Posted tagged ‘självbild’

Sex & naket – nu igen!

29/08, 2008

Så fort det ska handla om sex eller naket i media, så verkar det som att allt fler och fler journalister hittar till mig. Om det ska plåtas nakna människor, så blir jag ofta kontaktad som förmedlare, och ibland får jag även uttala mig som ”expert”. Man kan tycka vad man vill om kvällstidningar, och vore jag lite mer pretto så skulle jag tacka nej, men å andra sidan – det är bra reklam för vår verksamhet, och mitt varumärke. Så det är väl inte så jävla mycket att bråka om…

Nu har det varit flera roliga inslag i Expressen den senaste tiden, som jag har varit inblandad i på flera olika sätt. Reportaget om folk som har sex i naturen, då jag fotograferade på uppdrag av Expressen, reportaget om våra kurser förstås (jo, en viss ökning i tillströmningen av kursdeltagare har vi registrerat…), och nu en artikel om självbild – Så tycker vi om våra kroppar – och till den artikeln skulle jag hitta nakenmodeller, och därtill bidra med tips om hur man kan förbättra sin självbild.

Så i förra veckan fick jag i uppdrag av Expressen att på rekordtid (en dag) ordna fram fem modeller som kunde tänka sig att bli intervjuade om sin relation till sin egen kropp, och fotograferade nakna. Det tog mig sammanlagt tre-fyra timmar, och jag lyckades faktiskt få fram sex modeller – trots att nästan alla jag kontaktade var bortresta eller upptagna. Så det blev en del ringande… Hursomhelst, reportern på Expressen blev jätteglad och tog in allihop, redan dagen efter, då det skulle plåtas och intervjuas. Två dagar senare fanns artikeln i Expressen. Det går undan i kvällspressen. Jag är glad att jag inte jobbar på en tidning – jag skulle ha fått hjärtinfarkt på nolltid, tror jag… Ett uppdrag då och då, O.K., men inte heltid. Det blir för mycket.

Åh, nakna människor i Expressen nu igen – vad gör man inte för att sälja lösnummer? Det är lätt att bli cynisk när man har med slaskpressen att göra. Fast å andra sidan tyckar jag också att det är betydligt bättre om Expressen visar och berättar om nakna människor som är nöjda med sina kroppar (samt att de själva får berätta om sin självbild), än alla de katastrofer och gnäll och annan skit som de så gärna frossar i annars…

Dekorrand

Sju gudomliga egenskaper hos mig själv…

23/01, 2008

Olika bilder av mig själv…

Jag tar upp stafettpinnen, eller kanske pinnarna, som har förmedlats till mig från såväl Blogge som Isabella, och försöker mig på det här med sanningssägande – om mig själv, vilket förstås inte är helt enkelt. Först och främst är jag väldigt ”ohemlig” av mig, så jag vet inte om det finns så mycket nytt att ”avslöja” om mig själv. Men jag kan ju pröva…

Detta inlägg blir också ett litet ”jubileumsinlägg”, eftersom jag nu kommit upp i 3.000 besök sedan årsskiftet, vilket jag tycker är rätt bra för en helt nystartad blogg. Jag har förvisso sajter som har fler besökare per dygn, men de är gamla och väletablerade på nätet.
Vi får se hur det går med TantraBlog i framtiden…

Sju sanningar skall sägas, sju uttryck för min personlighet.
Vem är jag? Ja, den frågan är väl lika gammal som människan själv. Vad är jag? Hur är jag? Varför är jag? Var kom jag ifrån, och var är jag på väg?
I denna självspegling tänker jag försöka att inte falla i fällorna att vara å ena sidan överdrivet självkritisk, i så kallad ”ödmjukhet” (som vanligen bara är självförnekelse och flykt från ansvar), och å andra sidan självgod skrytsamhet – även om jag tror att det kan vara mer hälsosamt för många än motsatsen. Vi har lite för mycket Jante i oss, och lite för lite av nöjdhet och glädje över oss själva och våra förmågor. Känslan av att vara otillräcklig och sämre än andra leder säkerligen till fler problem än självgodhet och självtillräcklighet – både individuellt och kollektivt. Osäkra människor är lätta att förleda och manipulera.

O.K. Here we go:

1. Jag är extremt kreativ – men jag är inte alltid så bra på att förverkliga mina idéer. Jag har dåligt tålamod med mig själv, och om jag inte lyckas manifestera en idé i verkligheten rätt fort, så kan den lätt tappa luften och självdö. Oj, vad många oavslutade, jättefina projekt jag har i dammiga mappar och förråd. Jag har svårt att hålla alla mina bollar i luften samtidigt, och fokuserar ibland på fel bollar. Mina prioriteringar är inte alltid särskilt rationellt eller praktiskt väl valda, och därför kan jag läcka väldigt mycket energi på helt meningslösa ting.
Men när jag väl sätter tänderna i något, och håller kvar greppet, så är jag å andra sidan väldigt bra på att manifestera mina idéer i handling. Då går jag med min favoritgud Frej, och skapar allt vad jag orkar – och fint kan det bli!

