Äntligen, Piratpartiet!

Jag har länge propagerat inom partiet för att vi pirater måste bli tydligare i hur våra frågor som rör integritet faktiskt får konsekvenser i en konkret fysisk verklighet, och inte bara på Internet. Ett fritt Internet är extremt viktigt, men vi kan inte isolera oss i cybervärlden och tro att de viktiga sakerna händer där. För det gör de inte. De viktigaste händelserna och starkaste mötena i människors liv händer i det verkliga livet, IRL, som jag något gammaldags men medvetet fortfarande väljer att kalla den analoga, fysiska verkligheten.

Nu har äntligen några pirater tagit bladet från munnen och formulerat en alldeles klockren sådan fråga. I en artikel i DN.se Opinion, med rubriken ”Rätten till ett privatliv har aldrig varit så hotad som nu” presenterar fyra pirater en rätt så radikal lösning på flera problem samtidigt. Tanken är att ingen ska behöva visa ID på våra vårdinrättningar. På lång sikt skall alla krav på legitimation betraktas som ren myndighetsutövning, och särskilt skall detta ID-krav skarpt förhindras i de fall då det faktiskt inte fyller någon vettig funktion.

Det finns verkligen ingen anledning att regelmässigt kräva ID på sjukhus och vårdcentraler. Och med tanke på hur ofta register missbrukas, är det inte så lyckat med samtliga medborgares sjukjournaler liggande på stora servrar heller. Det spelar ingen roll hur många formella regler man har – det kommer garanterat att missbrukas ändå, förr eller senare. Bättre är då att göra som man gör i många andra länder – varje person har hand om sin egen journal, och du väljer själv om du vill identifiera dig eller visa din journal.

Ett mycket bra exempel på fall som ställer till med administrativa problem är papperslösa flyktingar. Om man inte har krav på legitimation på sjukhusen, så kan även papperslösa flyktingar få vård, utan att hamna i en särkategori som ”papperslösa”. Då först blir alla faktiskt behandlade som likar. Då först bryter vi i Sverige inte mot grundläggande mänskliga rättigheter.

Ett annat fullt möjligt scenario är om en flicka från en hederskultur kommer till ett sjukhus för att göra abort, givetvis utan sin familjs vetskap. Om hon måste legitimera sig, och hamnar i ett journalregister, så finns alltid möjligheten att hennes hemlighet kommer ut. Hon kanske har en morbror som har fått höra skvaller om henne, och som för övrigt jobbar som läkare, och har därmed tillgång till journalsystemet. Hur många spärrar det än finns, så finns det alltid någon som kan överlista dem. Och så har vi plötsligt ett hedersmord på halsen, på grund av sjukhusets irrationella behov av personregister.

”Identitetskontroll är ett intrång i den privata sfären. Den sortens intrång är myndighetsutövning och ska inte få göras godtyckligt av privata eller offentliga aktörer, utan bara då myndigheter har delegerat identitetskontrollen som en oundviklig del av sitt myndighetsuppdrag.”

Piratpartisternas artikel i DN

Det är dags att börja arbeta för frihet på riktigt nu. Att stoppa idiotiska förslag som ID-kontroll på tåg är förvisso en väldigt viktig sak att slåss för, men också positiva friheter, som möjligheten att kunna ha anonyma telefon- och interentabonnemang och IP-adresser, och kanske även anonyma betalkort, som man kan ladda på olika sätt, eller kanske genom att man helt enkelt ska kunna köpa anonyma betalkort i vanliga butiker. Och sjukvård utan ID-krav.

Hittills har det mesta av Piratpartiets arbete ärligt talat bestått i att motarbeta inskränkningar i personlig integritet, att säga nej, stopp och belägg. Det är alltid viktigt, och rätt och riktigt. Men nu går Piratpartiet med all önskvärd tydlighet ur defensivläget och lägger i en ny växel, och det är starkt. Piratpartiet blir plötsligt mer tydligt och synligt för positiva mål. Det stödjer jag. Med entusiasm.

Fler som skriver om samma ämne:
Rick Falkvinge, Anna Troberg, Peter Andersson, Mårten Schultz, Emma Opassande, 之乎者也, Christian Valtersson, UNT:s ledarblogg, Ravenna

Jag kandiderar till Piratpartiets riksdagslista.
Är du medlem i Piratpartiet? Rösta gärna på mig!

Har SJ också drabbats av kontrollmani?

Med svartabörshandel som förevändning skapar nu även SJ ett kontrollsystem – för registrering av resenärer. För att få köpa biljett måste du visa legitimation, och din biljett är personlig. Dina persondata lagras sedan i en databas. Min första fråga är självklar – varför? Vad vill de egentligen? Vem rycker i trådarna? Vad är det verkliga syftet? Inte fan kan det väl bara vara svartabörshandeln?

Om SJ säljer fler biljetter kan det knappast vara ett problem att de säljs vidare. Kanske vill SJ att folk ska betala mer, så att de har en ombokningsmöjlighet? Är SJ helt enkelt bara överdrivet giriga?

Återigen ska den stora skötsamma majoriteten behöva ta smällen för något som en liten, liten grupp människor gör. Förutom att jag inte kan se något problem i att folk köper något och säljer det vidare med vinst, så är det faktiskt inte moraliskt godtagbart att behandla samtliga resenärer som potentiella lurendrejare. Det är både kränkande och meningslöst. Inte ens i gamla DDR behövde resenärer regelmässigt visa ID-handlingar, eller för den delen i dagens Kina.

Det kan förstås vara så enkelt att det bara finns en god (men ogenomtänkt) intention bakom, och att de som har beslutat detta helt enkelt är korkade. Förmodligen är det precis så. Men de har glömt att allt kan missbrukas, och det som kan missbrukas blir ofta just – missbrukat. Att kräva legitimation för en tågbiljett är verkligen extremt överdrivet. Det är otillbörlig kontroll och maktmissbruk.

Man kan ju alltid hävda att det är frivilligt att åka tåg. Visst. Och det är frivilligt att åka till jobbet, frivilligt att äta och dricka, frivilligt att klä på sig när det är kallt. Men jag ser en utveckling där fler och fler undviker både flyget (som alltjämt har sina idiotiska, patetiska kontroller utan någon som helst säkerhetsinverkan) OCH tåget, och att de tar sin bil istället (om de har en), för att slippa bli kontrollerad ända in i ändtarmen så fort man ska vända sig om.

Återigen detta virtuella spekulum, uppkört av myndigheter och monopolföretag i lilla Sverige, där alla bara tackar och bockar och lider tyst, med knuten näve i fickan. Gapa och svälj, är den ständiga uppmaningen från allehanda idioter som vill kontrollera alla i sin omgivning. Och så vänjer sig folk sakta vid mer kontroller, mer registrering, mer bevakning, mer maktmissbruk. Och till slut blir det en självklar sak – Papiere, bitte!

Kanske SJ bör införa metalldetektorer, röntgenkameror, uniformerade vakter med stora hundar, övervakningskameror vid varje säte, avlyssningsmikrofoner, bagagekontroller och förbud mot vätskeförpackningar? Det har man ju redan (eller vill ha) på alla flygplan! Hur många resenärer tror SJ att man får då?

Makthavare skyller ofta på säkerhet när de inför hårdare kontroller av medborgarna. Men det handlar givetvis inte om medborgarnas säkerhet. Ingen blir säkrare av att bli kontrollerad, avanonymiserad, scannad, taggad, avläst, GPS-markerad. Ingen. Det mest effektiva sättet att öka sin personliga säkerhet är anonymitet. Att omgivningen INTE vet vem du är. Anonymitet, möjligheten att välja att vara anonym är en absolut förutsättning för att kunna upprätthålla ett demokratiskt samhälle med respekt för varje medborgares integritet.

Vad än syftet är med denna vansinnesåtgärd, så är det verkligen på sin plats att sätta ner foten nu, och påtala för de klåfingriga tågnissarna på SJ att det är INTE O.K. att registrera medborgares resor i ett demokratiskt samhälle. Patetiskt nog använder de ansvariga på SJ usla argument som ”på flyget och på Systemet måste man ju också visa leg. Jaha? Och bara för att unga människor av alkoholpolitiska skäl måste visa leg på Systemet (jag har aldrig någonsin behövt visa leg på Systemet), och bara för att man fortfarande lever med en kollektiv psykos inom flygbranschen, så ska dumma och integritetskränkande beslut också fattas av SJ?

Lägg ner, gör om, låt folk leva i fred!

Tidningar som skriver om detta:
SvD, SvD igen, DN

Bloggare som skriver om samma ämne:
Mark Klamberg, Pär Ström, Leo Erlandsson, Tomas Jonsson, Ravenna, Scaber Nestor, Cornucopia, Sidvind, Staufener, Oscar Swartz

Finns det bara ett enda politiskt parti som försvarar privatliv och integritet?