Posted tagged ‘övervakning’

När två bisarra ting krockar uppstår ofrivillig komik

6/01, 2010

Ny teknologi kan få oväntade följder. De s.k. ”nakenscannrarna”, som redan finns på på en del flygplatser, bl.a. i USA, visar hyggligt avslöjande bilder av scannade passagerare, liksom… utan kläder. Flera stora flygplatser runt om i världen skall nu skaffa den nya ”nakenscanningsutrustningen”, en slags elektromagnetisk manick (ej röntgen) som ser genom kläderna på passagerarna.

I desperat strävan efter ökad säkerhet inför flygplatser hårdare och hårdare bestämmelser, med allt galnare konsekvenser. Folk står på rad med skorna i ena handen, och med den andra håller de upp sina byxor, eftersom de tvingas ta av sina skärp. Flaskor och annat som innehåller vätskor får näppeligen medföras. Den senaste terroristen hade en filt i knät, därför förbjuder vi filtar i knät. Ur ren integritetssynvinkel är flyg-”säkerheten” en skandal, och inte blir vi säkrare heller. Den som påstår något annat är antingen dum i huvudet, eller ljuger som en bilhandlare.

Nu ska dessa ”naken-scannrar” installeras på flygplatser i Storbritannien, men detta har stött på patrull. Det bryter nämligen mot deras barnpornografilagar att låta barn och ungdomar under 18 att bli avfotograferade ”nakna”. Detta är förstås en ofrivilligt komisk konsekvens av galna lagstiftningar som krockar med varandra. En ”säkerhet” krockar med en annan ”säkerhet”. Barnen får inte utsättas för pedofiler, och passagerarna får inte utsättas för terrorister. Fantastiskt! Två av vår tids hippaste hatobjekt och skräcktriggers i samma mening!

Visst kan man skaka på huvudet åt dessa uppenbara absurditeter, men det mest tokiga är trots allt att passagerarna finner sig i allt detta. De köper myndigheternas bullshit rakt av och tror på allvar att det handlar om deras säkerhet. Och så lyder de. Skulle man införa vaginal- och analundersökning med spekulum av samtliga flygpassagerare skulle många säkert tycka att det vore bra det. Terrorister kan ju gömma bomber i analen eller fittan! Sanningen är att denna ”säkerhet” inte alls gör flygningarna säkrare. Vill någon göra skada, så kommer det att ske. Det bästa vore kanske att vi alla reste helt nakna, utan bagage, fastkedjade i stolarna. Det skulle väl höja säkerheten?

Jag tänker antagligen inte som en terrorist, men kan ändå hitta på ett antal sätt att ställa till det rejält på ett flygplan. Det mest osofistikerade är att köpa med sig två flaskor från tax-free (som jag ju får ha med mig i kabinen), slå av den ena mot en hård kant och skapa ett mordvapen, och den andra kan med hjälp av en servett och en tändare bli en molotovcocktail. Sen kan jag tvinga piloterna att öppna in till cockpit – annars sätter jag eld på planet, och skär halsen av ett antal flygvärdinnor och passagerare.

En annan variant är att byta ut batterierna i en laptop mot sprängdeg. Och förr eller senare hittar säkert någon på hur man väver ett tyg av explosivt material. Eller så trycker man upp sprängdeg i fittan eller analen (än så länge kollar man inte det!). Eller så låter man någon som är under 18 bära på bomberna. Eller så värvar man en yrkesverksam pilot till sin terroristorganisation. Då behövs inga sprängämnen.

Eller så bombar man någon annan plats, som inte har samma utstuderade säkerhetsåtgärder. En tågstation, ett shoppingcenter, ett parlament (ja, det skulle säkert gå att smuggla in en bomb i Riksdagen också). Eller sprider ut en hemsk sjukdom (biologisk krigföring), eller något annat. Det är bara bristande fantasi som sätter gränserna för vad man kan hitta på i form av ny terror.

Problemet med vår tids säkerhetsnoja är att vi hela tiden skyddar oss mot saker som redan har hänt, och missar att eventuella terrorister då hittar nya mål, nya metoder. Och hur ska vi göra då? Ska vi övervaka varenda vrå av samhället? Tänk om övervakarna är… terrorister? Tänk om terrorister infiltrerar säkerhetssystemen, och stänger av när det ska bombas? Hur ska vi veta vilka som är terrorister? DNA-register? Finns det en terrorist-gen?

Fattar ni? Det går inte att skydda sig till 100 %. Och frågan är alltså vad som i längden orsakar mest skada. Terrorismen, eller kriget mot terrorismen. Kriget mot terrorismen tycker i alla fall jag påminner skrämmande mycket om den terrorism man säger sig vilja stoppa. Eller i alla fall konsekvenserna av detta krig. Konsekvensen av att ständigt påminna medborgarna om terror, genom terror, är att vi får samma resultat som av terrorism – vi blir rädda och misstänksamma, otrygga, osäkra, och vi faller tacksamt in i pappa statens skenbart skyddande famn, och går med på allt.

En intressant konsekvens av den ökade övervakningen är att staten och privata företag får allt större befogenheter över medborgarnas kroppar, som t.ex. att klä av dem nakna, eller andra mer eller mindre förnedrande kontroller, medan vi privatpersoner får allt mer kringskurna rättigheter. I USA är det bara 13 delstater som förbjuder övervakningskameror i provrum på varuhus och toaletter. Och det blir väldigt konstigt när man använder nakenbad och avklädda bilder på Internet som ett argument för denna fotografering – ”nuförtiden är det väl inget att gruffa om, alla är ju nakna på badstränderna i alla fall”. Och det är samma slags argument som när man försvarar FRA, IPRED, ACTA, Datalagringsdirektivet, eller tusen andra grovt antidemokratiska och integritetskränkande lagar – ”alla fläker ju redan ut sig på Facebook”.

Den stora skillnaden ligger i att om jag berättar saker om mig själv på Facebook, har nakenbilder av mig själv på nätet, eller på annat sätt visar mig mer eller mindre öppet och naket offentligt, så är det på eget initiativ, mitt eget val. Det är ingen annan som tvingar mig. Och alla vill faktiskt inte. Det spelar ingen roll om jag har ”rent mjöl i påsen” – jag kanske inte vill bli granskad ändå. Och det måste respekteras.

Och skulle folk börja göra uppror mot den överdrivna säkerheten (Hu! Så kan vi inte ha det!), så kan ju staten (i brist på ”riktiga” terrorister) alltid arrangera något litet ”terrordåd” någonstans, så får man bekräftelse på att ”säkerheten” snarare behöver skärpas ytterligare. Om någon tycker att det jag just skrev verkar överdrivet och orealistiskt (foliehatt!), så säger jag bara Operation Northwoods (som förvisso stoppades av president Kennedy, med det är inte alldeles säkert att en annan president hade stoppat planerna – typ… G. W. Bush?). Det vore med andra ord inte första gången.

Det är jättebra med kameraövervakning, tyckte en bekant till mig, för det gjorde att han kände sig säkrare. Men det finns ju statistik från Storbritannien (världens mest kameraövervakade land) som visar att de i praktiken inte fungerar, eftersom brottsligheten inte har sjunkit alls, och uppklarningsprocenten av de brott som begåtts i närheten av en övervakningskamera är inte heller särskilt imponerande. Men det är väl ändå bra om folk känner sig säkrare, även om det är en illusion, säger kanske vän av ordning. Om det vore så – men många känner inte så alls. Jag känner mig INTE tryggare av övervakningskameror. Snarare tvärtom. Jag vet inte vem som tittar på mig genom den, och det gillar jag inte.

Man kan fortfarande bli rånad och våldtagen på tunnelbanan. Men nu känner man sig säkrare. Och så finns brottet på film. Men om rånaren inte går att känna igen (rånarluva?), så går det förstås inte lättare att lösa brottet. Och polisen har förresten inte tid. Min bekant som tyckte om övervakning kände sig t.o.m. säkrare i en taxi med kamera. Varför det? Om taxichauffören vill överfalla dig så kan ju han stänga av kameran. Eller är du orolig att du själv ska överfalla taxichauffören, frågade jag. Och fick det surrealistiska icke-svaret att man ju inte kan ha väktare i varenda taxibil. Jag fattar inte hur folk tänker.