Konstdisplay

2. Jag är en extremt nyfiken person – liksom Odin, min främste lärare och förebild i den nordiska gudaskaran. Jag vill veta allt! Och jag frossar i perifera kunskaper, udda områden, och är följaktligen svårslagen i spel som Trivial Pursuit. Jag äter böcker i mängder, och kan surfa hela nätter på olika obskyra hemsidor om något specifikt ämne. Jag kan aldrig få nog.
Dessutom älskar jag att berätta om mina nya rön – jag är en mycket pratsam person – vilket i och för sig ofta leder till att jag blir ombedd att hålla föredrag eller kurser i ämnen som intresserar mig – vare sig det handlar om shamanism, tarot, teaterimprovisation eller sexualtekniker.
Vill man komma åt mig, och hitta mina svaga sidor i denna kunskapstörst, så måste man välja något område som inte intresserar mig, som t.ex. sport – där kan jag å andra sidan ingenting. Det skulle kunna pågå ett VM i fotboll eller ishockey i Stockholm, och jag skulle ändå undra varför det är sådan trafik på Nynäsvägen. För mig är proffsidrottare i praktiken en slags moderna gladiatorer – alltså slavar, dresserade apor som hoppar när coachen säger ”hoppa”, och som kan gå att sälja och köpa på idrottsklubbarnas egen slavmarknad, och sedan slängas på soptippen när de inte längre duger (kolla bara Tomas Brolin, stackarn…). Duktiga på det de gör, och ibland t.o.m. riktigt underhållande, men i praktiken helt ointressanta för mig. Ingen regel utan undantag. Men även denna dubbelhet delar jag med Odin, som man aldrig kan ta för givet beträffande sympatier eller antipatier, liksom i det att jag trots mitt ointresse för idrott har en stark tävlingsinstinkt, som jag dock gör allt vad jag kan för att dölja…

3. Jag är en ordningsmänniska – med pedantisk ordning och struktur på vissa områden av livet. Mina böcker, filmer, CD-skivor och annat som kan struktureras är vanligen extremt noggrant ordnade – i bokstavsordning, ämnesordning m.m. Som en Brahma, eller Odin, Vile och Ve, älskar jag att skapa ordning och struktur, bygga världar och system – både i tankesystem i huvudet såväl som i min omgivning, rent fysiskt.
Men jag har ingen, eller alltför liten ordning på min ekonomi, med deklarationer, moms, skatteinbetalningar, kvitton, fakturor etc. Jag är blankettdyslektiker och byråkratifobiker, och kan känna mig direkt klaustrofobiskt instängd om jag måste göra något administrativt som att fylla i en blankett med rutor som det ska stå siffror i. Detta har lett till helt idiotiska konsekvenser som sköntaxeringar och bråk med kronofogden, men ännu värre är jag har gått miste om mycket pengar genom åren, bara på grund av denna brist i min karaktär.
Jag vill verkligen bli bättre på sådant, men det är verkligen svårt. Revisorshjärnor och andra kubskallar brukar ibland glatt och entusiastiskt påpeka för mig att ”men det är ju jättelätt” – varpå jag påpekar att det också är ”jättelätt” att rita en hund eller en 1957 Chevrolet ur minnet, eller att hålla ett underhållande tal i över en timme för tio, hundra eller tusen människor. För mig är det i alla fall jättelätt – men att fylla i en blankett, det är nästan oöverstigligt svårt. Vi är alla olika…

4. Jag är en mycket snäll och omtänksam person – men även solen har sina fläckar. Jag kan vara outhärdligt elak ibland, och har en lätt sadistisk ådra (en fin förebild är Jan Guillou när han sågar som hårdast) som jag för det mesta försöker att kanalisera på ett så oskyldigt sätt som möjligt (se gärna min hemsida Världens fulaste bilar).
Alltså lite som guden Shiva, som beskrivs som ”ashutosh”, vilket betyder ”lätt att tillfredsställa, lätt att förarga” – båda sidorna finns i mig.
Jag har till exempel extremt dåligt tålamod (kort stubin!) med korkade människor som tror att de vet allt, och kan i möten med diverse ultrapuckon (särskilt de som missbrukar oförtjänt makt) ibland visa mina fulaste, mest arroganta sidor. Denna grälsjuka von-oben-attityd är inget jag är stolt över, men den fyller faktiskt sin funktion ibland. Jag tar inte skit, särskilt inte från idioter och undermänniskor (puckon i uniform är värst, och förtjänar vanligen enbart förakt). Ibland är det bara Mjölner som gäller…
Lapplisor och P-nissar räknar jag inte in i denna uniformerade kategori – dem är det bara alldeles för synd om för att jag ska kunna förakta dem. Att jobba som Lapplisa eller P-nisse måste vara det mest förnedrande yrke en människa kan ha. Jag suger fan hellre gubbkuk på en bakgata – då är det i alla fall ingen som behöver se mig utföra mitt jobb… Dessutom gör man som prostituerad åtminstone folk glada – lapplisor och p-nissar gör folk bara ledsna, arga och förtvivlade.
Som tur är lyckas jag för det mesta undvika den typen av kontakter, och kan vara den kramiga och medkännande nallebjörn jag helst identifierar mig som.

5. Jag är lat, lättsinnig och njutningslysten – och jag vet att jag nog borde gå ner några kilon, om inte annat så för min egen hälsas skull. Men det är jobbigt att träna, jogging är trist, och den där grönmögelosten är ju så himla god, och lite mer smör och grädde i maten förhöjer smaken. Och godis ÄR gott!
Jag lyssnar hellre på musik än jag torkar golv, och disken kan få stå lite till, så att jag hinner läsa ett kapitel till, eller kanske älska med min hustru. Det är mycket trevligare att krypa ner i soffan med min älskling och titta på en kul film än att göra ”nyttiga” saker. Fast å andra sidan njuter jag hejdlöst av långa sköna promenader ibland – men då är det just njutningen som får ut mig, inte någon pliktkänsla eller nyttigheten i nämnda aktivitet. Är jag ute i skogen vill jag gärna sitta vid en eld, kanske dricka en kopp kaffe, ta en pipa rök med fin tobak, och kanske en liten hutt av välåldrad enkelmaltwhisky ur medhavd plunta.
Musik är också ett fantastiskt njutningsmedel, både att spela och sjunga själv såväl som att avnjuta andras musicerande.
Jag kan ju förstås också tillägga att jag njuter hejdlöst av att vara fysiskt naken, och passar på när omständigheterna tillåter – helst utomhus på sommaren, då naturen erbjuder sol, vind och vatten mot min nakna kropp… Bacchus är självfallet en favoritgud som jag gärna åkallar i alla dessa njutningsfyllda sammanhang…

matcollage

6. Jag lever konstant över mina tillgångar – vilket är intimt förknippat med min sybaritiska läggning i kombination med min avsaknad av ekonomisk struktur. På något sätt lyckas jag leva gott ändå. Jag har sällan tillräckligt med pengar, trasiga kläder, gamla bilar, obetalda räkningar – men ändå finns överdådet och lyxen där, om än i liten form. Jag tittar nästan aldrig på prislappar i affären – om jag vill ha något så vill jag ha det. punkt slut. Och har jag bara råd med en liten flaska gott att dricka, och en liten, liten bit Roquefort av hög kvalitet, så njuter jag desto mer av dessa små flisor av välstånd.
Kommer det plötsligt in pengar, så försvinner de väldigt fort. Först och främst för att det alltid finns massor med hål att stoppa pengarna i, men också för att jag gillar att unna mig och de mina det bästa.

7. Kärlek och sex är mina bästa droger – så jag ser till att jag fortsätter att vara förälskad i och kåt på min underbara hustru, min ljuvliga, vackra, sexiga, kloka, roliga, kärleksfulla och fantastiska hustru. Och jag älskar mina barn, helt utan gräns, och jag älskar att umgås med mina vänner, för vilka jag regelbundet ordnar stora fester eller små middagar. Det är inte svårt att bli hög på kärlek. Men man måste ändå medvetet välja kärleken för att uppnå detta, och det är jag och min kära hustru uppenbarligen så bra på att vi kan hålla kurser i det…
Ja, jag älskar sex – och om det var något på den här listan som INTE är en hemlis, så är det väl det! Inte minst med tanke på mitt fokus på denna min blogg… Det tantriska mötet mellan Shiva och Shakti, eller fruktbarhetsriten mellan Frej och Gerd, eller det magiska mötet mellan Freja och Odin, är alla starka arketyper för mig. Jag kan prata och diskutera hur mycket som helst om sex, leka sexlekar hur länge som helst, gestalta sex konstnärligt, skriva om sex – ja, sex och kärlek är nog de allra viktigaste ingredienserna i mitt liv, faktiskt.

Och jag tycker att jag lever ett väldigt gott liv.

Nordisk tantra - fröblot

Nå – det var några sanningar om mig själv. Jag vet att temat är de sju dödssynderna, men jag är så himla okristligt hednisk att jag skiter högaktningslöst i sådana kyrkliga manipulationsförsök. Jag skriver egentligen hellre ett par punkter till då, för att få in det heliga talet NIO. Men kan den fanatiske ateisten Blogge följa formen SJU, så kan jag det också. Jag vill ju inte vara fanatisk… 🙂
Dock undviker jag nogsamt att inordna mig i de abrahamitiska ökenreligionernas självförnedrande underkastelseattityd, och underordnar mig inte gudarna – tvärtom sätter jag en ära i att ha gudar och gudinnor som förebilder, med egenskaper jag integrerar i mig själv, snarare än att förminska mig till en liten lort, som man förväntas inom den mosaiska fascismen i dess olika skepnader.
Inga döddssynder här, alltså.

Jag tänkte först att jag skulle lägga till alla andra som har gjort den här typen av självrannsakan i sina bloggar, och det är säkert bra ur sökmotoroptimeringssynvinkel, men det är lite jobbigt att uppdatera framöver, så det får för närvarande räcka med att jag länkar till Blogges inlägg på detta tema.

Lite kul var det – tack, Blogge, för initiativet!

Dekorrand


%d bloggare gillar detta: