Archive for the ‘Nudism, naturism’ category

Se upp för moralist-terrorister!

24/07, 2016

paradiset_vid_ulvsjon

När sommaren äntligen blir just sommar, med sol och värme, vill många njuta av sol och bad. Somliga av oss njuter mest av att möta naturen nakna – som vi föddes in i denna värld. Det mest naturliga sättet att möta omvärlden när den är så välvillig – sol, vind och vatten mot naken hud är en sällsam njutning som kan vara sexuell, sensuell eller rent andlig till sin natur – huvudsaken är att det får oss att känna glädje, närvaro, stillhet, lekfullhet och innerlighet.

cornelisvreeswijk

Om man föredrar att njuta av naturen helt utan kläder, inklusive de där små tygbitarna som många tror att man måste ha, för att vissa onämnbara kroppsdelar helt enkelt bara bär på en skam och fulhet som inte går att bortse ifrån, bör man ha uppsikt över ett alldeles särskilt irriterande fenomen – moralist-terrorister. De där som glor argt på dig och påpekar att det sannerligen inte passar sig att bada naken, och gärna kommer med det där tjatiga nonsensargumentet – ”tänk på baaaarnen!!!” – som om barn skulle ta skada av att se nakna människor. Obegripligt.

naturalskare_2

Dessa förvirrade och dömande individer styrs av sin egen ångest och svåra neuroser, kränker oupphörligen sina medmänniskor med sitt mentala handikapp, och sprider obehag, skam och gift var än de dyker upp. De är på vissa sätt värre än fästingar – som förvisso kan sprida hemska sjukdomar; borrelia, hjärnhinneinflammation, m.m., och i värsta fall ge men för livet – men moralist-terroristerna kan också göra djupa sår i själen, och skada människor kollektivt, med sin moralism, som de vill att alla ska följa. De är som små illaluktande insekter, som i ett ögonblick, ett enda stick, kan förvandla en hel dag av frid och glädje till något skamfullt och surt, och de skadar i längden hela samhället, så länge vi ger dem makten att göra det.

zorn_kullor

Låt inte dessa neurotiker komma undan med sina prussiluskiga oförskämdheter! Be inte om ursäkt! Det bekräftar bara deras vanföreställningar. Gå i svaromål, gärna skarpt – då dryper de av, svarslösa, och man slipper deras sura och direkt skadliga projektioner. Låt inte dessa moralist-terrorister leta sig in i din och dina medmänniskors hjärnor. Det är de som har fel, inte du. Det är de som begår övergrepp när de klagar på din nakenhet – inte du. Låt inte prussiluskorna vinna. Bekämpa de hjärntvättade sedlighetspolisernas stinkande moralismer.

capferret_nakenbad_2

Ifrågasätt dem istället, gå i svaromål – fråga på vilket sätt barn tar skada av att se andra människor nakna. Begär konkreta svar (det finns förstås inga – ingen människa i världshistorien har tagit skada av att se en naken kropp), och förklara sen att det farligaste för barnen är snarare detta skambeläggande moraliserande, och att barn tar mer skada av att INTE se nakna människor – för att inte tala om återkommande anmodan till barnen att de måste skyla sina kroppar – ett effektivt sätt att emotionellt stympa sina barn, och skada dem för lång tid framöver. Som sagt – värre än fästingar.

nakendans

Baddräkter fyller en primär funktion, och det är att skyla de kroppsdelar som samhället har en överenskommelse om att de är skamliga, och att de därför bör döljas. Intressant nog växlar detta över tid. För hundra år sedan ansågs det nödvändigt att ha heltäckande baddräkter, för såväl män som för kvinnor. Lite som dagens ”burkini”. På 1970-talet nådde nakenbadandet en topp, och en bit in på 1980-talet var det högst ovanligt att se kvinnor iförda bikiniöverdel. Barbröstat var det normala, och minimala trosor eller badbyxor – för både män och kvinnor (även männens badbyxor var märkbart mindre – kommer du ihåg ”Speedos”?).

solbadare

De senaste 30 åren har dock samhället rört sig åt ett mer nypuritanskt håll, något jag personligen tycker är väldigt tråkigt. Det finns säkert en bra tanke där någonstans, att man inte ska sexualisera människor när de inte vill bli sexualiserade – men till synes paradoxalt nog kan man som regel uppleva en betydligt mer avslappnad stämning på nakenbad. Ingen har något att dölja, alla kan slappna av och andas fritt. Baddräkter har ofta den paradoxala effekten att sexualisera kroppen mer (vilket är den sekundära funktionen – att just framhäva och sexualisera), eftersom de skyler just de kroppsdelar som vi allmänt förknippar med sex. Skulle vi inget dölja, så finns det inget att ha ångest inför. Vi bara är.