All denna ”säkerhet” är mer eller mindre värdelös. Eller, värre än så – den kan i längden skapa mycket mer skada än all terrorism i världen. Terrorism har ett syfte – att skapa skräck. Tyvärr funkar motåtgärderna på samma sätt. De skapar också skräck – men mer smygande, mer omärkligt. Tänk om din granne är terrorist – eller pedofil! Vi blir gradvis allt räddare och räddare, lär oss att bli mer misstänksamma mot varandra, vågar inte lita på någon – utom staten. Och snart inte ens staten. Terroristerna har då lyckats dubbelt upp, utan att knappt ha behövt göra något – staten har gjort jobbet åt dem.

Vad ingen verkar ha fattat, är att det bästa vapnet mot terrorism är att inte låta sig bekommas. Äldre Londonbor, som var med under Blitzen, reagerade på bombdåden i tunnelbanan och på bussar i London med ilska och framåtanda. Vi ska inte låta oss kuvas, ansåg de. Och så gick man strax tillbaka till business as usual. Inga fler kontroller på bussar eller tunnelbanor än tidigare. Och DETTA är det allra bästa vapnet. Om vi inte ändrar på något, inte ökar paranoian, fortsätter att ha tillit som grundinställning, inte skapar mer övervakning och terror mot medborgarna – då har vi vunnit mot terroristerna. Det vi inte är rädda för på stan, eller hemma hos kompisar, borde vi inte vara rädda för på flyget heller.

Vi måste lita på varandra. Frihet, kärlek, tillit och empati är de allra bästa anti-terroristvapnen som finns på jorden – oavsett om denna terror kommer från terrorister eller pappa staten.

Andra som har skrivit om detta:
Ola Wong i SvD, Hanna Wagenius på sin blogg, Hanna Wagenius på Politkerbloggen, HAX, Kent Persson, säkerhetsexperten Bruce Schneier, Aktiv demokrati, Morgonsur, Cherin Awad, 之乎者也

tunn linje

Tyvärr verkar det bara finnas ett enda politiskt parti som tar frågor om privatliv, integritet, rättssäkerhet och allmänmänskliga rättigheter på allvar – Piratpartiet – så detta parti stödjer jag helhjärtat, på vilket sätt det än blir.

pirat_blogbanner

Dekorrand

Avslöjad av Agent 42 på Kärleksministeriet!!!

18/08, 2009

joshen_asboasap

Inget är för stort eller för litet för Joshens slägga – och nu fick jag bli medaktör i en av Joshens bejublade satirer, något jag förstås gottar mig storligen åt. Inlägget heter ASBO ASAP, och i denna test ondgör sig Joshen gruvligen över den låga moralnivån inom Piratpartiet – och särskilt spyr han sin galla över den förfä-ä-ä-ärlige Calle Rehbinder. Jättekul!

Joshen beskriver sig själv som en agent på Kärleksministeriet (ja, 1984-referenserna haglar), en undercover-agent som blivit medlem i Piratpartiet för att infiltrera de förfärliga samhällsomstörtarna som inte kan anpassa sig till samhället. Där finns lesbianer, promiskuösa nätraggare och porrfilmare, och värst av alla dessa är förstås jag. Som så ofta finns det en bitter och djupsvart underton i Joshens satir, och skratten kan lätt fastna i halsen när man inser att den värld han beskriver inte är särskilt långt borta.

Självfallet handlar bloggposten inte alls om mig, egentligen, men om övervaknings- och överförmyndarsamhället, och den osannolikt galna övervakningsiver som är på stark frammarsch i Storbritannien. Det faktum att jag dyker upp som en personlighet i hans text är förstås bara som en illustration, en antites, men det är förstås inte mindre roligt för det.

tunn linje

Läs gärna Joshens roliga (och samtidigt skrämmande) satir!

Läs gärna även om den bistra sanningen bakom denna satir, hos Emma Opassande och hos Jan Lindgren. Badlands Hyena raljerar också skarpt kring samma fenomen.

Dekorrand

Sätt hela Sverige i fängelse när ni ändå håller på…

1/04, 2009

prison

Politiken i vårt kära fosterland tycks gå ut på att kriminalisera varenda människa, utom möjligen de allra mest välartade och lydiga medborgarna. Dem kan man å andra sidan skuldsätta, och då har man dem under kontroll också. Att öka kontrollen av medborgarna, samtidigt som man omger dem med ett ogenomträngligt virrvarr av paragrafer, gör att ingen kan leva ett normalt liv utan att någon gång bryta mot någon lag.

