Se upp för moralist-terrorister!

När sommaren äntligen blir just sommar, med sol och värme, vill många njuta av sol och bad. Somliga av oss njuter mest av att möta naturen nakna – som vi föddes in i denna värld. Det mest naturliga sättet att möta omvärlden när den är så välvillig – sol, vind och vatten mot naken hud är en sällsam njutning som kan vara sexuell, sensuell eller rent andlig till sin natur – huvudsaken är att det får oss att känna glädje, närvaro, stillhet, lekfullhet och innerlighet.

Om man föredrar att njuta av naturen helt utan kläder, inklusive de där små tygbitarna som många tror att man måste ha, för att vissa onämnbara kroppsdelar helt enkelt bara bär på en skam och fulhet som inte går att bortse ifrån, bör man ha uppsikt över ett alldeles särskilt irriterande fenomen – moralist-terrorister. De där som glor argt på dig och påpekar att det sannerligen inte passar sig att bada naken, och gärna kommer med det där tjatiga nonsensargumentet – ”tänk på baaaarnen!!!” – som om barn skulle ta skada av att se nakna människor. Obegripligt.

Dessa förvirrade och dömande individer styrs av sin egen ångest och svåra neuroser, kränker oupphörligen sina medmänniskor med sitt mentala handikapp, och sprider obehag, skam och gift var än de dyker upp. De är på vissa sätt värre än fästingar – som förvisso kan sprida hemska sjukdomar; borrelia, hjärnhinneinflammation, m.m., och i värsta fall ge men för livet – men moralist-terroristerna kan också göra djupa sår i själen, och skada människor kollektivt, med sin moralism, som de vill att alla ska följa. De är som små illaluktande insekter, som i ett ögonblick, ett enda stick, kan förvandla en hel dag av frid och glädje till något skamfullt och surt, och de skadar i längden hela samhället, så länge vi ger dem makten att göra det.

Låt inte dessa neurotiker komma undan med sina prussiluskiga oförskämdheter! Be inte om ursäkt! Det bekräftar bara deras vanföreställningar. Gå i svaromål, gärna skarpt – då dryper de av, svarslösa, och man slipper deras sura och direkt skadliga projektioner. Låt inte dessa moralist-terrorister leta sig in i din och dina medmänniskors hjärnor. Det är de som har fel, inte du. Det är de som begår övergrepp när de klagar på din nakenhet – inte du. Låt inte prussiluskorna vinna. Bekämpa de hjärntvättade sedlighetspolisernas stinkande moralismer.

Ifrågasätt dem istället, gå i svaromål – fråga på vilket sätt barn tar skada av att se andra människor nakna. Begär konkreta svar (det finns förstås inga – ingen människa i världshistorien har tagit skada av att se en naken kropp), och förklara sen att det farligaste för barnen är snarare detta skambeläggande moraliserande, och att barn tar mer skada av att INTE se nakna människor – för att inte tala om återkommande anmodan till barnen att de måste skyla sina kroppar – ett effektivt sätt att emotionellt stympa sina barn, och skada dem för lång tid framöver. Som sagt – värre än fästingar.

Baddräkter fyller en primär funktion, och det är att skyla de kroppsdelar som samhället har en överenskommelse om att de är skamliga, och att de därför bör döljas. Intressant nog växlar detta över tid. För hundra år sedan ansågs det nödvändigt att ha heltäckande baddräkter, för såväl män som för kvinnor. Lite som dagens ”burkini”. På 1970-talet nådde nakenbadandet en topp, och en bit in på 1980-talet var det högst ovanligt att se kvinnor iförda bikiniöverdel. Barbröstat var det normala, och minimala trosor eller badbyxor – för både män och kvinnor (även männens badbyxor var märkbart mindre – kommer du ihåg ”Speedos”?).

