IRL, AFK och det verkliga livet

IRl eller AFK? Att kyssas går bara i det verkliga livet.

I en sån där tröttsamt meningslös utfylllnadsartikel i Metro, med rubriken ”Nätuttrycken som får dig att verka helt efter” påstås det olika saker om hur man ska uttrycka sig för att hänga med. Vissa ord och begrepp är uppenbarligen helt ute, som att ”surfa på nätet”, ”cyberrymden”, och nu uppenbarligen även begreppet IRL [In Real Life].

Under rättegången mot The Pirate Bay skall en av de anklagade, Peter Sunde, dåvarande talesman för The Pirate Bay, ha tillrättavisat kammaråklagare Håkan Roswall, när han använde begreppet IRL. ”Vi använder inte det uttrycket. Allt är i riktiga livet. Vi använder AFK.” [Away From Keyboard].

Tanken med denna fomulering är förstås att umgänget i den digitala världen är lika mycket verklighet som den analoga verkligheten, fast på olika plan. Därför ansåg sig Peter Sunde ha rätt att korrigera kammaråklagaren. I alla fall stod det så i Metro, och det betyder att det som refereras till KAN ha hänt i verkligheten, men man ska förstås inte ta det för givet.

Men jag håller inte med Peter Sunde. Han har sitt perspektiv, och jag har ett annat. Och som jag redan tidigare påpekat så skiter jag fullkomligt i Pirate Bay och de asociala snorvalpar som bedriver (eller bedrev) den verksamheten. Jag använder gärna begreppet IRL, men absolut inte AFK. Och det är faktiskt inte för att jag är så förfärligt gammaldags och reaktionär, utan för att jag anser att den analoga verkligheten är mer verklig, mer på riktigt, än den virtuella verklighet vi upplever genom skärmar och tangentbord. AFK är bara FÖR nördigt.

”När ska vi träffas i verkligheten?” – så kan jag fråga någon jag har kontakt med via Internet. Vi kan ha pratat med webkamera på Skype, och verkligen sett varandra, nästan som på riktigt. Men det är ändå inte riktigt på riktigt, Det är en virtuell verklighet, alltså en låtsasverklighet. När jag träffar en människa I VERKLIGHETEN kan jag ta den personen i hand, krama den personen, känna dennes dofter, uppleva honom eller henne med alla sinnen, bjuda på lunch eller en fika, dansa, ge gåvor, klia på ryggen, ge massage, dansa, älska – eller slå’n på käften.

Inget av detta går att göra i den digitala verkligheten. Alltså är den analoga verkligheten IRL (In Real Life), medan den digitala verkligheten faktiskt inte är det. Den digitala verkligheten har sina poänger, men riktigt verklig är den inte. Det är en kommunikationsväg (vilket är nog så viktigt), men inte mer än så. Umgås man bara via nätet, och aldrig IRL, så blir det fan inga barn gjorda.

Se nu till att träffas i verkligheten också, alla sköna websurfare…

🙂