Och när man blir ertappad med ett lagbrott (vilket många förr eller senare blir, fullkomligt godtyckligt), har man två val – antingen står man på sig, bråkar, överklagar, eller ger fan i det, låter det inte påverka en. Eller så står man ödmjukt med mössan i hand, skrapar med foten och ber om ursäkt, ivrigt och underdånigt intygande att man aldrig kommer att göra så igen. Och eftersom vi inte har likhet inför lagen i denna vår åsiktsdiktatur, så kommer den ångerfulle undan med en liten smäll på fingrarna, medan den upproriske straffas hårt.

De som öppet kritiserar ordningen kan granskas, och då hittar man snart något att slå ner på, vilket förvandlar kritikern till en kriminell. De som uppriktigt ångrar sig och ber om ursäkt är effektivt förslavade, och de som kör en vals, spelar ångerfull, förvandlas till lögnare. Till slut har vi skapat en nation bestående av slavar, lögnare och kriminella.

Lydnad är överordnat allt annat. Ordnung mußt sein. Därför är det nog bäst att sätta fotboja med GPS på varenda människa som bor i Sverige (nu finns det ju såna där fina chip som man kan operera in under huden!), ta DNA-prover på alla och spara dem i hemliga register (som är tillgängliga för alla myndigheter och privata bolag), och så kan vi öka på kameraövervakningen, övervakningen av Internet, teletrafik och e-post, och dessutom kan vi ersätta alla kontanter med plastkort med spårbara chip, så att varenda inköp registreras i en databas.

Inget av detta är science fiction. All teknik finns redan för att göra detta i stor skala. Och det har redan börjat. På ofattbart kort tid har regeringen och riksdagen släppt genom vansinneslagar, så tokiga att om man berättar för folk vad de innebär i praktiken, så är det få som tror att det är sant. FRA, IPRED, Datalagringsdirektivet, ACTA och mycket annat. Men politikerna som skapat dessa lagar följer förstås Goebbels fina princip – ska man ändå slå i folk en lögn, så ska man göra det storslaget, och ge dem en jättestor lögn när man ändå håller på.

Århundradets värsta aprilskämt är nu IPRED, som gick igång just idag. Väldigt få verkar ha fattat vad denna nya lag faktiskt innebär i praktiken, för vanliga, hyggliga människor. I debatten kring IPRED har det pratats mycket om omoraliska fildelare som bara vill konsumera kultur gratis, när debatten egentligen borde handla om de vittgående konsekvenserna för samhället i stort, rättssäkerheten och privata företags rätt att bedriva privat polisverksamhet. Privata bolag får större befogenheter än polisen i sin jakt på fildelare, den enskilde individens integritet och rättsäkerheten urholkas ännu mer.

Gratis är gott, säger fildelningskritikerna raljerande, och tycker att det är omoraliskt att vilja ha kultur gratis. Men vi kan alla ta del av enorma mängder kultur alldeles gratis varje dag – via TV, radio, tidningar (t.o.m. gratis tidningar, som Metro, QX, Nöjesguiden m.fl.), Internet, bibliotek, utomhuskonserter, väggmålningar, offentlig konst, arkitektur, vissa muséer och mycket annat. Det är i själva verket en högst begränsad del av den kultur som produceras som faktiskt kostar pengar, och så har det alltid varit. Och dessa gränser är flytande. Att dela ut gratisprover har alltid varit världens bästa reklam. Därför är det inte konstigt att många anser att det är en mänsklig rättighet att få ta del av den kultur vi lever i – annars är vi inte en del av den. Två miljoner svenskar fildelar redan, eftersom den nya tekniken gör det enkelt att göra just det. Och den samlade kommersiella kulturkonsumtionen har inte minskat de senaste åren – tvärtom. Så huvudargumentet mot fildelning håller inte för närmare granskning.

Upphovsrättsmaffian tjatar om att fildelning är stöld, fast det ju inte är det. Rent juridiskt är illegal fildelning definitionsmässigt ett upphovsrättsbrott, men inte stöld. I början av DVD-filmer tvingas man se en lögnaktig filmsnutt där fildelning jämförs med bilstöld och väskryckning, något som förstås är fullkomligt felaktigt. De stora mediabolagen ylar om att de förlorar pengar på olaglig fildelning, och precis som Facit, som gick i konkurs eftersom man inte ville anpassa sig till ny teknik, så kan de mediabolag som inte vill anpassa sig till teknikens utveckling också gå i konkurs. Och det kommer de att göra. Det är i längden ingen bra affärsidé för ett mediabolag att tjäna pengar på rättsprocesser mot just dem som konsumerar media.

Men även detta är irrelevant. Detta handlar till syvende och sidst inte om fildelning. Du kan vara en stark försvarare av upphovsrätt och lika stark motståndare till (illegal) fildelning, och ändå är IPRED en dum och farlig lag. Du kan hamna i kläm ändå. Rättssäkerheten är kraftigt hotad. I andra länder (som t.ex. FInland och Danmark), där liknande lagstiftning införts, har människor råkat ut för fruktansvärd utpressning, oskyldiga blir dömda, folk begår självmord, hela deras ekonomi krossas – fullkomligt felaktigt och oproportionerligt.

Ett scenario: Någon laddar ner ett antal filmer på ditt öppna nätverk, utan att du vet det. Det kan vara en granne, eller någon som sitter i en bil utanför ditt hus, som lånar ditt nätverk. Om du inte vet om du har lösenordsskyddat eller öppet nätverk, så ligger du illa till. Du kan bli föremål för en utredning, som du inte känner till, och plötsligt en dag kliver kronofogden in i ditt hem, tar alla dina datorer och hårddiskar, belägger ditt hus med kvarstad och lämnar en stämning. Eftersom detta är ett civilrättsligt mål har du inte rätt till advokathjälp, och du måste bevisa din oskuld, eller betala hundratusentals kronor i skadestånd. Detta kan hända vem som helst, godtyckligt, och det är inte en skräckvision. Vi har redan sett det hända, i Finland och Danmark.

IPRED-lagen har som konsekvens att misstänkta fildelare lämnas ut till företag som som anser sig fått sin upphovsrätt kränkt genom fildelning. Den misstänkte hålles ovetande om detta under en månads tid. Under denna tidsperiod kan upphovsrättsinnehavaren spärra den misstänktes bankkonto och förbereda en privat husrannsakan mot honom eller henne – även om personen är oskyldig. Ditt bankkonto kan alltså spärras utan din vetskap, bara på basis av en misstanke att du har fildelat. Du kan då inte betala dIna räkningar, som t.ex. hyra eller amorteringar, och kan följaktligen bli vräkt från din bostad – fortfarande på basis av en misstanke. Du behöver alltså inte vara fälld för något brott. Är detta rättssäkerhet? Jag bara undrar.

barcode_tattoo

Det är alltså inte sant att ”den som har rent mjöl i påsen har intet att frukta”. Den som är oskyldig har i själva verket allt att frukta, eftersom den som anklagas måste bevisa sin oskuld, en process som kan kosta hundratusentals kronor bara det. Denna lag verkar i själva verket specialdesignad för att oskyldiga ska drabbas, och den enda orsaken jag kan tänka mig till detta är att det är avsikten. Folk ska skrämmas till tystnad och passivitet. Makthavarna ser att Internet är farligt för deras maktmonopol, och därför vill man begränsa Internet, kontrollera Internet, och helst av allt utplåna Internet helt och hållet.

Att denna lag godkändes måste bero på en av några få saker:

  1. Politikerna är okunniga idioter, som röstar enligt partipiskan, utan att fundera på konsekvenserna
  2. Politikerna är komplett galna
  3. Politikerna är del i en konspiration som syftar till att förvandla Sverige till en fascistisk diktatur.

Välj själv vilket som verkar värst… Kanske är det en kombination av alltihop, vem vet.

Det är verkligen dags att sätta stopp för denna klåfingrighet. Det är inte medborgarna som ska granskas, det är makthavarna. Sätt de dolda kamerorna, internetbevakningen, brevspionaget och hårdgranskningen på våra politiker istället, så får de se hur kul det är.

tunn linje

Andra som skriver om samma sak:
Emma Opassande i Aftonbladet, Henrik Alexandersson på Second Opinion och i Expressen, Christian Engström (här också, och här), CUF-ordföranden på politikerbloggen, Anna Troberg på Newsmill, SvD, Blogge Bloggelito, Harald Åberg, Soundness in a soundless world, MinaModerataKarameller

Dekorrand

Skitsnackaren Thomas ”Stasi” Bodström avslöjar sig…

28/03, 2008

Thomas “Stasi” Bodström

Jan Guillou skrev i en av sina krönikor i Expressen, närmare bestämt i september 2007, att Thomas Bodström är farligare än Osama Bin Laden. Det låter som en typisk Guillou-överdrift, en dramatisering för att locka till sig läsare. Men Jan Guillou har rätt, på fler sätt än ett.

I sin vansinniga strävan att utplåna allt vad personlig integritet och yttrandefrihet heter, arbetar Thomas ”Stasi” Bodström idogt på att vi steg för steg ska få ett allt ofriare samhälle – och hittills har det fungerat alltför väl. Bodströms förslag har gällt och gäller allt från datalagringsdirektiv, buggning, mjukvarupatent, censur av Internet, superfängelser, preventiv avlyssning, hemliga husrannsakningar, utökade DNA-tester och mycket annat. En hel del skrämmande artiklar kan man finna på denna länksida – läs och begrunda.

Thomas ”Stasi” Bodström har nu än en gång avslöjat sig som en manipulativ lögnare, en obalanserad skitsnackare med en dold agenda. Och det är helt underbart. Jag brukar säga att ibland är det bäst att bara låta idioterna prata, för förr eller senare avslöjar de sig som just idioter. Och det senaste utspelet av Thomas ”Stasi” Bodström är verkligen helt fantastiskt. Han tillämpar ovetande Godwins lag, och jämför OS i Kina med OS i Berlin 1936! Smakfullt och finkänsligt, Bodström…

Men det stannar inte därvid. Nu börjar drevet gå, och sällan har det varit så välförtjänt. I en efterlängtad artikel i Expressen tar Johannes Forssberg bladet från munnen och ger den kristna organisationen ECPAT en riktig bredsida. Kritiken är skoningslös, och med tanke på att allas vår Thomas ”Stasi” Bodström är ordförande i svenska ECPAT, så får han rejält med stryk. Att ECPAT har en dold agenda borde länge ha varit uppenbart för alla som läser ett endaste litet mellan raderna ECPAT:s egen propaganda. Så mycket lögner och manipulation ägnar man sig inte åt om man har ett ärligt uppsåt. Men eftersom ECPAT utåt sett arbetar för ett gott syfte, låter vi dem hållas. Vägen till helvetet är kantad med goda avsikter…

Vad gäller just ECPAT, så tog GP den 22 februari 2008 in en extremt tendentiös och lögnaktig artikel av Thomas ”Stasi” Bodström, med rubriken Stoppa sexturismen, en ”rapport” från barerna i Bangkok, med allehanda skräckskildringar och propagandistiskt språkbruk. Denna artikel översattes och skickades till en organisation för prostituerade i Thailand, som blev högeligen upprörda över det lögnaktiga skitprat som Bodström vräkte ur sig, och så skrev de ett genmäle, som GP vägrade ta in. Så opartisk är svensk media.
Läs mer i detta ärende på bloggen Svensk Sexualpolitik Idag.

Jag lanserade öknamnet Thomas ”Stasi” Bodström i en kommentar till ett inläggBlogge Bloggelitos blogg nån gång i vintras, eftersom jag tycker att allt Thomas ”Stasi” Bodström gör verkar rikta in sig på en enda sak – mer kontroll av medborgarna. Mer register, mer avlyssning, mer buggning, hårdare lagar, brutala inskränkningar i yttrandefriheten – kort sagt, Thomas ”Stasi” Bodström är en tvättäkta fascist.

[Festligt nog har detta öknamn spritt sig, och jag har sett flera bloggare använda det. Ett av mina otaliga mediaexperiment som slog väl ut.]

Superdebattören Oscar Swartz har skrivit två böcker som heter ”Marschen mot Bodströmsamhället” och ”Alternativ till Bodströmsamhället”, och jag kan varmt rekommendera Oscars blogg om du är intresserad av att få reda på lite mer om hur ”omtänksamma och respektfulla” våra politiker är gentemot oss andra medborgare.

Slutligen – för den som vill uppdatera sig ytterligare gällande uppgifter om Thomas ”Stasi” Bodström, så kan man på denna sida läsa en synnerligen intressant uppräkning av integritetskränkande lagar och lagförslag som herr Thomas ”Stasi” Bodström har drivit, och driver alltjämt.

Thomas “Stasi” Bodström – LIAR LIAR

Dekorrand


%d bloggare gillar detta: