Årets sexigaste festival – knappt en vecka kvar!

Njuter du av gemenskap och nya upplevelser? Vill du uppleva intimitet och njutning med andra? Vill du utforska din sexualitet, i trygghet och helt på egna villkor? Har du en semestervecka kvar som du kan ta ut i augusti?

Upplev Sexsibilityfestivalen! Du kommer att få möjlighet att delta på en mängd kortare kurspass, föredrag och happenings med flera olika lärare som fokuserar på sexualitet, närhet, njutning, tantra, kärlek och andlighet.

Under fem dagar i augusti, med början kommande söndag, får du möjlighet att uppleva något helt unikt, en tillvaro de flesta knappt vågar drömma om – en sexuellt tillåtande och uppmuntrande samvaro, med total acceptans för såväl egna som andras gränser och integritet.

I år är det femte året för festivalen, och det blir en hel del nyheter. Tidigare år har festivalen ägt rum i juli månad, i Norrköpingstrakten, men i år har festivalen bytt plats, till en stor camping på Öland, närmare bestämt Wikegårds semesterby i Löttorp, och även datum – 11-16 augusti.

Allt som erbjuds är naturligtvis 100 % frivilligt – du väljer själv bland det stora utbudet av kurser, underhållning, lekar och andra aktiviteter som finns, och du kan även välja att bara softa, sola, bada och ta det lugnt, och bara se allt vackert, roligt och spännande som sker på festivalen. Och jag kan nog lova att det blir fler aktiviteter än det som står i programmet. Vi har flera hyss i bakfickan, och det är vi nog inte ensamma om!

Kursledare och aktiviteter:

Ruby May – Sex, Power & Consciousness, samt Body drumming ritual

Pia Struck – Solosex, Självkärlek och konsten att få bättre orgasmer

Matt Sinbad & Leanne Edwards – Love & Life on a New Earth, samt Energy, Embodiment & Evolution

Johan Ekenberg – Sex – en motorväg till Gud

Silja Rehfeldt – Rebirth into bliss

Petra Blomqvist – Tantrisk massageworkshop

Andy och Denice Enerhag – Konsten att binda och bli bunden, samt Intensiva Sensationer

Sara Brorsen Skaarup – Dynamic Relationships – the new kind of open love

Ingrid Frideborgsdotter – VIVAVAGINA! Bli Multiorgasmisk!

Roald Penning & Ronja Venus Andersson – Tantric Living!

Carin Olavisdotter & Robert Nilsson – ”En fantantrisk afton”

Lorenzo Stiernqvist – Väcka kroppen med redskap

Shanti Limnell – Soul Sex Bliss

Lorenzo & Shanti – Tantra, pleasure and healing

Charlotte och Alexander Rudenstam – Ingen skam i kroppen 2.0, samt Yoni Puja

Elisabeth Salamon & David Björling – Sång och beröring, samt Tantrisk teater

Pure & Anaghan – Magiska möten

Smrati Skog – Tantric reunion, samt Tantric cermony – Beeing One

Susanne Sarasai Johansson – Playful Flirting, samt Love Meditation

Vi är med, förstås, och håller ett antal workshops:

Calle & Jennie Rehbinder – Konsten att säga NEJ!, samt TantraLek

Jennie Rehbinder – YONI – fri att njuta!

Calle Rehbinder – Kroppsmålning, ev. oljeglidning

Mer aktiviteter:

Bob Hanson underhåller, Guy Barrington håller dansworkshop, och Ingrid Frideborgsdotter håller QiGong och Taiji på morgnarna. Sharing i smågrupper varje dag, och det erbjuds behandlingar, massage och privata sessioner.

På kvällarna blir det dans, bland annat till DJ Guy Barrington, en ny bildshow av Alexander Rudenstam, en häftig orgasmceremoni med Pia Struck och så klart party, party, party!

Sommarbröllop – även i år ska jag hålla en vigselceremoni (jag höll en på Sexsibilityfestivalen för att par år sedan), denna gång för Lisa & David. Det blir sommarens fjärde bröllop för mig, men jag kan nog lova att detta kommer att bli extra vackert!

Kom du också! Vi kan lova att det blir en extraordinär upplevelse – större och maffigare än någonsin!

Mer om Sexsibility-festivalen!
Mer specifik info och anmälan.
Samtliga programpunkter och kursledare (pdf-fil)
Ladda ner festivalprogrammet! (pdf-fil)
Gå med i Facebook-gruppen för Sexsibilityfestivalen!
Besök även eventsidan för Sexsibilityfestivalen på Facebook!

Förra årets festival – 2012:

För att friska upp minnet för dig som var med förra året, eller för att inspirera dig som aldrig tidigare upplevt en Sexsibilityfestival, ska jag återberätta lite av det som hände 2012.

Sexsibilityfestivalen var årets verkliga höjdpunkt för oss sexpositiva, njutande, livsbejakande, leklystna upptäckare av det underbara livet vi lever. För fjärde året i rad hölls denna festival, och i år var det större, bättre, sexigare och läckrare än någonsin! Fler lärare, fler workshops, fler festivaldeltagare, fantastisk mat, många nyheter, bättre organisation.

Man kunde ständigt välja om man ville gå på någon workshop eller kanske bada, vila, fika i det nya kaféet med mystält, älska, sova, få en härlig massage – eller vad man nu hade mest lust med.

Det bjöds på en mängd olika slags kurspass, föredrag och happenings, ofta på tre-fyra olika ställen samtidigt (svårt att välja!), med flera olika lärare som fokuserade på sexualitet, närhet, njutning, tantra, kärlek och andlighet – däribland vi, som vanligt.

Du kan också läsa mer om våra upplevelser av festivalen 2012 på min fotografiska dagboksblogg År 50 – här, här, här, här & här!

Respons från deltagare på tidigare Sexsibilityfestivaler:

”Tusen tack för en underbar festival som överträffade alla mina förväntningar!!
Så många underbara, öppna, kloka & magiska människor som öppnade upp för många sinnliga upplevelser & vidgade gränser.
Så mycket gammalt som finns med i ”bagaget” som blir ifrågasatt & ersatt av något nytt & härligare.
Aldrig har orden ”peace, love and understanding” varit så sanna & fått sådan mening som under festivaldagarna.
Nästa år tar jag med vänner som också vill få lite nya perspektiv & uppleva äkta möten med härliga själar!!”

”The Sexsibility festival was outrageous! Six days with wonderful people, excellent food, and an impressive program filled with (several parallel) workshops from early morning to late evening on everything imaginable, from meditations and tantra to collective masturbation and BDSM.
I definitely managed to get out of my comfort zone and I feel that I have grown and gained new awareness, although I also had ups and downs, and got in touch with both deep sorrow and tremendous rage.”

”Alltså wow. Så jävla nöjd. Och tacksam. Det blev ju helt magiskt underbart! Tack alla modiga människor som var med och bidrog till detta! Känner mig lite hög på livet just nu faktiskt! ♥”

”Jeg vil sige tusind tak for denne gang. Tusind tak for al den kærlighed vi delte med hinanden. Det var de smukkeste festivaldage i hele mit liv. Jeg elsker hver eneste af jer for de fine mennesker I er. Jeg glæder mig vildt til at se jer alle igen næste år.”

”Jag vill tacka ALLA som skapat denna möjlighet till utveckling och kunskap inom kärleken. Jag visste att det skulle finnas men har aldrig fått uppleva det så starkt och intensivt som jag nu fått. Åkte till festivalen med en intention om att hitta limmet mellan sex och relation….det blev kommunikation.
Jag är tacksam för all lärdom och för att äntligen fått svaret på hur kärleken skall kännas och behållas. Nu ger jag mig ut i världen med nya ögon och bättre verktyg. Tjohooo!!”

Upplev en sexig, njutbar, rolig och utvecklande festival – kom och lek med oss!

Touch & Play Festival i Berlin

Under några dagar i slutet av april och början av maj åkte jag och Jennie till Berlin för att delta i Touch & Play Festival. T&P är ett experiment, ett sammanförande av flera olika element i en synnerligen spännande blandning – kontaktimprovisation med tantra, BDSM, queer-filosofi och diverse andra randfenomen som alla syftar till att utforska gränserna för såväl kropp som själ.

Festivalen med det oemotståndliga namnet hade som koncept att sammanföra lärare och inspiratörer från flera olika fält, såsom kontaktimprovisation, tantra, bondage, rollspel, S&M, yoga, massage och lite annat skoj i marginalerna, och det hela blev en fantastisk buffé av aktiviteter som man hela tiden kunde välja mellan. Som regel erbjöds det ständigt 3-4 olika korta workshops att välja bland, utspritt på fem pass varje dag, vilket var komplicerat nog bara det. Men kul!

Kontaktimprovisationen uppfanns i USA, i början av 70-talet av initiativtagaren Steve Paxton tillsammans med dansare och improvisatörer, och utvecklas alltjämt. Grunden är en totalt improviserad, lekfull och flödande form av dans/rörelse, där två eller flera personer leker med vikt, balans och gravitation medan de dansar med varandra i improviserad rörelse. Rörelse och beröring är grunden för denna dansform (därav namnet).

Allt bygger på improvisation, där det gäller att lyssna på sig själv och dem man dansar med. Man kan träna upp sin teknik för att ge och ta vikt, lyfta, falla, flyga, hoppa, rulla, glida och vända sig själv eller sin partner upp-och-ned. Och man behöver inte vara professionell dansare för att delta i ett s.k. ”jam” – det finns möjlighet att delta på alla nivåer.

Kontaktimprovisation finns numera över hela världen, och följaktligen fanns det både lärare och festivaldeltagare från så vitt skilda platser som Tyskland, Danmark, Kroatien, Ungern, England, U.S.A., Frankrike, Argentina, Israel och fler därtill, på Touch & Play. Eftersom kontaktimprovisation är så lekfull och flödande, är den också mycket tillåtande, öppen och fri, vilket förstås gör att formen är särskilt inbjudande för människor med lekfull, flödande, tillåtande, öppen och fri livssyn. Det märktes mycket tydligt på festivalen.

Beröring, kontakt och rörelse är förstås centrala begrepp inom kontaktimprovisation, vilket jag kände måste innebära att denna dans/rörelse-form alldeles självklart låter sig kombineras med den typ av sinnlig tantra som Jennie och jag praktiserar. Och det fick vi bekräftelse på, med råge, på festivalen. Folk i den här kulturen är väldigt kramiga, närhetspositiva och kärleksfulla i sin grundenergi – så upplevde i alla fall jag det. Och i pauserna kunde man ofta se folk hänga i soffor, liksom i klasar eller högar. Mysigt.

Festivalen ägde rum på Schwelle 7, en gammal industrilokal som gjorts om till danscentrum (åh – jag vill ha en sån, fast i Stockholm – Love Factory, here we come!), med Felix Ruckert som initiativtagare och förvaltare. Felix har en lång historia bakom sig som avantgardistisk utforskare av den konstnärliga gestaltningen av kroppens mysterier, i egenskap av dansare och koreograf. Men han har även länge befunnit sig i gränslandet på andra områden som rör kroppen, och de fysiska upplevelsernas inverkan på själens tillstånd. BDSM och tantra är självklara territorier på Felix Ruckerts karta. Sedan 2004 har Felix årligen anordnat xplore, en slags avantgardistisk festival för sexuellt nyfikna. Flera av de kursledare som var med på Touch & Play hade vid något tillfälle tidigare varit med på xplore.

Initiativtagare till Touch & Play var den amerikanskfödde Daniel Hayes, med många års erfarenhet av CI, men också med en frustration över att många kontaktimprovisatörer (trots den fria grundformen) inte vill utmana och utveckla formerna för CI, och framför allt inte låta sensualism och sexualitet få sin självklara plats i dansen. Och så föddes Touch & Play Festival.

Sexualskräcken är alltjämt allmänt förhärskande även i dessa kretsar (märkligt nog, kan man tycka). Självklart blir kontaktimprovisatörer mer positiva till beröring och närhet än de flesta, men den där läskiga gränsen till sexualiteten håller man sig gärna borta ifrån, ändå. Detta gällde dock ej som regel deltagarna på Touch & Play. Jag tror inte att jag någonsin har beblandat mig med en så hög koncentration av utstuderat experimentella, utforskande och gränsöverskridande människor, någonsin. Queerfolk av alla slag – genusöverskridare, sexpositiva, polyamorösa, BDSM-folk, men också konstnärer, dansare, filosofer – ja, härliga tokskallar rakt igenom.

För oss som var nybörjare på kontaktimprovisation fanns det introduktionsklasser varje dag (med trevliga och superpedagogiska Daniel Hayes), och det var väldigt roligt och lärorikt. För oss som sysslar med tantra och sensualism känns det fantastiskt logiskt och fullkomligt självklart att inkorporera de tankegångar som finns inom kontaktimpro i vårt eget laborerande med tantra.

Vi gick på flera workshops med Felix Ruckert, bl.a. om konsten att sätta tydliga gränser, konsten att processa smärta, och utforskande av intimitet. Vi fick också tillfälle att pröva tantrisk beröring med Jorgos Fokianos, djup fysisk kontakt med BDSM-gurun Mo Herzinger, samt oljeglidning med Michael Hartenfels och Maren Emde.

Oljeglidningen, eller ”Öl-aktion”, som det kallades på tyska, var en alldeles fantastiskt intressant upplevelse. Först spänner man upp en gigantisk presenning, som täcker halva dansstudion, och sen efter en introduktion, med filosofi och förhållningsregler, så fick vi klä av oss allihop helt nakna (skulle tro att det var ca 50 pers), och gå in i ”arenan”, där vi gjorde några övningar som i praktiken resulterade att vi alla låg i en enda stor hög i mitten. Sen började arrangörerna att gå runt och hälla varm majsolja på våra kroppar – och sen började vi att glida runt. Riktigt häftigt.

Några av reglerna var att blunda så mycket som möjligt, att inte anstränga sig, utan snarare att bara glida runt, liksom låta de andra kropparna styra ens rörelser, och att man inte använder händerna nämnvärt, och absolut inte för att hålla fast eller styra någon. Just denna aktivitet anordnades två gånger, och jag var med båda gångerna. Det var också häftigt att uppleva skillnaden mellan de två gångerna.

Vi knöt många nya spännande kontakter på festivalen, bl.a. Daniel Hayes och Felix Ruckert, förstås, Michael Hartenfels och Maren Emde likaså, men också andra spännande personer, som Sabine Sonnenschein från Österrike, tantralärare och van kontaktimprovisatör (två aktiviteter som uppenbarligen kan befrukta varandra), samt förstås flera underbara och trevliga personer som var där bara som deltagare, inte som kursledare (många nya vänner på Facebook!). Mycket inspirerande!

Vi var inte med på schemat – i alla fall inte från början – men uppenbarligen tyckte arrangörerna att vi var såpass intressanta att vi fick erbjudandet att hålla en kvällsworkshop på lördagen. På den kvällen introducerade vi framför allt vår lekfullt sinnliga aspekt av tantra. Det kom ca 45 pers, och det blev väldigt roligt och uppsluppet. Vi hoppas förstås att det ska ge upphov till fler internationella sammanhang, fler kurser på engelska. Vi brukar ju vanligen hålla våra workshops på svenska, men både Jennie och jag pratar tämligen obehindrat engelska, så det känns fullt logiskt att ta steget ut i ”den stora världen” på detta sätt.

Varje kväll hölls öppna ”jam”, danskvällar med fri improvisation i den stora danssalen, ibland kanske med något tema. Nivån på deltagarna, i form av erfarenhet, skicklighet och fysisk förmåga, varierade stort, och det kändes förstås väldigt skönt för oss som nybörjare. Grundinställningen inom kontaktimprovisationscirkeln verkar helt enkelt väldigt tillåtande, öppet, lekfullt, utforskande och bejakande, och det är förstås oerhört hälsosamt. Ett bra sätt för oss vuxna att återknyta kontakten med det lekfulla, nyfikna barnet inom oss.

Vad vi nu är sugna på är förstås att lära oss mer om kontaktimprovisation. En verkligt lustig sak som vi upptäckte när vi var nere i Berlin, och Googlade lite på kontaktimprovisation, var att det finns en förening i Stockholm, som har en lokal på Kolbäcksgränd i Bagarmossen. Tre minuters gångväg från vår bostad. Och det ska man åka 100 mil söderut för att upptäcka…

Samtliga bilder av Carl Johan Rehbinder.
(förutom bilderna i oljeglidningskollaget – funna på xplores hemsida)

Hemsidor som rör ämnet:
Touch & Play Festival, Schwelle 7, ContactImprov.net, xplore, Kontaktimprovisation i Sverige

Vår egen kurssida på engelska – Eros Education

Att älska fler än en – och leva med allihop!

Min kära hustru Jennie skrev ett inspirerat blogginlägg om polyamori på sin blogg för en tid sedan, och bara dagarna efter kom en artikel i DN om samma ämne. Och jag har skrivit om förbjudna relationer tidigare här på min blogg. Det är uppenbarligen ett ämne som ligger i tiden.

Jag skrev en artikel redan 1997 om behovet av en ändrad lagstiftning, en artikel som publicerades i ett par tidskrifter i Sverige (Kvinnors Affärer) och Norge (Lek), och som uppenbarligen fick ett visst genomslag, men inte alls tillräckligt. En folkpartistisk politiker propagerade en tid efter min artikel ungefär samma sak, men sen har det varit relativt tyst om ämnet. Förutom att polyamori har seglat upp som en ny stjärna på relationshimlen, och det har skrivits en del om det i tidningar och tidskrifter den senaste tiden, så har det ändå inte hänt så mycket sedan 1997.

Märkligt nog är mononormativiteten alltså mycket hårdare rotad i den allmänna moralen än heteronormativiteten. Idag går det bra för homosexuella att gifta sig, men att gifta sig med fler än en, det är fortfarande strängeligen förbjudet i Sverige. Jag känner flera människor som lever i olika poly-konstellationer, och tycker att det är besynnerligt att gammal kristen, kyrklig moral fortfarande ska styra över de lagar som reglerar äktenskapet. Ingen hindrar polyamorösa från att leva tillsammans, och skapa sina relationer som de vill – men giftermål? Å nä, se det går inte!

Nå, här kommer artikeln från 1997:

Polyamorös relation - ett fritt relationsval, eller omoral som bör vara förbjudet?

Kan man älska fler än en? Kan man leva tillsammans med fler än en? Två män och en kvinna, eller en man och två kvinnor – eller två par? Måste en attraktion mellan fler än två alltid leda till ett svårt och oundvikligt val, med bitterhet och stridigheter?

Ingen ifrågasätter min förmåga att älska två, tre eller fem barn samtidigt, och lika mycket. Alla som har fler än ett barn kan vittna om den unika kärleken man som förälder känner för var och en av sina telningar.

Jag kan även älska ett antal husdjur utan att det väcker misstankar, och jag kan i stort sett tillåta mig att ha hur många djupa och intensiva vänskaps- eller yrkesrelationer som helst, utan att bryta mot någon social eller juridisk regel. Men kärlekspartner? Det kan man ju bara ha en, det vet ju alla!

Bevisligen besitter vi människor förmågan att känna kärlek för fler än en, och bevisligen kan ett större antal individer leva tillsammans i kärlek – men samhällets signaler, i form av den lagstiftning vi har, säger ett entydigt nej till äktenskap med fler än en partner.

Polygami (månggifte) är fortfarande förbjudet och straffbart i Sverige. Monogami ses som absolut norm för varje svensk, och därefter ska vi rätta oss. Men vem säger det? Och varför?

Kärnfamiljen i sin klassiska form, med mamma, pappa och barn, har sedan länge spelat ut sin roll som den enda socialt accepterade familjeformen. Förändringen i samhällets attityd har gått fort. Idag lever väldigt många barn med bara sin ena förälder, eller med styvförälder och halvsyskon, homosexuella kan gifta sig, och det är bara en tidsfråga innan de kan få adoptera barn.

Det faktum att homosexuella idag kan gifta sig – precis som vanliga, heterosexuella par – är i sin fulla konsekvens ett samhälles erkännande av att en viss del av befolkningen är homosexuell, att det är ett normalt beteende. Det är normalt att även dessa vill leva ett normalt liv med sin partner, och kanske till och med fullt ut så att säga ”legalisera snusket” i äktenskapets hamn. En mängd par har gjort det, och gör det alltjämt. De bröt en vall. Och en dum lag blev struken.

Tittar man på det historiskt sett är det dock ett relativt sällsynt beteende att homosexuella gifter sig , medan månggifte är en av de oftast förekommande familjeformerna i en mängd olika kulturer.

Om människan av naturen vore monogam, så skulle ingen någonsin attraheras av någon annan än sin partner, än mindre vara s.k. otrogen. Men människor är olika. På samma sätt som det finns hetero- homo- och bisexuella, så finns det de som är mer monogama, respektive polygama av naturen. Somliga håller på formerna, och andra är mer frisinnade, eller till och med promiskuösa. De bakomliggande orsakerna till varje beteende kan vi för tillfället lämna därhän.
Min ståndpunkt är att varje människa har sin väg att vandra, och måste också låtas få göra det.

Låt oss göra ett tankeexperiment.

Pelle och Lotta lever tillsammans och har två barn. De älskar varandra, och är lyckliga tillsammans. På en fest träffar Lotta Marie, och de blir bästa vänner. Marie är ofta hemma hos Pelle och Lotta, och ibland är hon barnvakt åt de små tvillingflickorna, som älskar den snälla tant Marie.

En dag tar det slut mellan Marie och hennes pojkvän, och hon har ingenstans att bo. Pelle och Lotta bjuder Marie att bo hos dem. Det hela utvecklar sig till en ömsesidig attraktion mellan alla tre, och att de följaktligen en kväll hamnar i samma säng allihop. Som det inte räckte, så blir de alla kära i varandra, och så vill de fortsätta att leva tillsammans alla tre, som en enda stor familj.

Efter ett par dynamiska, kärleksfulla och omtumlande år, med glädje, spänning och härliga stunder tillsammans, men också besvär, i form av svartsjuka, kommunikationsbekymmer och omgivningens oförstående attityd, lever de fortfarande tillsammans, och nu vill de till slut gifta sig med varandra, alla tre. Men det får de inte – det är nämligen olagligt.

Det finns många goda argument för månggifte, eller storfamilj, eller vad man nu vill kalla det. Fler personer delar på kostnader, och hjälps åt med praktiska göromål. En kan vara barnvakt, medan de andra går ut. En kan medla, om två grälar. Det finns alltid en till. Eller två. Omväxling förnöjer.

Det handlar inte om sex. Bara. Om jag enbart är ute efter att älska med fler på en gång, så kan jag göra det när som helst. Ingen måste idag gifta sig för att tillfredsställa sina sexuella behov. Naturligtvis kan det vara helt underbart att alltid få dela säng med två härliga kärlekspartners, eller kanske till och med tre – men anledningen till att man väljer att leva ihop, och kanske till och med gifta sig, ligger framför allt på ett annat plan. Det handlar först och främst om kärlek. Tre eller fler personer kan faktiskt älska varandra, allihop.

Jag är inte ute efter att propagera för månggifte som något bättre än tvåsamhet. Varje individ måste dock själv få välja, och skapa den familjeform som passar bäst för just honom, eller henne.

Så varför detta tjat om äktenskap och giftermål? Man kan väl leva tillsammans och älska varandra utan att gifta sig?

Det är en mänsklig rättighet att få gifta sig, och att därmed få sin kärlek socialt bekräftad. Denna kanske mänsklighetens äldsta ceremoni är en Guds, eller Gudarnas, och Samhällets välsignelse av en relation.

Det finns inget som säger att Pelle, Lotta och Marie inte ska kunna bli lyckliga tillsammans, och på intet sätt kan de skada någon annan med sin kärlek – alltså finns det heller ingen anledning att förbjuda dem att gifta sig, alla tre.

Legalisera månggifte – NU!

P.S. Pelle, Lotta och Marie är påhittade personer. D.S.

Läs också:
polyamorös eller otrogen? – på YONI, ”Jag vill inte vara den enda (DN), ”Svartsjuka liknar tvångssyndrom” (DN), Polybloggen, Klumpesnusk, Polyamory.org.uk, Metro.co.uk