vår snabbpratande, intensiva, kombinerade Joker och filosof – Alexander Bard.

Med en sådan regering och riksdag skulle politiken kunna bli mycket intressantare för oss alla.

Jag erkänner glatt att jag gärna hade slängt in mig själv nånstans i högen här – jag menar, vilket gäng att samarbeta med! Men jag kan säkert få ett jobb som passar mig nånstans i den här administrationen. Sakkunnig hos sexualministern, kanske? Självklart med en rejält tilltagen lön, och en välutrustad budoir nånstans i närheten, kanske i Rosenbad…?

tunn linje

Att Piratpartiet kommer in i Riksdagen är oerhört viktigt för att återskapa och förnya demokratin, och försvara värden som kunskap, kreativitet, rättssäkerhet, allmänmänskliga rättigheter och personlig integritet.

PIRATPARTIET BEHÖVS I RIKSDAGEN – RÖSTA RÄTT 2014!

Dekorrand

SMASH i Vitabergsparken – lite bilder efteråt

10/06, 2009

smash_1

Förra veckan gjorde jag lite reklam för en konsthappening som jag skulle vara med på den gångna helgen, SMASH i Vitabergsparken, arrangerat av den kvinnliga konstnärsgruppen 5femmes. Det hela blev väldigt trevligt – lite glest med besökare, och lite väl kallt väder, men ändå en bra och kreativ början på något som jag hoppas kan växa till något större, mer dynamiskt, och bättre placerat i såväl tid som rum.

smash_3

Själva namnet; SMASH, kom ur en diskussion jag hade med Ylva Maria om hela grejen. Poesikvällar kallas numera Poetry Slam, med amerikanska förebilder, liksom det nu även finns berättarslam, så jag tänkte att vafan – smash, kan det ju låta när man smäller på en rejäl klick färg på en duk. Och så fick det bli. SMASH. Sen kan man alltid komma med mer eller mindre krystade efterkonstruktioner, som att det betyder ”Så Många Artister Samlas Här” eller liknande – associera fritt, för tusan. Skriv gärna egna förslag i kommentarsfältet!

smash_2

Förutom konstutställningen var det också meningen att det skulle hända lite grejer, som att konstnärerna faktiskt målade, det skulle finnas krokiteckning och kroppsmålning, samt musikunderhållning. Musikunderhållning fick vi både lördag och söndag, av unga män med gitarrer. Dock var det alldeles för kallt för krokiteckning. Redan tanken att någon skulle stå still, naken i 16 grader och snålblåst, var helt osannolik, förstås.

smash_4

Lite fritt tecknande i parken blev det dock ändå – här sitter Ylva Maria Thompson och skissar på något. Det fanns även block och pennor att låna för den som ville impulsteckna lite.

smash_5

Och det var verkligen kallt emellanåt. Alla gick runt i jackor, ibland mössor och en och annan filt. Det var festligt att se hur det uppstod ”konstnärskluster” – att vi alla samlades på de fåtal platser där solen nådde ner genom grenarna, för att få oss lite värme…

smash_9

En fördel med kyla är att man får goda incitament att dela kroppsvärme – att svepa in sig i samma filt och kramas och gosa!

smash_8

Jag var där för att måla på kroppar, men jag insåg att vädret nog inte skulle tillåta alltför mycket naken hud (Brrrr…), så jag såg till att ha med mig ett gäng bilder, så att jag också kunde ha en utställning, liksom de andra konstnärerna. Annars skulle jag inte ha så mycket att göra där.

callefotograf_1

Så jag bidrog till utställningen med mina erotiska fotografier. Jag har en hel del målningar också, men jag fokuserade denna gång på mina foton. Det blev så mycket att släpa på ändå…

callefotograf_2

Och nog fick jag besökare i tältet. Många uttryckte sig mycket positivt om min ambition att aktivt bidra till sexualiseringen av det offentliga rummet, och jag hade många trevliga samtal med kulturintresserade parkvandrare.

smash_7

Men på söndag eftermiddag kom solen fram såpass mycket att jag faktiskt kunde få lite målerijobb gjort, och det var förstås väldigt kul. Sandra, en vacker kvinna och därtill superproffsig modell, kom och lät sig bli bemålad. Jag har haft henne som modell flera gånger förr, både för kroppsmålning och foto, och kände mig väldigt tacksam för att det var just hon som kom och blev min bodyart-modell.

callemalar_1

callemalar_2

callemalar_3

callemalar_4

Och jag säger som jag brukar i såna här sammanhang –
”It’s a dirty work, but someone has to do it…”

smash_10

smash_11

Jag tycker att SMASH var ett jättebra initiativ, och jag hänger gärna med på liknande happenings i framtiden också. Det behövs fler fora för konstnärer, fler möjligheter för människor att komma i direkt kontakt med levande konst än än enbart på gallerier och muséer. Fast det får gärna bli fler konstnärer, bättre organisation, bättre marknadsföring, bättre inramning, bättre plats – och bättre väder. 🙂

tunn linje

Alla foton är plåtade av mig, utom de som jag själv figurerar på, förstås – dessa är plåtade av Albin Gustafsson.

Läs mer om SMASH i Vitabergsparken, programmet, medverkande etc. på hemsidan för evenemanget!

Läs mer om kroppsmålning, och se en massa bilder av mina målningar, på min hemsida BodyArt Stockholm.

Dekorrand

SMASH – konsthappening i Vitabergsparken!

1/06, 2009

smash_poster

På lördag och söndag 6 och 7 juni håller 5femmes med vänner en konsthappening i Vitabergsparken. 5femmes är som namnet antyder en grupp med fem kvinnor, , närmare bestämt konstnärinnor, som har gjort gemensam sak, och anordnar utställningar tillsammans.

SMASH i Vitabergsparken är ett större evenemang, där många fler konstnärer än medlemmarna i 5femmes kommer att ställa ut. Även jag kommer att vara med där, och måla direkt på kroppar – kroppsmålning, Body Art. Förhoppningsvis kommer jag att visa en del fotografier också.

Det blir inte bara en statisk utställning – det kommer att hända allt möjligt kul där. Jag ska som sagt måla intressanta motiv på nakna människor, det kommer att anordnas krokiteckning för dem som vill pröva på lite själva, och det kommer att spelas musik. Förmodligen en del annat bus också. Med 5femmes vet man aldrig vad som kan hända…

Så – packa picknickkorgen på lördag och/eller söndag, och vallfärda till Stockholms ballaste konstutställning nu i kommande helg! Jag ser fram emot att få träffa dig! 🙂

tunn linje

Läs mer om SMASH i Vitabergsparken, programmet, medverkande etc. på hemsidan för evenemanget!

Läs mer om kroppsmålning, och se en massa bilder av mina målningar, på min hemsida BodyArt Stockholm.

Dekorrand

Reclaim the pussy! – Fittkonst som upprör och inspirerar

25/10, 2008

En garnfitta kan väcka starka reaktioner på en hantverkssajt. Så pass att man får ett reportage i Expressen. Disa Kohlström är kläddesigner, och har gjort en väldigt vacker liten fitta av garn, vilken hon visade på Sysidan, en intressesajt för folk som syr, virkar, stickar, knypplar m.m. Detta väckte en väldig uppståndelse, och många krävde att hennes garnfitta skulle tas bort från sajten. Istället kom det fler erotiska små skapelser – en garnsnopp, och ytterligare en garnfitta, av andra kreatörer. Så kan det gå. Disa kommenterar själv allt ståhej på sin egen blogg. Läsvärt. Där visar hon även annan fittkonst hon har gjort, i tyg, sten och papiér-mache.

Men det finns många fler, kvinnliga konstnärer som vill uppvärdera kvinnokönet, hylla fittan, som den heliga och gudomliga skapelse hon är. Det mest gudomliga på jorden, faktiskt – allt liv kommer ur fittan – eller ur jorden. Moder jord. Fittan som det mest urkvinnliga, som något vackert, som något härligt och njutbart – för kvinnan själv, och inte bara som objekt, egendom, njutningsmedel för en man.

tunn linje

En konstnärinna som kontaktade mig för bara några månader sedan tillverkar smycken med pärlor, och visar sina smycken på sin blogg, Pärlbesatt. Där visar hon också ett par ”pärlfittor” som hon tillverkat på det mest underbara sätt. Oerhört vackra, och superfeminina. Perfekt som brosch eller hängsmycke!

tunn linje

Ullvor – personlige ullfittor! En konstnärinna i min bekantskapskrets, Lisa Wanneby, tovar i ull, och har gjort en serie ”ullvor”, som hon även har ställt ut för allmänt beskådande på galleri. Härliga konstverk!

Jag specialbeställde en ”ullva” av Lisa, med min kära hustrus vackra sötfitta som förebild, vilket resulterade i att vi nu har en alldeles egen, tovad ullfitta på väggen hemma i sovrummet (bilden till höger) – som då är ett väldigt vackert porträtt av Jennie. Tänk…!

tunn linje

Redan 2002 kom Proud Pussy – formgivaren Katarina Gröndahl gjorde fem olika, alla lika vackra, fingerringar med fittmotiv. De blev under en period mycket omskrivna, som t.ex. i Aftonbladet, där man skrev om dem med rubriken ”Var stolt över musen!”. Och det är väl det jag skulle vilja se som centralt i alla dessa kvinnliga konstnärers gestaltande av fittor. Att var stolt över sitt kön, och älska sitt kön.

Katarina Gröndahl, Proud Pussy

Katarina Gröndahl, Proud Pussy

tunn linje

Den mest självklara konstnärinnan i detta sammanhang torde dock vara Ylva Maria Thompson, som med sina ”Anonyma Exhibitionister” gjorde ett stort intryck på konstlivet – och underlivet. Hennes 100 gipsavgjutningar av lika många kvinnors fittor är en fascinerande utställning, som alla kvinnor (särskilt unga kvinnor) borde se, framför allt för att tydligt och klart bli medvetna om hur olika kvinnor ser ut, och att det inte finns någon ”idealfitta” som man måste likna. Variationen är norm.

Ylva Maria Thompson - Anonyma Exhibitionister

Ylva Maria Thompson - Anonyma Exhibitionister

tunn linje

Men även män kan, förstås – på sin hemsida VaginArts visar Alexander sina kraftigt Photoshopredigerade fittbilder. Där har vi en man som verkligen älskar och dyrkar fittor!

tunn linje

Och jag ska inte vara sämre – som fotograf har jag avbildat många, många fittor (som man kan se på min erotiska hemsida Cirkus Eros), men jag har också tecknat en och annan fitta – och liksom min vän Ylva Maria har jag gjutit några gipsfittor. Och jag har målat fittor.

Vi är alltså ganska många som betraktar fittan som ett självklart motiv för konstnärligt gestaltande, vilket förstås inte är så konstigt. Många är vi, kvinnor och män, som ser kvinnans kön som något vackert och beundransvärt, värd uppmärksamhet och dyrkan som den livets källa hon är – YONI – den gudomliga fittan.

tunn linje

Och så vill jag förstås i sammanhanget påminna om min kära hustrus blogg YONI (sanskrit för kvinnans kön), på vilken hon avhandlar frågor om kvinnlig sexualitet. Väl värd att besöka och läsa!

tunn linje

Besök också gärna:
The Vulva Museum, Dorrie Lane, House O’Chicks and Vulva University, The Big Vagina, The Yoniverse of Christina Camphausen and Rufus C. Camphausen, Sexy Labia samt VulvaVelvet.

Kosmisk regnbågsfitta

Kosmisk regnbågsfitta - foto av Carl Johan Rehbinder

Dekorrand

Q-kar – nyskapande erotik av (Y)

28/07, 2008

Ylva Maria Thompson är återigen aktuell – nu med en bok. Det är en novellsamling som i sig är en pastisch på den spanske författaren Juan Manuel Pradas underbara lilla bok Fittor, som innehåller ett antal mer eller mindre burleska och surrealistiska, hisnande metaforspäckade noveller om olika fittor – Cellistens fitta, Fakirkvinnans fitta, Dockors fitta, Lejontämjerskans fitta, den kataleptiska fittan, mumiernas fittor, sömngångerskornas fittor – och många andra fittor.

Ylvas bok handlar om kukar, mannens specifika behag, och även hon gör korta betraktelser över olika slags kukar, ofta på samma svulstigt expressiva sätt, men samtidigt med eftertänksamt filosofiska tankegångar, alltid humoristiska och underhållande, samt med mycket kärlek och innerlighet. Där finns Eldslukarens kuk, Trollkarlens kuk, Kukar i bastun, Guds kuk, Skogsmulles kuk, Den tvehövdade gummikuken, Den tyske kannibalens kuk, Kukar jag minns – och många, många fler.

Det är svårt att göra en pastisch som inte bara blir en blek efterapning – men Ylva lyckas förvånansvärt bra, i det att det blir ett alldeles eget litterärt verk med ett eget konstnärligt och innehållsmässigt värde, fittorna förutan, om man säger så. Berättelserna är personliga, roliga, härligt befriande i sitt oneurotiska uppskattande av männens annars så skambelagda behag. En synnerligen lyckad pastisch, med andra ord.

Anonyma exhibitionister var namnet på en utställning som Ylva Maria gjorde för några år sedan, som utgick från 100 gipsavgjutningar av lika många olika kvinnors fittor. Denna utställning blev också en affisch, och en liten bilderbok. Så fittorna har grundligt penetrerats (som konstnärligt motiv menar jag förstås…) av Ylva Maria, och därför är det väl på sin plats att även skildra männens kön.

Jag antar att det äntligen är dags för kukarna att komma till heders, att vi män äntligen kan få vara så stolta över våra lemmar som vi innerst inne är, utan att behöva skämmas för det. Att den manliga sexualiteten inte behöver vara hotfull och farlig för kvinnor, utan snarare skoj och spännande, något att njuta av. Och då ska det väl till en riktig vamp som Ylva Maria Thompson för att få till en sådan hyllning… 🙂

Ylva Maria Thompson är en av mina favoritfeminister, i det att hon aldrig har fallit för frestelsen att rätta sig in i ledet av politiskt korrekt, nyfeministisk sexualfientlighet och manshat, och framför allt för att hon aldrig identifierat sig som ett offer – för någon, någonsin. Hon är en stark och initiativtagande konstnärinna med stor integritet, intelligens, lekfullhet och engagemang.

Hydra Förlag är ett litet entusiastförlag i Stockholm som är modiga nog att ge ut böcker som är allt annat än mainstream, men Ylva Marias bok har alla förutsättningar att bli en storsäljare – om köparna är modiga nog…

Boken kommer att släppas under Pride-festivalen, på torsdagen den 31 juli. Ylva Maria kommer även att prata om boken på Författarscenen 20:30 samma dag. Se Stockholm Prides hemsida, programmet. Du kan även läsa en presentation som Ylva själv har skrivit, på Svensk Bokhandels hemsida.
Den kommer förstås att gå att köpa på AdLibris hemsida.

Läs och njut!

Dekorrand


%d bloggare gillar detta: