Magplask & bloggkoma

Jag har inte bloggat på över en vecka, vilket är en lååååång paus för att vara jag. Valresultatet är förstås den huvudsakliga anledningen. Vårt magplask har inneburit att jag har behövt växla spår, byta inriktning, fokusera på min företagsverksamhet och familjen, det vanliga livet utanför politiken. Och det har helt enkelt gjort att jag inte har haft tid att blogga. Plus att jag inte har vetat var jag ska börja nånstans. Men nu börjar jag här, med vår totalt misslyckade valkampanj.

Att Piratpartiet körde i diket å det bestämdaste är ingen nyhet vid det här laget. Vi misslyckades kapitalt, vår kampanj var helt dysfunktionell och därmed värdelös, och det måste vi äga. Nu handlar det om att gilla läget och samla ihop oss inför framtiden. Många är synpunkterna på varför det gick som det gick, den ena mer fantasifull än det andra – eller snarare, tyvärr, den ena mer fantasilös än den andra.

Somliga skyller på namnet – att vi borde heta något annat. Fail. Valresultatet har inte ett skit med namnet att göra. Då skulle vi knappast ha fått över 7 % i EU-valet förra året, om det vore orsaken. Så vitt jag vet hette vi nämligen Piratpartiet då också. Hade vi hetat ”Skit dig i näsan” så hade jag förstått invändningen. Kan ett nynazistiskt parti komma in i riksdagen, så kan vi det också, alldeles oavsett namn.

Andra skyller på att vi har ett för smalt program, att vi borde bredda oss och bli socialliberaler eller nåt. Fail igen. Vårt smala program är faktiskt fortfarande en styrka. Men vi behöver fördjupa förståelsen för den inneboende bredden i de få frågor vi hanterar. Våra programpunkter kan breddas så att de sipprar in i alla politiska områden, på ett eller annat sätt. Det behöver vi utforska.

Vi har blivit totalt ignorerade av de andra politiska partier, och därmed media. Detta stämmer. Men det är fail ändå, för vi hade kunnat motverka det om vi hade varit lite smartare. Vi missbedömde totalt det politiska motståndet, och kraften i den rena, råa makthungern hos de etablerade partierna. De skåpade ut oss fullständigt genom att skickligt ignorera oss, och vi lät dem göra det. För att vi är amatörer, och de är proffs. Vi kan inte skylla ifrån oss, och måste helt enkelt bli duktigare på att bedriva politiskt spel.

Vi skulle ha utmanat de andra partierna, provocerat fram reaktioner, sparkat upp sand i ögonen på dem, irriterat, varit kaxiga, bråkat som fan. Då hade vi fått uppmärksamhet från media. Media är bara megafon, och därför kan vi inte skylla på media att de inte skrev om oss. Vi var helt enkelt inte tillräckligt intressanta, och vi fattade inte hur vi skulle göra oss mer intressanta. Ansvaret för att göra Piratpartiet synligt är fortfarande helt och hållet vårt eget.

Vi har inte synts alls i det offentliga rummet. Det är ytterligare en faktor. Vi har lagt ner massor av tid och arbete på att dela ut en och en halv miljon opersonliga och intetsägande flygblad (eller hur många det nu var…), och det har uppenbarligen varit mer eller mindre bortkastat. Vi borde ha satsat mycket mer på affischering, till exempel. Då syns man hela tiden.

Vi har inga pengar. Sant. Och svenska valrörelser är otroligt dyra. Faktum är att denna valrörelse har partierna bränt mer pengar än vad som gick åt under USA:s senaste presidentval, i absoluta tal! Men har man inga pengar måste man vara smart. Och man måste utnyttja andras resurser. Sånt borde särskilt vi pirater fatta… Att utnyttja media, att få andra partier att prata om oss, att kort sagt provocera fram gratisreklam är något vi måste bli mycket, mycket duktigare på – inte minst med tanke på att vi blir tvungna att ordna alla våra valsedlar till rksdagsvalet 2014 också.

Politik är en publiksport. Det har jag tjatat om i över ett år, och nu är det fan dags att vi fattar det på riktigt. Alltså ska vi utmana våra motståndare på deras planhalva, som irriterande duellanter, sträcka ut tungan, sparka dem på smalbenen, smiska dem i rumpan (gärna med en lila piska!) få omgivningen att skratta åt dem – då kan de till slut inte ignorera oss. Och blir de förbannade – då har vi redan vunnit.

Några förslag på slagkraftiga slogans som vi borde ha använt:

PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ MILJÖPOLITIK ÄN MILJÖPARTIET!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ FEMINISM ÄN FI!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ SKOLPOLITIK ÄN FOLKPARTIET!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ KULTURPOLITIK ÄN FOLKPARTIET!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ SOLIDARITET ÄN VÄNSTERPARTIET!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ FRIHET ÄN MODERATERNA!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ TILLVÄXT ÄN MODERATERNA!
PIRATPARTIET – BÄTTRE FÖR FÖRETAGANDE ÄN CENTERN!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ JÄMLIKHET ÄN SOCIALDEMOKRATERNA!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ ETIK ÄN KRISTDEMOKRATERNA!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ INTEGRITET ÄN ALLA ANDRA PARTIER!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ INFORMATIONSPOLITIK ÄN ALLA ANDRA PARTIER!

Ju mer provocerande vi är, ju mer arga våra kombattanter blir – desto bättre för oss. Det är dags att vi lär oss hur man slåss på den politiska arenan. Vi kan inte gå upp i en boxningsring, få på näsan och sen klaga över att det gjorde ont. Det gör ont, face it! Men den som slåss hårdast, skickligast, uthålligast och bäst – den vinner. Slag under bältet är inte tillåtna, och kan ge poängavdrag, men använt på rätt sätt, med måtta och slughet, kan det bidra till att man vinner matchen. Nästa val – då jävlar är det envig – och då ska slungan fram.

Det tog 27 år för Kd att komma in i riksdagen, 21 år för Sd. Mp behövde bara 7 år, och då fick de hjälp av en massa döda sälar. Men då kom de in för tidigt, och var inte redo för riksdagen – så de åkte ur kommande val, men lärde sig av misstagen och kom in igen. Och då gjorde de rätt, så pass att de fortfarande sitter kvar i riksdagen. Vi var helt enkelt inte redo i år. Men om fyra år kanske vi är det, om vi fokuserar på rätt saker.

Vi kan börja redan nu. Om vi bestämmer oss för att inleda ett lågintensivt, ständigt pågående gerillakrig mot de övriga partierna, och blir de där irriterande jävla piratflugorna som hela tiden kommer in och ställer till det, så krattar vi arenan inför de TVÅ val som äger rum 2014. Och det behöver vi göra. Vi måste få skrattarna på vår sida. Vi måste dra ner brallorna på etablissemanget. Vi måste få slipsnissarna och dräktdrakarna i kanslihuset att rya och rasa, och bli skitförbannade på oss. Då har vi redan vunnit.

Nu finns denna bloggpost, kraftigt redigerad och kompletterad, också som en artikel på Newsmill:
Därför körde Piratpartiet i diket

Andra som skriver om Piratpartiets valförlust:
Oscar Swartz, Emma Opassande, Jacob Hallén, Stenskott, Olof Bjarnason, Dexion, Vänsterteknik

Att Piratpartiet kommer in i Riksdagen är oerhört viktigt för att återskapa och förnya demokratin, och försvara värden som kunskap, kreativitet, rättssäkerhet, allmänmänskliga rättigheter och personlig integritet.

PIRATPARTIET BEHÖVS I RIKSDAGEN – RÖSTA RÄTT 2014!