De senaste 30 åren har dock samhället rört sig åt ett mer nypuritanskt håll, något jag personligen tycker är väldigt tråkigt. Det finns säkert en bra tanke där någonstans, att man inte ska sexualisera människor när de inte vill bli sexualiserade – men till synes paradoxalt nog kan man som regel uppleva en betydligt mer avslappnad stämning på nakenbad. Ingen har något att dölja, alla kan slappna av och andas fritt. Baddräkter har ofta den paradoxala effekten att sexualisera kroppen mer (vilket är den sekundära funktionen – att just framhäva och sexualisera), eftersom de skyler just de kroppsdelar som vi allmänt förknippar med sex. Skulle vi inget dölja, så finns det inget att ha ångest inför. Vi bara är.

OBS! Jag förespråkar inte att alla ska bada nakna. Jag förespråkar att du själv ska få välja hur avklädd eller påklädd du vill vara. Tycker du att det känns för intimt att vara naken – ha något på dig. Trivs du med att vara naken – var naken. Det ska bara du avgöra, ingen annan, och ingen har rätt att döma dig. Det kan dock vara bra att vara mentalt förberedd på den här sortens moralattacker, så att man slipper onödigt lidande. Du ska inte ta på dig skuld och skam för deras självvalda lidande.

Om du så önskar – bada naken. Njut av sol, vind och vatten mot din nakna kropp. Det är din födslorätt.

Mer läsning om nakenhet i det offentliga rummet:

Läs gärna även Charlotte Cronquists bloggtext om dessa sedlighetspoliser.
Veckokrönika: Sedlighetspoliser och nakenbadare
Eller min artikel om nakenhet i Expressen förra sommaren:
Nakenhet är tabu i vår kroppsfientliga kultur
En bloggpost jag skrev 2008, om nakna kroppar:
Nakna kroppar är inte farliga!

Läs mer om våra tantriska kärlekskurser på Cirkus Eros!

LIQUIDROM – skönt badhus i Berlin

Redan de gamla romarna hade förstått nyttan och glädjen i luxuösa badhus – termerna, med sina ånguppvärmda golv, bassänger i olika temperaturer, bastubad, massage m.m. Nutidens Spa-anläggningar bygger med andra ord på mångtusenåriga mänskliga traditioner. Vi människor mår helt enkelt väldigt bra av vatten, värme och vila, och det har vi alltid gjort. Och några som verkligen har fattat det här är tyskar.

Jag har skrivit om tyska badhus tidigare här på TantraBlog, i inlägget ”Paradiset på tyska badhus” (för snart två år sedan), då om det makalöst häftiga SchwabenQuellen i Stuttgart, som saknar motstycke i Sverige, och förmodligen i resten av världen. Men – det är inte SchwabenQuellen denna bloggpost handlar om.

För några dagar sedan var vi i Berlin, för att delta på Touch & Play Festival (som jag redan har skrivit om i ett tidigare inlägg). Jag frågade då en trevlig berlinare (Felix Ruckert) om det fanns EN sak som vi bara INTE får missa när vi nu var i stan. Då rekommenderade han badanläggningen LIQUIDROM. Så vi tänkte att det måste nog vara en bra grej. Och vi blev inte besvikna.

LIQUIDROM är en betydligt mindre anläggning än det svulstiga SchwabenQuellen, men väldigt fin, och fullt tillräcklig för en överdådig badupplevelse. Rent estetiskt är hela badet sparsmakat, i mörk sten, frostat glas och trä, i en japanskinspirerad stil (lite som en miniversion av Yasuragi på Hasseludden, fast elegantare), och det känns väldigt harmoniskt.

Utsidan är mer expressiv, och inrymmer även en event-, konsert- och konferensanläggning, kallad TEMPODROM. Som en stiliserad version av ett cirkustält sträcker sig byggnaden mot himlavalvet med sina karakteristiska spetsar. Denna byggnad skiljer sig från mängden.

Det finns flera olika bastuvarianter på LIQUIDROM – saltbastu, ångbastu (ångan doftade pomerans!), torrbastu – och allt från heta bad till kalla, inomhus som utomhus (det är häftigt att sitta i en het bassäng med den kalla nattluften runt huvudet). Man kan också få flera olika sorters massage, och man kan sitta i baren och ta en drink, eller kanske ett glas vin – eller mineralvatten.

Som kronan på verket har badhuset en stor, varm saltvattenpool under ett runt valv, med stämningsfull musik som spelas under vattnet. Ja, man kan ligga och flyta runt med öronen under vattenytan, och det enda man hör är just musik, medan ögonen får sitt genom en stilla ljusshow med växlande abstrakta färgeffekter och mönster i taket. Fantastiskt. Vackert för ögonen, och ljuvligt för öronen…

Tyskarna är som regel mycket pragmatiska, och har en betydligt mer avslappnad syn på kroppen och nakenhet än vi svenskar. Det är delade omklädningsrum, men gränsen är rätt lös, eftersom man ser in till varandra. Inga mellanväggar. Och i bastuavdelningen är alla nakna tillsammans. Ingen uppdelning där. I bassängerna har man baddräkt, men det är nog mer av hygieniska skäl än ”anständighet”. Eller så tänker man bara rent pragmatiskt att just denna klädkod passar en viss publik.

LIQUIDROM är alltså inte riktigt lika liberalt som det helnudistiska SchwabenQuellen i Stuttgart, där de bara har en ”textildag” i månaden (enda dagen då det är tillåtet att ha badkläder), för de allra blygaste. Men även på det striktare LIQUIDROM har man en betydligt friare syn på nakenhet än på de allra flesta bad i Sverige. Modellerna på hemsidans reklambilder (som jag också använder här) är mer påklädda än man behöver vara i verkligheten, om man säger så.

Dessutom har tyskarna en liberalare syn på alkohol (du kan köpa vin och sprit i mataffären, jourbutiken – ja t.o.m. på vilken bensinstation som helst!), vilket innebär att man kan ha en bar mitt i badhuset, med vad vi svenskar skulle kalla fullständiga rättigheter. I Tyskland finns inte det begreppet – där serverar man vad man vill. Ett glas vin efter bastun? Vassego.

Det känns väldigt skönt med denna odramatiska och praktiska syn på nakenhet och kroppar, inte minst eftersom jag och Jennie då kan ha en hel gemensam upplevelse, både bada och basta tillsammans, och inte behöver dela upp oss på varsin avdelning, bara för att vi vill basta.

Det är så fantastiskt onödigt, och reaktionärt, att man på svenska badhus fortfarande underhåller den här hopplöst gammalmodiga, neurotiska gymnofobin (nakenskräcken), samtidigt som man ändå kan vara mer lättklädd på ett badhus än på de flesta ställen. I Sverige skall dock de små meningslösa tygbitarna prompt sitta på plats – annars kan det ju hända… att… eh… hmmm… – ja, vad kan hända egentligen?

Som avslutning på vårt sköna badhusbesök fick vi en härlig hudkur i torrbastun. En badvärd hällde vatten med eukalyptusolja på de heta stenarna, för att strax därpå kraftfullt vifta runt den heta, fuktiga, eukalyptusdoftande luften i bastun med en handduk. Hett och skönt! Sen fick vi uppleva något som jag i alla fall aldrig har prövat förr. En honungsinfusion.

Efter att ha blivit grundligt bakade, fick alla badgästerna kliva ur bastun, och så fick vi varsin kopp med flytande honung att smörja in sig med över hela kroppen. Där stod vi och geggade in oss – och Jennie och jag smorde förstås in varandras ryggar. Sen gick vi alla in i bastun igen, kladdiga och söta (ja, man måste förstås sitta på en handduk), varpå badvärden gjorde om proceduren med handduken och eukalyptusångan. Sen var det dags att duscha av sig. Och se – efter denna honungsinfusion kändes huden len och fin som en bebisrumpa. Hade vi kommit någon timme tidigare till badhuset hade vi kunnat få en saltinfusion också. Men det får bli nästa gång.

Denna gång var vi bara där i två timmar, men nästa gång ska vi nog ta den lite dyrare fyratimmarsvarianten. Då hinner vi softa mer, ligga i vilstolar, meditera, slappa, basta, plumsa och bara må bra. Och kanske ta ett glas vin. Skönt ställe. Om du ska till Berlin – missa inte LIQUIDROM!

Nu hoppas jag bara att någon framsynt badentusiast skapar en badanläggning av liknande kaliber i Sverige också – varför inte i Stockholm? Just det här med nakenheten, det skambefriade i att umgås avslappnat och behagligt i det mest naturliga tillståndet, män och kvinnor om vartannat, det är något jag saknar här i Sverige.

Det skulle också vara enormt trevligt med badhus som inte känns som kommunala industrianläggningar – stora, ekande, asketiska, fyrkantiga hallar. Visst – de är lättskötta, praktiska och hygieniska. Men tråkiga och ogästvänliga. Vitt och blått kakel i all ära, men varför inte skiffer och mörkt trä? Rött och guld? Kristallkronor och palmer? Mjuk musik, doftlampor? Relaxavdelningar med verkligt bekväma vilstolar? Runda eller organiskt formade bassänger? Är vi fortfarande allt för protestantiskt asketiska och Jante-programmerade för att omfamna sådana tankegångar i Sverige?

Vad tror du? Vem börjar?

Paradiset på tyska badhus

Apropå Bara Bröst-kampanjen under hösten och vintern, som jag ju själv har skrivit en hel del om, så blev jag av en av våra kursdeltagare tipsad om ett fint exempel på hur man driver badhus nere på kontinenten. I Tyskland har man inte samma neurotiska inställning till nakenhet som vi har här i Sverige, och där är det också självklart med blandade bastuavdelningar, där alla är nakna tillsammans. Därför skulle den här diskussionen om bara bröst på badhus aldrig ha någon grogrund i Tyskland.

På KANTO Beach i Stuttgart har man ett antal olika bassänger med varierande teman – ett isländskt Geysir-bad, en karibisk lagun, BuddhaBad, flera olika bastuvarianter, ett japanskt vilorum, en morisk vinterträdgård, ett tunisiskt tehus, barer och en sydostasiatiskt inspirerad lounge utomhus, på taket, afrikanskt inspirerade vilorum med vattensängar, samt massage av olika slag. Varierat värre, med andra ord.

Om de kommunala badhusen i Sverige i högre grad drevs privat, skulle vi kanske se mer av den här varan. Visst, den kritiska massan för att kunna bedriva kommersiell verksamhet på badhus är förstås betydligt knepigare att nå i glesbebodda Sverige, och de kommunala baden tjänar verkligen en viktig funktion. Men varför inte en kombination av kommunala och privata initiativ? Det skulle kunna vara en garant för såväl stabilitet som kreativitet.

Egentligen borde man kunna ha det här i Sverige också. Delade bastuavdelningar för alla, och varför inte samma omklädningsrum till alla, med små bås med förhänge för de allra blygaste? Detta skulle också lösa de ofrånkomliga problemen som gärna uppstår när familjer, par och andra relationer av olika kön måste separeras. Det är mycket enklare om vännerna och/eller familjen kan byta om tillsammans.

En gång i tiden tog jag med mig min son på babysim, i ett pyttelitet badhus i Aspudden – där finns det bara ett omklädningsrum, som det uppenbarligen inte var några problem för de anhopade mammorna och papporna att dela. Så jag kan inte se vad som skulle vara ett problem med detta. I alla fall inte i längden. Det skulle tvärtom bidra till att ta bort mycket av onödig spänning, skam och frustration kring den egna kroppen, samt försås människor av det andra könet.

Den logiska fortsättningen på Bara Bröst-kampanjen är förstås på sikt att även tillåta nakenbad på våra badhus. Först jämlikhet (får män vara barbröstade skall självklart kvinnor få vara det), men i längden även valfrihet beträffande klädsel (eller icke-klädsel). Det handlar förstås inte om tvång – klädseln bör vara frivillig. Möjligen skulle man kunna ha en dag i veckan som är helt naken, med Dresscode O.

En kul detalj med KANTO Beach är att det en dag i månaden är obligatoriskt att ha badkläder, som en eftergift för de blyga avvikare som lider av gymnofobi – den sjukliga skräcken för nakenhet. Så skulle man förstås kunna göra här i Sverige också – ha vissa dagar på badhusen då det är obligatoriskt med baddräkt. Fast det normala skulle då vara valfrihet, naket eller påklätt, vad man nu föredrar.

Viktigt är dock att man i görligaste mån ska tillgodose så många människors behov som möjligt, med statliga och kommunala instanser. Och det saknas verkligen mer estetiskt lekfulla miljöer för badande, och det saknas bad för dem som gärna badar nakna.
Vi har en del att lära oss av våra tyska grannar…

Nakna kroppar är inte farliga!

Det finns en mängd olika ting, sammanhang, händelser och aktiviteter här i världen som vi människor skräms av, som upprör oss, och som väcker vår motvilja. Vanligen finns det förnuftiga skäl till vårt motstånd, som t.ex. krig, svält, orättvisor, eller direkta upplevelser som t.ex. om vi ser någon bli misshandlad, eller om vi själva känner oss hotade, attackerade eller förnedrade, om vi möter någon eller något som är uppenbarligen farligt för liv och lem, vilda djur, ansvarslösa och omdömeslösa människor, elakhet, destruktivt beteende, stöld m.m. – alltså sådant som vi vanligen, i de allra flesta människosamhällen bedömer som brottsligt beteende, eller ont, eller på annat sätt negativt. Att reagera starkt på ovanstående exempel kan alltså definieras som rationellt och förnuftigt.

Dock finns det ett område där allt förnuft har flugit sin kos, allt rationellt tänkande är borta, och känslorna fått kortslutning. Detta specifika område är kollektivt betingat, vilket gör att vi inte inser omfattningen av galenskapen. Det handlar den mänskliga kroppen, och då framför allt den nakna, avklädda kroppen. Just fysisk nakenhet verkar skrämma och uppröra många människor mer än det mesta. Att uppträda naken i ”fel” sammanhang kan då leda till att man blir bortförd, arresterad, straffad, misshandlad m.m. – som vore nakenheten i sig något oerhört farligt och skadligt.



Riktigt illa blir det när vi för in en dimension till – sex. Sex är uppenbarligen det farligaste som finns på jorden. Historiskt sett har miljontals människor dödats, lemlästats, fängslats, torterats och stötts ut ur gemenskapen, enbart på grund av att de har praktiserat någon form av sexuell aktivitet som inte setts som godkänd av samhället. Som exempel kan jag nämna att ett av de brott som flest svenskar blivit avrättade för är sexrelaterat. Det ”hemska” brottet var tidelag, och ca 600 personer blev avrättade för detta brott. Inte ens häxprocesserna skördade lika många offer (ungefär hälften så många i Sverige). Läs gärna en artikel av Bengt Nordahl i ämnet, eller denna artikel i Forskning och Framsteg.



Att ha sex när andra ser på, eller att se på när andra har sex, betraktas förstås också som något högst perverterat i vår moderna kultur, och det är idag så skam- och skuldbelagt att det finns en mycket stor opinion för att t.o.m. förbjuda avbildningar av människor som har sex (s.k. porr), trots att just erotiska skildringar i bild är något som vi människor ägnat oss åt så länge vi har skapat bilder – från grottmålningar via hällristningar till romerska fresker.



Att ha sex offentligt mot betalning (s.k. ”Live Show”) var också ett vanligt nöje under den romerska antiken. Det var även tillåtet under några år på 1970-talet här i Sverige, men det förbjöds naturligtvis också, eftersom det enligt all moralistisk sed måste vara oerhört farligt för alla inblandade. Det är dock fortfarande tillåtet att göra samma sak framför en filmkamera. Så det enda sättet vi kan tillägna oss erotisk inspiration från andra är på film och bild – och även detta ses förstås som högst olämpligt av många. Vem har inte hört om alla som blivit varnade på sina arbetsplatser för att de har ”porrsurfat”, som om just ”porrsurfning” vore en alldeles särskilt dålig aktivitet, kanske t.o.m. brottslig? Och fortfarande har INGEN kunnat påvisa varför det skulle vara farligt eller skadligt för NÅGON (vuxna eller barn) att se andra kopulera i godan ro.



Trots denna moralistiska katastrof har människor ändå i alla tider fascinerats av den nakna kroppen – såväl sexuellt som icke sexuellt – även i tidevarv då sex och nakenhet betraktats som skamligt och fult. Konstnärer har hittat fina alibin i klassiska mytologiska motiv för att få skildra nakna människor i olika sammanhang, och dubbelmoralen har florerat i samhället, med påvligt sanktionerade bordeller och slavhandel. Men faktum kvarstår. Vi har kroppar, de ser ut som de gör, och vi människor är sexuella varelser. Och det kan ingen ändra på.

Faktum kvarstår: ingen människa har någonsin tagit skada av att se en annan människa naken. Ingen människa – ung, gammal, man, kvinna – har heller någonsin tagit skada av att se andra människor ha sex. Ändå skyddar vi oss själva och varandra från ”detta hemska”, med lagstiftning och fördömande attityder, så till den milda grad att det är betydligt lättare att hitta vålds- och krigsskildringar i media än sexuella motiv. Och jag har aldrig fått höra en vettig förklaring till varför det skall vara så.

Det mest bisarra i sammanhanget är att vi använder barnen som slagträ i moraldebatten. De gymnofobiska puritanerna utgår från att barn av någon anledning skulle ta skada av nakenhet – egen och andras. Detta är naturligtvis helt absurt. Varje person som någon gång har sett nakna barn springa runt och leka, för att sedan hoppa upp i famnen på sin lika nakna mamma eller pappa (t.ex. på naturistbad), förstår att detta är den mest naturliga sak i världen. I tiotusentals år har vi människor levat så – men nu, i vår tid, anses det plötsligt olämpligt. Ringer det inte en liten klocka här nu…?



En person som anser att fysisk nakenhet är anstötlig måste följaktligen betraktas som psykiskt sjuk, eller åtminstone offer för en svår villfarelse, en patologisk fobi. Att sjukdomen/villfarelsen/fobin är kollektiv, och därmed normal, förbättrar inte situationen. Snarare tvärtom, eftersom skadeverkningarna blir så mycket större. Det finns t.o.m. en grekisk term för denna sjukdom (som för så många psykiska sjukdomar) – gymnofobi; oresonlig skräck för nakenhet. Det är viktigt att påpeka att ALL skräck för nakenhet är ologisk och oresonlig, eftersom nakenhet i sig är helt ofarlig.

Det finns alltså absolut ingenting att vara rädd för. En logisk följd av detta resonemang måste naturligtvis vara att man omedelbart avskaffar alla lagar som förhindrar människor att vara nakna när de vill, var de vill. Om herr och fru Lundström vill promenera nakna i Kungsträdgården skall inga lagar och paragrafer förhindra detta. Dessutom bör förstås alla lagar som stigmatiserar och ”snuskstämplar” sexualitet också avskaffas med omedelbar verkan. Att se människor ha sex skadar ingen – tvärtom kan det vara nyttigt och inspirerande för det egna kärlekslivet! Och med tanke på den usla sexualundervisning som våra barn får i skolan (och annorstädes) så är det väl bara bra om barnen då och då får se lite sex i buskarna?