Posted tagged ‘halal-tv’

Halal-tv – om sex

2/12, 2008
Halal-tv - en ytlig form av islamisering i TV

Halal-tv - en ytlig form av islamisering i TV

Halal betyder ”det som är rätt”. Haram betyder ”det som är fel”. Givetvis utifrån profeten, skrifterna (Qur’an och hadith) och de skriftlärdes utsagor (fatwa). Själv behöver jag förstås inte bry mig ett skit om allt det där, eftersom den ende sanne profeten i mitt liv är jag själv, och de enda skrifter jag behöver bry mig om är de jag själv tillmäter betydelse.

Enligt min personliga åsikt är islam en primitiv, imperialistisk skitreligion som skapar problem, våld och intolerans. Muhammed var en stråtrövare, en girig erövrare, en pedofil, en hallucinerande psykopat som skapade en politisk rörelse med religiös profil – en maktideologi med den uttalade ambitionen att nå världsherravälde. Rätt så osympatiskt, med andra ord. Det betyder förstås inte att jag inte kan bemöta människor som säger sig praktisera denna religion med respekt, även om jag totalt saknar respekt för själva religionen, enligt den gamla empatidoktrinen att hata missbruket, inte missbrukaren.

Hur det nu är med den saken, så blev jag för några månader sedan intervjuad hemma av tre unga, mer eller mindre ortodoxt muslimska damer, som då höll på att producera ett alldeles nytt TV-program – halal-tv – i den ny-chica politiska mediakorrekthetens tecken. Temat för intervjun var förstås den sexuella frigörelsen, och dess förmodat negativa konsekvenser. Och igår kväll (måndag) visades femte programmet i denna serie, som då innehöll detta tema.

Halal-tv - Calle förklarar sin ståndpunkt

Halal-tv - Calle förklarar sin ståndpunkt

Jag tyckte att jag gjorde hyfsat ifrån mig, och svarade så gott jag kunde utifrån mitt perspektiv. Och jag bemötte de unga damerna med vederbörlig respekt (jag krävde inte ens att skaka hand med dem alla, även om jag likt Carl Hamilton tycker att det är mycket märkligt att ha en antipati mot sådant), och en kopp te. Käpphästarna för dagen blev könssjukdomar, sexualundervisning och samtycke. Om du vill se programmet i efterhand, så kan du hitta det på denna sida. Det blev förstås extremt mycket kortare än det som kom fram i hela intervjun, men det var ändå bra grejer som fanns kvar.

En viktig sak glömde jag dock att nämna under intervjun, och det är en sak som alldeles för många glömmer att tala om. Det egna ansvaret. Verklig kärlek är att ta ansvar för alla sina relationer, och det innebär även så enkla saker som att använda preventivmedel, att kolla att man är frisk, så att man inte sprider könssjukdomar, och att man även är ansvarsfull på en emotionell nivå.

Detta ansvar glömmer vi ofta bort, av två anledningar – den individualistiska inställningen som vi har i vår tid, som tyvärr ibland går till överdrift på så sätt att den blir egoistisk, samt den inlärda hjälplösheten och ansvarslösheten som kommer av att “samhället” förväntas ta hand om alla kriser och utmaningar. Kombinerade blir dessa två fenomen ödesdigra för många människor, i det att den naturliga empatin, lyhördheten och solidariteten försvinner.

Halal-TV – shariaförespråkaren Cherin Awad

Halal-TV – shariaförespråkaren Cherin Awad

Halal-tjejerna var inne på båda dessa fenomen, dock utan att reflektera över de faktiska konsekvenserna av deras resonemang. En av tjejerna var inne på det individuella ansvaret, i sitt försiktigt, tveksamt granskande resonemang att ett ansvarslöst sexliv onekligen leder till större negativa konsekvenser – men hon tänkte inte tanken ut, i att se just det individuella ansvaret som nyckeln. Istället kunde i alla fall jag känna att hon på något otydligt sätt var inne på en mer kollektiv, moralistisk lösning, men att hon inte vågade vara konsekvent. Och då blev det förstås varken hackat eller malet, utan bara snömos och flum.

De var också inne och nosade på det kollektiva ansvaret, i och med att de besökte RFSU – men de gjorde samma misstag som så många andra, i det att de å ena sidan verkar betrakta RFSU som nån slags statlig institution (vilket RFSU ju inte är, och har aldrig varit), vilket då skulle ha den outtalade konsekvensen att RFSU i egenskap av ”myndighet” skulle ha som upgift att befria oss alla från individuellt sexuellt ansvar. RFSU är för det första en helt oberoende ideell förening, med ambitionen att informera om sex, inte ta ansvar för att medborgarna gör ”rätt”. Att beskylla RFSU för att ha misslyckats med sitt “uppdrag” (ja, de formulerade sig faktiskt så, som att RFSU var en myndighet med ett “uppdrag”) eftersom mängden registrerade aborter och könssjukdomar hos ungdomar har ökat de senare åren är förstås en grov miss. Halal-tjejerna har ju för det första ingen aning om hur det hade sett ut i samhället utan RFSU:s insatser, och dessutom hade man kunnat förvänta sig lite mer koll på läget, något som dessa slöjbeklädda flickor tyvärr verkar ha avskärmat sig från, betydligt mer än vad som lämpar sig för opinionsbildare i större media.

Till flickornas försvar måste nämnas att det trots allt i programmet kom fram i vaga antydningar att islam som ideologi i grunden faktiskt inte alls är lika sexualfientlig som kristendomen, något som de flesta nog inte är medvetna om. Men det massiva kvinnoförtrycket som öppet praktiseras inom islam har väl överskuggat denna lilla fördel, antar jag.

Halal-TV – muslimer i vårt vardagsrum

Halal-TV – muslimer i vårt vardagsrum

Det går inte förstås inte att lösa världens problem på en halvtimme, men det hade inte varit för mycket begärt med lite högre ambition att inspirera och informera än de ansvariga bakom halal-tv verkar ha. Det känns lite väl ytligt och underhållningsinriktat – vilket väl i och för sig gäller det mesta i TV nuförtiden, men det är förstås ett dåligt försvar. En sak som en av tjejerna säger är ”Sverige är bra, men allt i Sverige är inte bra!” – jaha. Och? Snacka om plattityd. Bara för att tjejerna bär sin religion utanpå kroppen, betyder ju inte det att deras åsikter och attityder på något sätt blir intressantare eller mer djupgående än hos vilken gymnasietjej som helst.

Riktigt intressant skulle det kunna bli om ledande och kreativa personer i media som TV och tidningar faktiskt plötsligt fick för sig att ta ett alldeles äkta ansvar för sin förmedling, och faktiskt ge plats för alldeles äkta tankar, funderingar och resonemang kring viktiga frågor – något som faktiskt sker i bloggosfären. Om man kunde komma bort från 3-minuterreportagens snuttifieringsambitioner, och faktiskt våga sig ut på osäker mark, ifrågasätta och utforska, med ödmjukhet och ihärdighet. Det skulle kunna bli riktigt, riktigt intressant. Men något sådant är väl knappast värt att drömma om – eller…?

Dekorrand


%d bloggare gillar detta: