Bokslut över ett händelserikt år…

Det är på något sätt typiskt att när jag har massor att skriva och berätta om, då har jag inte tid – och när jag har tid, har jag inte lika mycket att skriva om. Detta blir det tolfte inlägget på min blogg i år, vilket är den minsta årsproduktionen någonsin här på Tantrablog. Och då är ett av inläggen ett gästinlägg, och ett är en artikel som jag skrev till SvT Opinion, och sen bara klistrade in här på bloggen. TantraBlog har alltså fått väldigt lite uppmärksamhet av mig under 2014.

Men detta betyder alltså inte att det inte har hänt så mycket i år. Tvärtom. Detta har nog varit ett av de mest händelserika åren i mitt liv. Så jag tänkte avsluta detta sjunde år med TantraBlog med en kort resumé över ett urval av allt som jag har gjort under 2014.

Familjen

Det största i familjen under detta år var paradoxalt nog det minsta. Det började redan i oktober 2013, då Jennies och min lilla dotter Disa föddes. Under detta år har Disa förvandlats från en liten blobb som äter, sover, bajsar och… ja, det är väl det… till en snacksalig liten tjej som kryper runt och upptäcker världen. Hon har tredubblat sin vikt på ett år, pillar på allting, skrattar jämt, älskar våra fötter och biter oss ofta och gärna i tårna. Hon dansar, leker, kan äta själv – både med nappflaska i högsta hugg, och nu på sistone med bestick och mat i skål. Visserligen hamnar fortfarande det mesta på bordet och golvet, men det går åt rätt håll.

I år blev min äldsta dotter Indra myndig, så jag har alltså tre vuxna barn och en bebis – samtidigt. Det är en välsignelse på flera sätt. Disa har tre underbara storasyskon, som ställer upp för henne på allehanda sätt. Leonard har skrivit en fantastisk sång till henne, och introducerar henne nu i hur man bygger med LEGO, och Indra är jämte Jennies mor en av våra underbara barnvakter när vi arbetar med våra kurser. Indra följde också med till Frankrike när vi höll kurs, och var barnflicka under våra kurspass. Perfekt!

Kurser och festivaler

2014 har verkligen varit ett fantastiskt år för oss och våra kurser. Vår grundkurs, Gudomlig Njutning, har varit fullbokad hela året, och vi körde även en sommarkurs för att fira vårt tioårsjubileum för denna kurs. Vi har hållit denna kurs 67 gånger sedan starten, och vi har haft 800 deltagare (400 par). Men om man räknar samtliga kurser har vi kommit upp i över 240, så det är ingen överdrift att påstå att vi är rätt så rutinerade nu.

Under sommaren var vi med på två festivaler – Sexsibilityfestivalen, som i år hölls på Ängsbacka kursgård, och så den nya JoyRide Experience, som hölls i Malmö. På Sexsibility fick jag nöjet att hålla en mini-workshop med 80 deltagare, och Jennie höll en kvinnoworkshop med 60 deltagare. Dynamiskt och roligt.

Utöver detta har vi hållit våra sedvanliga fortsättningskurser, som vår härliga Kärleksretreat, nu för andra året, vår allra lyxigaste livsnjutarkurs Livets Goda – trettonde gången sedan starten 2007 – samt förstås Gudomlig Extas. Vi har även hållit våra mans- och kvinnokurser YONI – Fri att Njuta och Mandom, Mod & Morske Män, Jag har ånyo hållit TantraLila, och för andra gången har jag hållit kurs tillsammans med min vän Ruby May – Sweet Surrender. Många kurser – och fler kommer det att bli!

Teater!

Äntligen fick jag arslet ur vagnen, och körde en teaterimprovisationskurs i början av året – den fick heta Tranceformation Impro, och var i praktiken en reinkarnerad version av alla de improkurser jag höll på 1990-talet. Jag hade vansinnigt roligt hela helgen, och kom hem på kvällarna som ett tomtebloss av ren glädje. Jag försökte hålla en till i maj, men då fick jag inte tillräckligt med deltagare – det har jag däremot till kommande kurs i januari 2015, och det känns riktigt kul!

En annan teaterdröm som äntligen blev verklighet var att jag i september åkte till London för att delta på en improkurs med Keith Johnstone. Det var extremt inspirerande, och vansinnigt roligt. Det känns fantastiskt att efter att ha levat med insikterna från hans bok IMPRO i nästan 30 år, äntligen få träffa ”The Man”, och tillbringa sex dynamiska och kreativa dagar under hans briljanta ledning.

Politik

Mitt politiska engagemang har genomgått flera förändringar detta år. Från att som oberoende liberal debattör skriva artiklar och debattera i TV om sex och droger (mina favoritämnen), engagerade jag mig i EU-valkampanjen för Piratpartiets räkning. Det gick tyvärr dåligt för Piratpartiet i EU-valet, och ännu sämre i det strax efterföljande riksdagsvalet, där partiet bara fick 0,4 % – sämsta resultatet i partiets historia.

Efter detta restes många röster med en önskan om förnyelse och förändring, och flera personer nominerade mig till styrelsen inför kommande år. Efter mycket funderande accepterade jag nomineringen, och blev strax därefter invald i styrelsen. Officiellt börjar mitt uppdrag först i och med årsskiftet, men jag är redan med rent praktiskt.

Jag tänkte först att det skulle bli rätt lugnt, men så avgick hela ledningen med buller och bång, vilket förstås omedelbart satte partiet i en helt ny situation, utan ledning, och dessutom utlovades under några veckor ett nyval i vår, vilket förstås gör livet för en politiskt engagerad person än mer hektiskt. Lyckligtvis blev det inget nyval, så vi kan ta det lite lugnare framöver. Mitt mål med min styrelsepost är att göra partiet tydligare, och ett parti som fortfarande är värt min röst 2018. Vi får se hur det går.

Mina tyskar – en hippiebuss och en aristokrat

I påskas förverkligade jag en sedan länge omhuldad dröm. Jag köpte mig en gammal husbuss – den perfekta hippiebussen! En Opel Blitz skåp från 1968, ombyggd till husbil. Den fick förstås heta Blixten – både för att den heter Blitz, men också för att den är så långsam… Under sommaren har Blixten fått en hel del reparationer och tillbyggnader, och mer ska det bli. Jag blev så entusiastisk att jag startade en egen blogg om Blixten, och på den kan man följa både arbete och lek med min hippiebuss.

Intressant nog uppfylldes ännu en gammal affirmation gällande bilar redan i år. Min gamla Volvo 940 blev vandaliserad, och försäkringsbolaget löste hellre ut bilen än att betala skadorna – så jag lade till några tusenlappar till och köpte mig en Mercedes, just en sådan jag har tänkt att jag ville ha. Den är osannolikt skön att köra och att åka med, så jag är otroligt nöjd. Efter 20 år med Volvo har jag nu två tyskar. Så kan det gå.

Hippiesemester på Gotland

Om man nu har en hippiebuss måste man förstås ta en hippiesemester. Så en dag i augusti följde vi en impuls, och slängde in packning i bussen och drog till Gotland. Det blev den roligaste semester jag har haft på många år, med paradisisk fulcamping, härliga måltider, hoppa runt nakna i ett varmt spöregn och shoppa på obskyra loppmarknader. Hur kul som helst. En mycket mer detaljerad redogörelse för vår underbara semester går att finna på bloggen som jag skapat för Blixten, vår hippiebuss.

San Francisco

Det har blivit mycket resande i år, och årets flackande avslutades stilfullt med en dryg vecka i San Francisco. Vår vän, kollega, guru och mentor Barbara Carrellas vill att vi ska representera henne och hennes kurser i Europa, och därför var vi inbjudna att assistera på hennes avancerade kurs för personer med sexualitet som jobb – Urban Tantra Professional Training Program. Efter mycket om och men kom Jennie och jag fram till att det skulle bli alldeles för mycket krångel med att vi åker allihop, med en Disa, ett år i följet. Så det blev jag som åkte.

Jag blev förälskad i San Francisco. En härlig stad, med skön stämning och trevliga människor. Jag hann inte med särskilt mycket sightseeing, eftersom större delen av veckan upptogs av Barbaras kurs – men en del promenerande hann jag med, och jag fokuserade förstås på Haight-Ashbury district, den gamla hippiemetropolen, och det var verkligen helt rätt ställe för mig. Så kul. Jag hittade massor med störtsköna butiker – bl.a. Jammin’ On Haight, en stor klädbutik med BARA batik. Så underbar – jag shoppade loss där, både till mig, Disa och Jennie.

Kursen var helt fantastisk, bättre än när vi gick den 2010. Men det är inte så konstigt. Alla utvecklas vi – Barbara också – och hon har hållit denna kurs för proffs i några år nu. Mitt deltagande som assistent var omtumlande, och det har förändrat en del i min syn på en hel del. Det kommer också att bli väldigt mycket lättare nu att sälja in kursen till hugade deltagare i Europa.

Vi har i själva verket kommit igång, planerar en Urban Tantra Professional Training Program i Köpenhamn i maj, och har redan fått några deltagare. Så det som händer i år är frön som skall skördas nästa år…

Bröllop

1997 höll jag min första vigselceremoni, och sedan dess har det blivit ca 30 vigslar genom åren, på en mängd olika vackra platser runt om i Sverige. I år blev det fler ån något år tidigare – fyra ceremonier. Inte så många alltså, men det är en fin grej att kunna erbjuda till dem som inte vill ha en kristen vigsel, men något vackert i nordisk-hednisk ton.

Tyvärr kan det bli allt svårare att hinna med dessa ceremonier i framtiden, eftersom jag så ofta är upptagen på helger. Men jag har å andra sidan kunnat hänvisa till vänner som också gör vackra ceremonier, och som har lite mer tid än jag.
Läs gärna mer om mina ceremonier på hemsidan Grimners Runor!

Årets fotoprojekt – 100 clownnäsor

I december förra året påbörjade jag ett projekt som jag tyckte kändes lite extra kul. Jag tycker att det har gått inflation i det där med selfies, så jag tänkte att det kunde gå att utveckla temat lite. Så jag började göra selfies på vilka alla deltagare bär clownnäsor, och snart blev målet att få ihop selfies med 100 personer i clownnäsa under året. Jag har över 90 nu, och räknar med att få de sista fram till 100 på vår traditionella nyårsfest.

Det finns förstås en tanke bakom. Clownnäsan är världens minsta mask, och den gör att de flesta som får på sig en sådan omedelbart börjar bete sig annorlunda. Det går inte att ta sig själv på alltför stort allvar med en stor, rund, röd näsa mitt i ansiktet. Så jag har under året faktiskt fått ihop nästan 100 personer med clownnäsa (de sista tänkte jag samla in på vår årliga nyårsfest), och det känns väldigt roligt.

Jättemånga läsare…

Periodvis har jag haft ett enormt intresse för min blogg, och håller man bara på tillräckligt länge så kan det generera många besök – och i år blev besöksantalet faktiskt sjusiffrigt, eftersom jag nu passerat miljonen läsare, vilket förstås känns väldigt roligt. Vi får väl se om jag orkar fortsätta att blogga, och om läsarintresset fortsätter lika länge till – så att jag en dag når 2.000.000… Vem vet?

Detta var ett extremt kort sammandrag av vad som har hänt under 2014. Det har förstås hänt mycket, mycket mer än så. Men detta var i alla fall en del av de roligaste milstolparna under året. Jag ser fram emot ett minst lika dynamiskt och spännande 2015. Jag hoppas att vi ses nån gång!

Fullt hus på Chateau Garreau!

Chateau Garreau – platsen för våra lyxigaste livsnjutarkurser för par

För trettonde gången på sju år höll vi återigen vår lyxigaste livsnjutarkurs, Livets Goda – en av våra fortsättningskurser för par som gått vår grundkurs Gudomlig Njutning. Som vanligt höll vi kursen på det gamla vinslottet Chateau Garreau i den lilla byn Cadillac, tre mil söder om Bordeaux. Vi hade återigen fullt hus – glada, nyfikna, njutande, lekfulla och tillfredsställda deltagare, samt förstås två entusiastiska kursledare – jag och Jennie!

Varje kurs blir unik, även om konceptet är detsamma sedan starten 2007. Först och främst eftersom det blir en helt ny sammansättning av deltagare varje år, men vi ändrar också alltid lite i programmet. Vädret kan ge överraskningar, och även annat förändras. Det blir aldrig tråkigt. Många av våra kursdeltagare har varit med på Garreau både två och tre gånger – så även denna gång, då två par var återkommande från tidigare år, och vi räknar med att några av årets deltagare kommer igen i framtiden.
Livets Goda på Chateau Garreau är kort sagt beroendeframkallande.

Salle de jeu – kurslokalen på Chateau Garreau

Förra årets kurs var lite extra annorlunda eftersom Jennie för en gångs skull inte var med som kursledare – hon var i slutet av sin graviditet, och hade en väldigt stor mage, så pass att inga försäkringar längre täcker eventuella sjukhusbesök eller annat oväntat. Så jag fick i stället hjälp av min vän Amara, som agerade assistent, och var en fantastisk tillgång under kursen på flera sätt.

I år var Jennie med igen, och ordningen blev återställd. Faktum är att årets kurs nog var den lugnaste, mysigaste och mest behagliga av alla vi har haft på Chateau Garreau. Vi kom hem till Sverige från kursen och var inte alls så trötta som vi brukar. Vi var välorganiserade och rutinerade (nothing beats experience…), och trots en hel del logistik fick vi ihop det mesta utan större besvär.

Lunchbuffé på altanen. Läckerheter utan gräns…

Vissa saker ändrar vi inte på. Att vi släpar ner Claes och Titti Claesson från Värmland varje år för att laga all maten på vår kurs på Chateau Garreau, det har vi inte ändrat på sedan 2011, och det lär vi inte göra heller, om vi slipper. Även i år var maten en av de absoluta höjdpunkterna varje dag, och det skapar förstås en underbar balans mellan kurs, fysisk näring och vila.

Mina vackra döttrar – Disa & Indra

Den största skillnaden från tidigare år var att i år hade vi med oss lilla Disa, 10 månader, och dessutom min äldsta dotter Indra, som agerade kompetent och underbar storasyster/barnflicka åt Disa, när Jennie och jag var upptagna med att hålla kurs. Indra har varit på Garreau tidigare, sommaren 2007, då vi åkte ner med bil hela familjen för att bara ha det skönt på Chateau Garreau – utan att jobba. Så för henne blev det ett kärt återseende. För Disa är allting nytt, men som vanligt tycker hon ju att allt är spännande och roligt.

Mysig middag på Lac de Laromet

En annan skillnad från tidigare år var att vi ökade mängden kurspass, och minskade lite på utflykterna – vi hoppade i år över vår återkommande dagsutflykt till havet. Den främsta anledningen till just det var att sista veckan i augusti fortfarande är semestertid för fransoserna, och då blir det extrema köer ut till Cap Ferret, och körningen blir helt enkelt för lång och trög.

I år var också vädret lite osäkert, med regn och åska i luften, så därför lade vi istället tid på ytterligare ett kurspass, och så erbjöd vi en kortare eftermiddagsutflykt till Bordeaux för de hågade. Men vinprovningar på lokala vingårdar, eller vår middag med chèvre chaud och fantastiska musslor på Lac de Laromet – dessa utflykter skippar vi inte.

Dimman lättar – utsikt från altanen en tidig morgon på Chateau Garreau

Vi har redan bokat Chateau Garreau till nästa år. Då blir det första veckan i september – tisdag till söndag 1-6 september. Vi kanske ses där?

Läs mer på hemsidan för Livets Goda! >>

Världens godaste vin!

Varje gång vi håller kurs i Frankrike tar vi med oss vin hem. De få gånger vi har haft bil med oss har vi lastat många lådor i bilen, förstås, men vanligen flyger vi, och då kan vi inte få med oss särskilt mycket. Dock har vi löst det på annat sätt genom att de som sköter Chateau Garreau (där vi har kurserna) ofta åker fram och tillbaka till Sverige med bil, och då kan vi för en anständig summa pengar låta dem transportera hem vinerna med bil. Och då kan vi ju ta hem ganska mycket vin.

Den senaste kursen i augusti 2012 var inget undantag, och vi hade en hel del vin på väg upp. Av allehanda anledningar (bilar som går sönder, sjukdom etc.) tog det ganska lång tid att få hem det senaste lasset. Men strax före jul fick vi äntligen hem våra viner. Och det var välkommet.

Detta vin jag visar på bilden är faktiskt min absoluta favorit, alla kategorier. En Bordeaux Clairet från en liten vingård som vi har besökt många gånger genom åren – Chateau Haut Maurin. Det är så himla gott! Och så är det förstås väldigt trevligt att vi har matchande glas från samma vingård!

En clairet är en mycket speciell form av rosé, i vilket man låter druvskalen ligga kvar i vinet i tre dygn snarare än bara över natten, som man gör med rosé. Det ger en rödare färg, mer tanniner och kropp, mer sting – och samtidigt kan man dricka det som ett vitt vin eller rosé. Kallt, förstås, och till det mesta. Det funkar till mat som gör sig bäst med vitt vin, men det funkar också till mat som gör sig bäst till rött vin. Ett riktigt universalvin, med andra ord.

Just detta specifika vin från den lilla vingården Chateau Haut Maurin har en distinkt smak av björnbär, med en fräsch sötma i total avsaknad av sötsliskighet. Det är både matvin och pratvin – det går att ha till mat, till ostbrickan (gärna till salta snacks), eller bara som en fräsch sommardrink. I skrivande stund dricker jag det till en svart Castello, och det matchar alldeles utmärkt. För att inte tala om en Brebis Bleu, eller en fin Roquefort.

Vin på ekfat, hos vingården Haut maurin, i lilla Donzac.

Haut Maurins viner finns inte på Systembolaget – förstås. Därtill är vingården för liten, och säljer alldeles för små volymer. Den dagen vi avskaffar alkoholmonopolet i Sverige, privatiserar Systembolaget, tillåter privata vinbutiker, liksom försäljning av vin, öl och sprit på vanliga butiker (typ som i de flesta länder i Europa), så ökar möjligheten, eftersom det då kommer att uppstå specialiserade butiker som kan ta in mindre mängder av särskilt efterfrågade viner. Men till dess är det enda sättet att få tag på det genom privat import. Tyvärr. För detta är ett fantastiskt vin som jag gärna skulle rekommendera vem som helst att smaka.

Men det allra bästa stället att dricka detta vin är där det tillverkas, i södra Frankrike, kanske till en lätt lunch med sallad och grillad fisk, möjligen en bit grönmögelost (fransk, förstås), och det kan du få möjlighet till – om du är en av de lyckliga få som kommer med på kursen Livets Goda i augusti 2013.

Be our guest!

Livets Goda är en fortsättningskurs för par som har gått vår grundkurs för par; Gudomlig Njutning. På alla våra kurser lär vi ut en hel del för att förbättra och utveckla såväl sexlivet som relationen, men även andra delar av livet.

Läs mer på den helt nya hemsidan om Livets Goda om du är nyfiken på vad just den kursen innehåller!

Nu åker vi till Frankrike igen – Tantra på slottet!

It’s a dirty work, but someone has to do it. Nu åker vi ner till Frankrike igen, närmare bestämt till vårt favoritvinslott i den lilla medeltida staden Cadillac, i södra Bordeauxregionen, för att hålla en fortsättning på vår paradisiska kärlekskurs för par som vi brukar hålla där – Livets Goda. Och fortsättningen heter helt enkelt Livets Goda II.

Vår hemvist på håll, mellan vinodlingarna

Vår grundkurs för par, Gudomlig Njutning, har vi nu haft 29 gånger över en period av fem år, men redan från första början tjatade kursdeltagarna på oss att vi måste göra en fortsättning. Så för ungefär två och ett halvt år sedan bestämde vi oss för att det var dags, och då skapade vi kursen Livets Goda.

Lite intryck och upplevelser från Livets Goda...

Vi tänkte att en fortsättningskurs naturligtvis måste bli fantastisk, en oöverträffad upplevelse, ett riktigt lyft. Så vi skapade ett samarbete med Göran och Lena, som äger vinslottet i fråga, och resultatet blev verkligen sensationellt bra. Så bra att en mycket hög andel av kursdeltagarna på Livets Goda omedelbart ville gå en fortsättning.

Redan förra sommaren, drygt ett år efter första kursen, hade vi vår första Livets Goda II, och det blev en sådan dundersuccé, att vi omedelbart bestämde oss för att ha en i år också. Både förra året och i år blev kurserna fullbokade på nolltid, vilket säger en del om intresset.

Jennie modellar för deltagarna i vår lilla erotiska fotokurs

Det är nu åttonde gången på drygt två år som vi håller kurs på samma ställe, så vi har fått en god vana vid både platsen och pedagogiken. Detta gör att vi har en större säkerhet i att improvisera, och skapa kursen under veckans lopp. Vi har ett schema, en plan för vad kurspassen ska innehålla, men vi ger allt större utrymme för ändringar.

Middag på den lilla restaurangen Lac Laromet, under träden på terrassen

Förutom kurspassen (som innehåller lekfulla relationsövningar, tantrisk massage, energiandning, beröringsövningar, erotiska lekar, tantriska ceremonier och mycket annat) åker vi också på en del utflykter. Vi besöker flera vingårdar och provar viner, shoppar mat, kläder och annat skoj på någon av alla marknader som hålles i omgivningen, äter på en gullig lokal restaurang (ägd av den mustaschprydde och bullrige spelevinken Jean-Luc och hans fru), och så åker vi till havet för att bada, samt för att äta ostron i L’Herbe, en liten pittoresk by som enbart bebos av ostronodlare.

Vi har också mer tid på oss än på Livets Goda I – nu har vi en hel vecka, från lördag till lördag, och det ger förstås möjligheter för ännu mer paradisisk njutning. Kursdeltagarna får mer fritid att utforska landskapet och omgivningarna – eller varandra – på egen hand.

Jennie framför huset – redo med sin kamera!

Vi har även lagt in helt öppna kurspass på eftermiddagarna som man kan vara med på eller ej, efter behag, som t.ex. en erotisk fotokurs. Fotokursen blev oerhört uppskattad förra året, så den programpunkten måste vi förstås ha kvar på schemat. Det kan även bli cykelturer till slottsruiner, oljeglidning, kroppsmålning och lite annat skoj.

Vin på ekfat, hos vingården Haut maurin, i lilla Donzac.

Guidad tur på Cheval Blanc - vinstockarna förevisas

Lördagsmarknaden i Cadillac

En uppsjö av läckra franska ostar, på lördagsmarknaden i Cadillac

L'Herbe – en liten by vid Atlandkusten, där det bara bor ostronodlare

Ostron från Arcachon - en delikatess utan like

Och så plumsar vi förstås nakna och härliga i vågorna vid Atlantkusten!

Bättre än så här kan man inte ha det...

Det är med andra ord inte direkt en uppoffring att än en gång åka ner till ett vinslott i Bordeaux för att jobba med vår kursverksamhet. Vi åker ner några dagar i förväg, så vi får några dagar semester för oss själva också, vilket verkligen behövs! Sen börjar ”slitet”…

Ja, vi har världens roligaste jobb! 🙂

Läs mer om våra kurser här på bloggen eller på Cirkus Eros!

Tillbaka från paradiset…

Livets Goda i Bordeaux – vår paradisiska kärlekskurs för par

Jag har inte bloggat på nästan två veckor, och det beror på att Jennie och jag har varit i södra Frankrike i en vecka för att hålla en av våra kärlekskurser – Livets Goda, på ett litet vinslott i den lilla staden Cadillac, i södra Bordeauxdistriktet. Livets goda är en fortsättningskurs, som man kan gå om man har gått vår grundkurs för par, Gudomlig Njutning.

Vinprovning på Chateau Clarens – Maryse Gilet till höger

Kursen började på onsdagen, men vi åkte ner på måndagen, för att landa lite, förbereda, shoppa och ta det lugnt. Vi hann även besöka en av våra favoritvingårdar, Chateau Clarens, med härliga Maryse Gilet som vår värdinna. Vi fick förstås prova lite viner, och en låda fick vi med oss. Mums för lilla vinförrådet hemma i Bagarmossen!

Vårt vinslott på håll, mellan vinodlingarna

Något som ständigt slår mig när vi besöker olika vingårdar är den fantastiska kombination av stolthet och ödmjukhet dessa vinbönder visar. De lägger verkligen sin själ i sina viner. Det blir då också än mer underbart att skåda de vackra vingårdarna som fyller det böljande landskapet, och veta hur mycket arbete, ihärdighet, tålamod och noggrannhet som ligger bakom.

Frukost i solen, med croissant, kaffe, yoghurt och fyra sorters ost

Att sitta naken i solen vid swimmingpoolen och äta sin frukost hör också till livets glädjeämnen, något vi förstås har kunnat ägna oss åt under veckan som gick. Vissa mornar var det kanske lite kyligt, men aldrig så kallt att man inte kunde sitta utomhus och inmundiga sina frukostägg, croissanten, diverse ostar, kaffe och måhända en liten yoghurt. Sämre kan man ha det – men varför skulle man det?

Det är nu sjunde gången vi håller kurs på samma ställe, så vi börjar å ena sidan få rutin, vilket då gör att vi då också får en större säkerhet i att improvisera, skapa kursen under veckans lopp. Vi har förstås ett schema, en plan för vad kurspassen ska innehålla, men vi ger också utrymme för ändringar, för att följa gruppens energi och vilja.

Middag på den lilla restaurangen Lac Laromet, under träden på terrassen

Förutom kurspassen (som innehåller lekfulla relationsövningar, tantrisk massage, energiandning, beröringsövningar, erotiska lekar, tantriska ceremonier och mycket annat) åker vi också på en del utflykter. Vi besöker en vingård och provar viner, shoppar mat, kläder och annat skoj på marknaden i Cadillac (mat till den erotiska festen på kvällen), äter på en gullig lokal restaurang (ägd av den mustaschprydde och bullrige spelevinken Jean-Luc och hans fru), och så åker vi till havet för att äta ostron i en liten by (L’Herbe) som enbart bebos av ostronodlare, och till havet för att plurra i vågorna.

Vin på ekfat, hos vingården Haut maurin, i lilla Donzac.

Guidad tur på Cheval Blanc - vinstockarna förevisas

Lördagsmarknaden i Cadillac

En uppsjö av läckra franska ostar, på lördagsmarknaden i Cadillac

L'Herbe – en liten by vid Atlandkusten, där det bara bor ostronodlare

Ostron från Arcachon - en delikatess utan like

Mycket mer hinner vi inte under dessa intensiva dagar, men roligt och njutbart är det precis hela tiden. Som vanligt säger vi på söndagen ”på återseende” till en grupp strålande lyckliga och uppfyllda kursdeltagare, och vi åker också hem, trötta men tillfredsställda och nöjda med ett gott arbete.

Bättre än så här kan man inte ha det...

I augusti ska vi tillbaka igen, denna gång för att hålla en veckolång fortsättningskurs, Livets Goda II, för alla de glada godingar som vill komma tillbaka till paradiset för att gå ännu en kurs, och njuta gränslöst av allt det underbaraste som livet har att erbjuda. Vi längtar redan…

”It’s a dirty work, but someone has to do it”

Läs mer om våra kurser här på bloggen eller på Cirkus Eros!