kommer_upp

OBS! Jag förespråkar inte att alla ska bada nakna. Jag förespråkar att du själv ska få välja hur avklädd eller påklädd du vill vara. Tycker du att det känns för intimt att vara naken – ha något på dig. Trivs du med att vara naken – var naken. Det ska bara du avgöra, ingen annan, och ingen har rätt att döma dig. Det kan dock vara bra att vara mentalt förberedd på den här sortens moralattacker, så att man slipper onödigt lidande. Du ska inte ta på dig skuld och skam för deras självvalda lidande.

calle_pa_rygg

Om du så önskar – bada naken. Njut av sol, vind och vatten mot din nakna kropp. Det är din födslorätt.

tunn linje

Mer läsning om nakenhet i det offentliga rummet:

Läs gärna även Charlotte Cronquists bloggtext om dessa sedlighetspoliser.
Veckokrönika: Sedlighetspoliser och nakenbadare
Eller min artikel om nakenhet i Expressen förra sommaren:
Nakenhet är tabu i vår kroppsfientliga kultur
En bloggpost jag skrev 2008, om nakna kroppar:
Nakna kroppar är inte farliga!

Artikel i Expressen Debatt 150716

tunn linje

Läs mer om våra tantriska kärlekskurser på Cirkus Eros!

Kurser med Calle & Jennie Rehbinder!

Dekorrand

Den irrationella skräcken för nakna kroppar

26/07, 2015

Artikel i Expressen Debatt 150716

Expressen Debatt beställde en artikel av mig för en tid sedan, och tanken var att den skulle handla om den alltmer puritanska synen på sex och naket i det offentliga rummet. så för drygt en vecka sedan kom den äntligen ut, i såväl papperstidningen som på nätet, med rubriken Nakenhet är tabu i vår kroppsfientliga kultur (man får ju aldrig sätta sina egna rubriker…).

Min artikel delades friskt (nästan 2.000 delningar på Facebook i skrivande stund), var ett par-tre dagar en av Expressens två-tre mest lästa debattartiklar, och ledde till en väldig massa intressanta diskussioner här och där. Jag tror inte att jag någonsin fått så mycket beröm och uppskattning för en artikel tidigare, så den var väl rätt bra, antar jag.

Min vana trogen publicerar jag förstås de artiklar som jag publicerat i andra media även här på bloggen. Här kommer den:

tunn linje

Artikel i Expressen Debatt 150716

Det finns mycket här i världen som vi människor skräms av, och som väcker vår motvilja. Krig, svält, stöld, vandalism, hot, våld eller förnedring – sådant som man i de allra flesta samhällen stiftar lagar mot. Lagars främsta syfte är att skydda människor från att bli skadade av andra människor, och det är ju vettigt.

Men så finns det vissa områden där allt förnuft har flugit sin kos, allt rationellt tänkande är borta, och känslorna fått kortslutning. Ett sådant område är den nakna människokroppen. Att vara naken i det offentliga rummet betraktas även i ”frigjorda” Sverige som ett brott, och rubriceras numera som sexuellt ofredande. Förargelseväckande beteende är tydligen inte starkt nog.

Fysisk nakenhet verkar skrämma och uppröra så pass att det anses vara något som vi alla borde skyddas från. Särskilt barnen – som vore nakenheten i sig något oerhört farligt och skadligt. Ur detta perspektiv torde barn som växer upp i naturistfamiljer som tillbringar sommarsemestern på nakencamping vara alldeles särskilt traumatiserade. Så är det naturligtvis inte. Alla som någon gång varit på en nakenbadstrand vet att det är mindre sexualiserat än på en ordinär badstrand – men den nyviktorianska skam som sprider sig alltmer, talar inte med förnuftets röst.

På våra badhus har unga killar kalsongerna på under badbyxorna, nakna bastubadare betraktas med misstänksamhet – och så ovanpå det den uppenbara könsdiskrimineringen av kvinnor som i motsats till män tvingas täcka sina bröst. Amerikaniseringen av kulturen gör att åsynen av kvinnliga bröstvårtor ses som större hot mot moralen än bilder av döda kroppar och avhuggna huvuden. Skammen över den egna kroppen programmeras in tidigt. Och vi sväljer det, okritiskt, eftersom sociala medier på nätet har blivit en del av det dagliga umgänget.

Vad blir då effekterna av att leva i en alltmer kroppsfientlig kultur? Denna fobi skapar i själva verket mer ångest, sämre självbild, mer distans – kort sagt, en sämre livskvalitet. Små barn älskar att springa runt nakna, men så lär vi dem att skämmas för sina kroppar, och så krymper de som människor. De blir rädda. Varför gör vi detta mot våra barn?

Många tycks tro att den moral som är rådande just nu är den enda sanningen – så har det minsann alltid varit. Det stämmer inte. För 30-40 år sedan var det fullt normalt för såväl kvinnor som män att vara barbröstade i parker, på badstränder och i badhus. Att sola och bada naken var också vanligt, och inte särskilt uppseendeväckande alls. Hela Långholmen i centrala Stockholm var spontant nakenbadställe – något som kan vara svårt att föreställa sig i dag, när det är förbjudet även för småbarn att bada nakna på Långholmen.

Denna nakenskräck tillför inget av värde. Ingen människa har någonsin tagit skada av att se en annan människa naken. Tvärtom kan det vara befriande, och till och med rätt kul. Ändå skyddar vi oss från ”detta hemska”, med lagstiftning och dömande attityder, så till den grad att det är lättare att hitta vålds- och krigsskildringar i medierna än nakna kroppar.

Det vore onekligen hälsosammare om vi människor kunde slappna av lite mer, lära oss att tycka om våra fantastiska kroppar, njuta av dem så länge vi nu har dem, i stället för att dela denna kollektiva neuros. Avskaffa förbuden mot fysisk nakenhet i det offentliga rummet. Danskarna är bra förebilder – där är det, till skillnad från Sverige, uttryckligen tillåtet att bada naken på alla badstränder. Livet blir nog mycket roligare så, för de allra flesta.

Carl Johan Rehbinder
Relationscoach och sexpedagog

tunn linje

Artikeln publicerad på Expressen Debatt 16 juli 2015

Dekorrand

Årets sexigaste festival – knappt en vecka kvar!

5/08, 2013

Sexsibilityfestivalen 2013

Njuter du av gemenskap och nya upplevelser? Vill du uppleva intimitet och njutning med andra? Vill du utforska din sexualitet, i trygghet och helt på egna villkor? Har du en semestervecka kvar som du kan ta ut i augusti?

Upplev Sexsibilityfestivalen! Du kommer att få möjlighet att delta på en mängd kortare kurspass, föredrag och happenings med flera olika lärare som fokuserar på sexualitet, närhet, njutning, tantra, kärlek och andlighet.

Under fem dagar i augusti, med början kommande söndag, får du möjlighet att uppleva något helt unikt, en tillvaro de flesta knappt vågar drömma om – en sexuellt tillåtande och uppmuntrande samvaro, med total acceptans för såväl egna som andras gränser och integritet.

I år är det femte året för festivalen, och det blir en hel del nyheter. Tidigare år har festivalen ägt rum i juli månad, i Norrköpingstrakten, men i år har festivalen bytt plats, till en stor camping på Öland, närmare bestämt Wikegårds semesterby i Löttorp, och även datum – 11-16 augusti.

Allt som erbjuds är naturligtvis 100 % frivilligt – du väljer själv bland det stora utbudet av kurser, underhållning, lekar och andra aktiviteter som finns, och du kan även välja att bara softa, sola, bada och ta det lugnt, och bara se allt vackert, roligt och spännande som sker på festivalen. Och jag kan nog lova att det blir fler aktiviteter än det som står i programmet. Vi har flera hyss i bakfickan, och det är vi nog inte ensamma om!

Festivalaktiviteter

Kursledare och aktiviteter:

heartstarterRuby May – Sex, Power & Consciousness, samt Body drumming ritual

heartstarterPia Struck – Solosex, Självkärlek och konsten att få bättre orgasmer

heartstarterMatt Sinbad & Leanne Edwards – Love & Life on a New Earth, samt Energy, Embodiment & Evolution

heartstarterJohan Ekenberg – Sex – en motorväg till Gud

heartstarterSilja Rehfeldt – Rebirth into bliss

heartstarterPetra Blomqvist – Tantrisk massageworkshop

heartstarterAndy och Denice Enerhag – Konsten att binda och bli bunden, samt Intensiva Sensationer

heartstarterSara Brorsen Skaarup – Dynamic Relationships – the new kind of open love

heartstarterIngrid Frideborgsdotter – VIVAVAGINA! Bli Multiorgasmisk!

heartstarterRoald Penning & Ronja Venus Andersson – Tantric Living!

heartstarterCarin Olavisdotter & Robert Nilsson – ”En fantantrisk afton”

heartstarterLorenzo Stiernqvist – Väcka kroppen med redskap

heartstarterShanti Limnell – Soul Sex Bliss

heartstarterLorenzo & Shanti – Tantra, pleasure and healing

heartstarterCharlotte och Alexander Rudenstam – Ingen skam i kroppen 2.0, samt Yoni Puja

heartstarterElisabeth Salamon & David Björling – Sång och beröring, samt Tantrisk teater

heartstarterPure & Anaghan – Magiska möten

heartstarterSmrati Skog – Tantric reunion, samt Tantric cermony – Beeing One

heartstarterSusanne Sarasai Johansson – Playful Flirting, samt Love Meditation

tunn linje

Vi är med, förstås, och håller ett antal workshops:

heartstarterCalle & Jennie Rehbinder – Konsten att säga NEJ!, samt TantraLek

heartstarterJennie Rehbinder – YONI – fri att njuta!

heartstarterCalle Rehbinder – Kroppsmålning, ev. oljeglidning

tunn linje

Mer aktiviteter:

Bob Hanson underhåller, Guy Barrington håller dansworkshop, och Ingrid Frideborgsdotter håller QiGong och Taiji på morgnarna. Sharing i smågrupper varje dag, och det erbjuds behandlingar, massage och privata sessioner.

På kvällarna blir det dans, bland annat till DJ Guy Barrington, en ny bildshow av Alexander Rudenstam, en häftig orgasmceremoni med Pia Struck och så klart party, party, party!

Sommarbröllop – även i år ska jag hålla en vigselceremoni (jag höll en på Sexsibilityfestivalen för att par år sedan), denna gång för Lisa & David. Det blir sommarens fjärde bröllop för mig, men jag kan nog lova att detta kommer att bli extra vackert!

Kom du också! Vi kan lova att det blir en extraordinär upplevelse – större och maffigare än någonsin!

Connect on Facebook!

pilMer om Sexsibility-festivalen!
pilMer specifik info och anmälan.
pilSamtliga programpunkter och kursledare (pdf-fil)
pilLadda ner festivalprogrammet! (pdf-fil)
pilGå med i Facebook-gruppen för Sexsibilityfestivalen!
pilBesök även eventsidan för Sexsibilityfestivalen på Facebook!

tunn linje

Sexsibilityfestivalen

Förra årets festival – 2012:

För att friska upp minnet för dig som var med förra året, eller för att inspirera dig som aldrig tidigare upplevt en Sexsibilityfestival, ska jag återberätta lite av det som hände 2012.

Sexsibilityfestivalen var årets verkliga höjdpunkt för oss sexpositiva, njutande, livsbejakande, leklystna upptäckare av det underbara livet vi lever. För fjärde året i rad hölls denna festival, och i år var det större, bättre, sexigare och läckrare än någonsin! Fler lärare, fler workshops, fler festivaldeltagare, fantastisk mat, många nyheter, bättre organisation.

Man kunde ständigt välja om man ville gå på någon workshop eller kanske bada, vila, fika i det nya kaféet med mystält, älska, sova, få en härlig massage – eller vad man nu hade mest lust med.

Det bjöds på en mängd olika slags kurspass, föredrag och happenings, ofta på tre-fyra olika ställen samtidigt (svårt att välja!), med flera olika lärare som fokuserade på sexualitet, närhet, njutning, tantra, kärlek och andlighet – däribland vi, som vanligt.

Du kan också läsa mer om våra upplevelser av festivalen 2012 på min fotografiska dagboksblogg År 50 – här, här, här, här & här!

Sexsibilitycollage 2012

tunn linje

Respons från deltagare på tidigare Sexsibilityfestivaler:

”Tusen tack för en underbar festival som överträffade alla mina förväntningar!!
Så många underbara, öppna, kloka & magiska människor som öppnade upp för många sinnliga upplevelser & vidgade gränser.
Så mycket gammalt som finns med i ”bagaget” som blir ifrågasatt & ersatt av något nytt & härligare.
Aldrig har orden ”peace, love and understanding” varit så sanna & fått sådan mening som under festivaldagarna.
Nästa år tar jag med vänner som också vill få lite nya perspektiv & uppleva äkta möten med härliga själar!!”

”The Sexsibility festival was outrageous! Six days with wonderful people, excellent food, and an impressive program filled with (several parallel) workshops from early morning to late evening on everything imaginable, from meditations and tantra to collective masturbation and BDSM.
I definitely managed to get out of my comfort zone and I feel that I have grown and gained new awareness, although I also had ups and downs, and got in touch with both deep sorrow and tremendous rage.”

”Alltså wow. Så jävla nöjd. Och tacksam. Det blev ju helt magiskt underbart! Tack alla modiga människor som var med och bidrog till detta! Känner mig lite hög på livet just nu faktiskt! ♥”

”Jeg vil sige tusind tak for denne gang. Tusind tak for al den kærlighed vi delte med hinanden. Det var de smukkeste festivaldage i hele mit liv. Jeg elsker hver eneste af jer for de fine mennesker I er. Jeg glæder mig vildt til at se jer alle igen næste år.”

”Jag vill tacka ALLA som skapat denna möjlighet till utveckling och kunskap inom kärleken. Jag visste att det skulle finnas men har aldrig fått uppleva det så starkt och intensivt som jag nu fått. Åkte till festivalen med en intention om att hitta limmet mellan sex och relation….det blev kommunikation.
Jag är tacksam för all lärdom och för att äntligen fått svaret på hur kärleken skall kännas och behållas. Nu ger jag mig ut i världen med nya ögon och bättre verktyg. Tjohooo!!”

Calle & Jennie

Upplev en sexig, njutbar, rolig och utvecklande festival – kom och lek med oss!

Kurser med Calle & Jennie Rehbinder!

Dekorrand

Ett sexuellt tillåtande samhälle – på riktigt!

31/07, 2012

Jennie on the rocks

Under fem dagar i juli upplevde vi något helt unikt, en tillvaro de flesta knappt vågar drömma om – en sexuellt tillåtande och uppmuntrande samvaro, med total acceptans för såväl egna som andras gränser och integritet.

Sexsibilityfestivalen är årets verkliga höjdpunkt för oss sexpositiva, njutande, livsbejakande, leklystna upptäckare av det underbara livet vi lever. För fjärde året i rad hölls denna festival på Skeppsuddens kursgård, och i år var det större, bättre, sexigare och läckrare än någonsin! Fler lärare, fler workshops, fler festivaldeltagare, fantastisk mat, många nyheter, bättre organisation. Festivalen håller helt enkelt på att bli riktigt proffsig!

Mys och gos på Sexsibilityfestivalen

De första tre åren var underbara också, i sin improviserade, bohemiska charmighet. En del av den ursprungliga pionjärcharmen har förstås tappats lite nu, men det har istället ersatts av massor av kvalitet, struktur, riktning och tydliga mål. Nu känns det på riktigt som att Sexsibilityfestivalen kan bli något verkligt intressant, en festival att räkna med, en mer och mer internationell begivenhet.

Det bjöds på en mängd olika slags kurspass, föredrag och happenings, ofta på tre-fyra olika ställen samtidigt (svårt att välja!), med flera olika lärare som fokuserade på sexualitet, närhet, njutning, tantra, kärlek och andlighet. Man kunde ständigt välja om man ville gå på någon workshop eller kanske bada, vila, fika i det nya kaféet med mystält, älska, sova, få en härlig massage, gunga naken i den fantastiska slänggungan – eller vad man nu hade mest lust med.

Sexsibilityfestivalen

Det var en internationell samling lärare på festivalen – från Sverige, Danmark, Finland och England – Åsa Kullberg, Sara Brorsen Skaarup, Ruby May, Johan Ekenberg, Diana Diakova & Martin Heese, Pia Struck, Lorenzo Stiernqvist, Charlotte och Alexander Rudenstam, Smrati Skog, Lars Maria Norén, Ingrid Frideborgsdotter, Marina Kronkvist, Tobias & Elisabeth, Andy, Susanne Sarasai Johansson, Denice Enerhag, Lisa Salamon, Petra Blomqvist och Sandra Bergman – och så vi förstås. Har jag missat någon må det vara hänt. Många var det i alla fall.

Jag var väldigt aktiv på festivalen och höll sannolikt fler workshops än någon annan (som vanligt) – från Konsten att säga NEJ! till sensuella lekar (Konsten att säga JA!), oljeglidning, kroppsmålning och ett föredrag om Kärlekens 9 språk. Och jag assisterade på en workshop med Pia Struck, och gick på flera andra workshops, så jag hade verkligen fullt program. Det blev inte mycket sömn om nätterna, men aktiviteterna på festivalen höll mig pigg och alert.

Oljeglidning

En av de verkligt härliga workshops jag arrangerade och höll i var oljeglidningsritualen, den underbara upplevelsebaserade meditationen i vilken samtliga deltagare får ligga nakna på en presenning, med kanterna uppvikta så det blir som en isolerad värld, och få varm olja hällt över sig. Sen är det bara att glida runt. Det är förstås mer än så – förberedelserna i form av en noggrann introduktion, stilla meditation, ingång i oljebassängen, samt att landa där – allt detta i ett djupt meditativt tillstånd, och det tar förstås sin tid. Deltagarna guidas hela tiden av mig för att få ut mesta möjliga av ritualen. Jag håller alltid ett väldigt lugnt tempo, så att det verkligen kan bli en djupt meditativ, innerlig och stilla upplevelse, ett mjukt lekfullt flöde med enorm lyhördhet och flexibilitet.

Efter ceremonin samlades vi alla i en samtalscirkel, där alla som ville fick dela med sig av sina upplevelser. Efter det lämnade jag rum för fri lek, och då blev det lite mer fart och fläkt. Men då hade samtliga deltagare fått pröva i lugn och ro, och bara de mest leklystna stannade kvar. Även jag fick tillfälle att glida runt lite! Härligt blev det på alla sätt och vis!

Kroppsmålning

Ingen Sexsibilityfestival utan kroppsmålning! Som traditionen bjuder ledde jag en härligt lekfull kroppsmålningsworkshop för alla hågade, med massor av färger, vatten, penslar och nakna människor att måla på. Alla deltagarna får pröva på att både måla och bli målade på, och sen tillstötte galna danslekar med fantastiskt dekorerade kroppar. Som vanligt var också Alexander med på ett hörn (med Vaginarts) och målade sina härliga fittmålningar. Många var det som målade på både varandra och sig själva, och det var inte ovanligt att samma person hade målningar av flera olika som målade. En rörlig konstutställning, med andra ord.

Mysigt på stranden!

En av de bästa sidorna av Skeppsudden är stranden. Där finns ett av Sveriges vackraste bastuhus – en åttakantig vedeldad bastu med panoramafönster ut mot Bråviken. Helt fantastiskt. Från dessa klippor kan man sitta och bevittna solnedgången, och förstås även ta sig ett nattligt dopp i det långgrunda vattnet. Härligt. Eller sola och bada på dagen, förstås. Och på en så hektisk tillställning som Sexsibilityfestivalen kan det vara särskilt nyttigt och skönt att ta sig en paus, bara vila och njuta av naturen.

Själv har jag haft fantastiskt roligt. Jag har träffat massor av underbara människor – både gamla vänner och helt nya, och fördjupat relationerna med många av dem. Jag har hållit workshops och gått på workshops, och lärt mig massor av nytt som jag kan använda i såväl privatliv som inom min kursverksamhet.

Sexsibilityfestivalen

Den lilla byn av underbara människor som uppstod på Skeppsudden dessa dagar gav också en aning om hur det skulle kunna vara att faktiskt leva i ett samhälle som både tillåter och uppmuntrar sex, kärlek och intimitet. Att leva i ett kollektivt sammanhang där sexuella handlingar ses som fullkomligt normala, trevliga och önskvärda, och där respekten för andra är så hög, där ett nej är ett nej och ett ja är ett ja, det är verkligen något helt unikt. Och precis så var det på Sexsibilityfestivalen.

Låt oss fortsätta att sprida dessa insikter, att det faktiskt går att bygga ett samhälle med mycket mer kärlek, respekt, och god sexualitet.

Det blev minst sagt en extraordinär upplevelse, och vi längtar redan efter nästa års festival – som ska bli ännu bättre!

tunn linje

Mer om Sexsibilityfesivalen:
Charlotte Rudenstam, Charlotte Rudenstam (igen), Charlotte Rudenstam (igen), Sara Skaarup

SEXSIBILITY FESTIVAL 2012

pilFestivalens officiella hemsida
pilFacebook-gruppen för Sexsibilityfestivalen 2012
pilHemsidan för Skeppsuddens Kursgård
pilMer om våra kurser på Cirkus Eros

Kurser med Calle & Jennie Rehbinder!

Dekorrand

Farlig nakenhet

29/09, 2011

Spansk blottare åker fast

I Aftonskvallran idag kan man läsa om fem väldigt modiga norska poliser, som lyckades avstyra en mycket hotfull situation. De var på semester i Spanien, men eftersom de är poliser så ser de förstås brott överallt. I en gränd såg de en läskig blottare, fångade in honom och överlämnade honom till polisen. Eller hur var det nu? Vem orsakade egentligen en hotfull situation?

”Det var barn ute i området som kan ha sett honom. Så vi bestämde oss för att ta fast honom.”
– Helen Solheim (en av de norska poliserna) till Aftonbladet.

Rubriken i Aftonskvallran beskriver situationen som att ”Spanske blottaren valde fel offer” – men vem valde egentligen offer? Blottaren stod där helt lugnt i en gränd och gjorde ingenting, och plötsligt kommer fem norska kvinnor och jagar honom – så vem är offret egentligen? De norska poliserna skrävlar på, och refererar förstås till den ständiga undanflykten för att stoppa folk från att utmana moralisterna – tänk på barnen. Och de var ju förstås inte rädda alls, utan ser det hela mest som en kul anekdot.

”Ingen av oss var rädd, vi har ju stött på värre saker i jobbet. Men man kan konstatera att han träffade på fel folk den här kvällen.”
– Helen Solheim (en av de norska poliserna) till Aftonbladet.

Byt ut ordet blottare mot bög. Hur låter den här historien då? Men, invänder vän av ordning, bögar går väl ändå inte runt nakna, och då kan de väl inte vara ett hot mot någon? Och då frågar jag – på vilket sätt utgör en naken man ett hot mot någon? På vilket sätt är en naken man ett större hot än en påklädd man? För att han är avvikande? För att han är naken? På vilket sätt är nakenhet i sig farligt? Eller tecken på att en person är farlig?

Byt ut den nakne mannen mot en kvinna, och de fem kvinnliga poliserna till manliga poliser. Hur skulle det se ut? Men… en naken kvinna är väl inte ett hot? Och en naken kvinna kan väl inte vara farlig för barn? Vänta nu. Varför inte? Om en naken man är ett hot, varför är en naken kvinna inte det? Och av vilken anledning ses en man som ett större hot mot barn än en kvinna gör det? Det här är fel på så många sätt att jag saknar ord för det.

Fångad streakare

Jag har skrivit om nakenhet förut på Tantrablog – 2008 skrev jag en artikel som heter ”Nakna kroppar är inte farliga”, eftersom jag gärna vill förklara för alla som fortfarande tror att nakenhet är något förskräckligt farligt – att det inte är det. Ingen har någonsin dött av att se en naken kropp, och det är inte farligt för barn heller att se en naken man. Om du inte delar denna åsikt så får du gärna styrka med någon slags forskning om på vilket sätt nakenhet är farligt att råka se – för barn eller vuxna.

Det är förskräckligt och vidrigt att läsa Aftonbladets vinkling av det inträffade. Man tar omedelbart polisernas sida, och undviker konsekvent att skildra det verkliga offrets upplevelser. Hur kan det kännas att vara naken och sårbar, endast iklädd strumpor och skor, och plötsligt bli våldsamt jagad av fem galna, utländska kvinnor, för att till slut bli fasttagen och nedtryckt på en gata, och sen hämtad av polis? Man får innerligt hoppas att vad som hände sen är vad en av de kvinnliga poliserna antog – ”Jag tror de att de bara släppte honom”.

Kvinna delar ut flyers till Love Parade 2003

Varför är folk så rädda för nakenhet? Vad skrämmer så oerhört, vad är så hotande, så läskigt, så farligt, att fem starka norska kvinnor kan få för sig att skrämma skiten ur en stackars ensam, naken man, mitt i natten i en spansk stad? Varför tar Aftonbladet så självklart kvinnornas parti? Varför beskrivs de fem kvinnorna som ”offer” för denne ensamme man? Skulle fem manliga poliser vara ”offer” för en kvinnlig blottare?

Varför tar norska poliser för givet att det är förbjudet att vara naken i Spanien, så förbjudet att man utan att känna till lagarna på orten kan begå ett så grovt övergrepp? [Facit: det är det inte!]

Frågor att reflektera runt, kanske?

Nakendans i naturen

Dekorrand

Sexfestival i dagarna fem – härligt, spännande och utvecklande!

12/07, 2011

Sexsibilityfestivalen 2011

För tredje året i rad är det nu dags för Sexsibilityfestivalen! En festival i syfte att hylla och fira kärleken, sexualiteten och livet, på Sveriges vackraste kursgård – Skeppsudden – ett par mil utanför Norrköping. Och nu är det alltså dags igen – ännu större, sexigare, bättre, roligare och härligare!

Festivalen börjar nu på fredag, och håller på till onsdag nästa vecka – 15-20 juli. Det finns fortfarande plats för dig också! Häng med! Det kommer att bli den största, bästa, roligaste och sexigaste Sexsibilityfestivalen någonsin! I år har festivalen utöver de ordinarie kurslokalerna även ett festivaltält, så att det finns möjlighet att hålla ännu fler workshops samtidigt. Mycket att välja mellan, med andra ord!

skeppsuddenbildrad

Festivalen är öppen för alla som vill komma, och erbjuder en mängd underbara möjligheter att utforska sig själv i mötet med andra lekfulla och nyfikna människor. Läs gärna här om hur det blev första festivalen, 2009! Det är en stor ynnest, ett privilegium, att få vara delaktig i denna manifestation av gränslös kärlek, glädje och njutning, år efter år.

I år blir festivalen förstås ännu bättre än de föregående – inte minst om just du kommer och deltar! En festival blir precis så bra som summan av deltagarna och arrangörerna, och blir det många sköna människor som kommer dit så blir det också en fantastisk upplevelse för alla.

sexfest_brollop_9

I år är det fler skarpa kursledare och inspiratörer än någonsin, och många som inte har varit med tidigare år. Danska Pia Struck, som sedan många år tillbaka håller fantastiska kurser för kvinnor (men numera också för män) är ny på festivalen, liksom Alex Vartman med sin ”New Tantra”, Juan José Lopera Sánchez, samt Susanne Häll som underhåller med sin musik. Det kommer även ett antal Sexsibilitycoacher som håller olika workshops – Lars Maria Norén, Ingrid Frideborgsdotter, Elisabeth Krogh, Oskar Palmenfelt, Lisa Salamon, Marina Kronkvist, Susanne Sarasai Johansson m.fl.

Inspirerande kursledare som varit med tidigare år på festivalen, och som kommer även i år, är Johan Ekenberg, Lorenzo Stiernqvist, Ramya Charlotte Eriksson & Anam, Sofia Sjöblom, Alexander och Charlotte Rudenstam, m.fl. Underbara inspiratörer med garanterad superkvalitet på alla sina aktiviteter.

tantriclovers

Jennie och jag har varit med varje år och är som vanligt mycket aktiva. Vi håller förstås en mängd olika aktiviteter även i år, som till exempel den oerhört uppskattade kroppsmålningsfesten, då alla får möjlighet att måla på sig själva och varandras nakna kroppar, och dansa vilt till pulserande rytmer. En intensiv miniversion av TantraLila blir det förstås, vår nya kurs för både singlar och par, en utveckling av Kärlek, Liv & Lust, den kurs som vi tidigare har hållit många gånger just på Skeppsuddens kursgård. Vi kommer också att hålla vår kraftfulla gränsdragningsworkshop, Konsten att säga nej.

Kärlekens 9 språk

Ett helt nytt inslag från oss i år är ett föredrag om Kärlekens 9 språk – hur man kommunicerar konstruktivt och kärleksfullt. Nytt på festivalen är också att jag komemr att ha en fotoutställning, och därtill erbjuda fotografering (mer eller mindre naket och/eller erotiskt, efter önskemål). Jennie kommer att erbjuda behandlingar med taktil stimulering. Många aktiviteter blir det alltså, både gammalt och nytt.

Olika kärleksspråk

Allt som erbjuds är naturligtvis 100 % frivilligt – du väljer själv bland det stora utbudet av kurser, underhållning, lekar och andra aktiviteter som finns, och du kan även välja att bara softa, sola, bada och ta det lugnt, och bara se allt vackert, roligt och spännande som sker på festivalen. Och jag kan nog lova att det blir fler aktiviteter än det som står i programmet. Vi har flera hyss i bakfickan, och det är vi nog inte ensamma om!

klipporna

pilMer om Sexsibility-festivalen på Starsprays hemsida!
pilMer specifik info och anmälan.
pilLadda ner festivalprogrammet! (pdf-fil)
pilGå med i Facebook-gruppen för Sexsibilityfestivalen!
pilBesök även hemsidan för Skeppsuddens Kursgård!
pilLäs mer om våra kurser på Cirkus Eros!

Våra parkurser

Dekorrand

Att offra barnen på rättfärdighetens altare

5/08, 2010

Children

Mitt i hela den här uppskruvade debatten om barnpornografilagar och pedofiler, har många faktiskt glömt något väldigt viktigt. Barnen. Något som fullkomligt har försvunnit från kartan är nämligen det faktum att barn har en egen sexualitet, som mitt i denna oproportionerligt överdrivna skräck för pedofiler blir fullkomligt manglad och totalt orespekterad.

Allt som har med barn och sex i kombination att göra skapar uppenbarligen panik, nuförtiden. Om den enda respons många barn får från oss vuxna är projicerad skam, skräck och förnekelse (hur goda intentioner vi än har), så måste vi ställa oss frågan – hur friska blir dessa stackars barn i synen på sin egen sin sexualitet då, när de växer upp? Och vem har egentligen utsatt barnen för det värsta övergreppet?

Barn är också sexuella varelser. Barn tycker att det är härligt att springa runt nakna, att pilla på sitt kön, onanera, att kladda med färg på kroppen, att kramas, pussas, gosa, att utforska sina kroppar och allt skoj man kan göra med dem. Barn leker sexlekar med varandra. Det ser som regel inte ut som när vuxna leker sexlekar, men likheterna kan ibland vara slående. Skrämmande för somliga – de som helst vill se barn som totalt oskuldsfulla, asexuella varelser med sockervadd bakom öronen och änglavingar på ryggen. Små keruber utan synd.

Barn som pussas

Betänk bara det lilla språkliga faktum att vi fortfarande använder hopplöst föråldrade och värdeladdade begrepp som ”oskuld” om dem som ännu inte har vunnit erfarenheten att ha haft penetrativt sex. När du har haft sex är du inte längre oskuld. Du har då förlorat oskulden – och vad kommer sen – jo, skuld, förstås. Begreppet o-skuld antyder självklart sin motsats, i att alla som har haft sex, om än bara en enda gång, lever i skuld, i synd och skam. Allt detta för att indoktrinera oss till att sex är farligt, skamligt och dåligt – för att det gör oss alla lättare att styra, att ha makt över. Hur sekulariserade vi än har blivit, styrs vi alltjämt av gamla kristna, sexualneurotiska ideal. Borde det inte vara dags att lämna sådant skrot bakom oss?

När barnen kommer i puberteten, så ändrar sexlekarna som regel karaktär. Onanerandet tilltar, och ”riktigt” sex blir mer intressant. Många får sina första erfarenheter av sex med andra redan i tidiga tonåren – det knullas friskt i en del flick- och pojkrum. Allt detta är självklart, friskt och härligt på alla sätt och vis. Men med vår alltmer restriktiva lagstiftning kan alltså även de tonåringar som följer lagen för ”byxmyndighet” bli brottslingar, så fort de får för sig att dokumentera sina sexlekar.

Female masturbation

Detta har redan blivit ett stort problem i USA, där tonåringar tar nakenbilder av sig själva med sina mobiltelefoner, och skickar till sina pojk- och flickvänner (så kallat ”sexting”) – och följaktligen har ett stort antal ungdomar blivit anklagade för distribution och innehav av barnpornografi, och de blir därmed stämplade för många, många år framåt som sexbrottslingar. Och detta på grund av bilder som de själva har gjort, av sig själva och varandra. Jag trodde verkligen inte att en svensk regering kunde få för sig att importera något så vansinnigt till Sverige – men med den kristna sexhatarlobbyorganisationen ECPAT som pådrivande faktor är uppenbarligen allt möjligt.

Barnporrbegreppet har därmed urvattnats, devalverats och betydelseförskjutits, till den grad att ungdomars sexliv demoniserats och skambelagts ytterligare, och ofta t.o.m. kriminaliserat (de ungdomar man påstått sig vilja beskydda). Och det spelar ingen roll att intentionen med lagarna inte är att skada ungdomarna. Det är lagens bokstav, och den kommer förstås att upprätthållas. Den absurda (men juridiskt korrekta) domen mot mangasamlaren är ett mycket tydligt exempel på detta.

Barn matar knullande känguru

Innan vi börjar skrika ”Barnporr! Förbjud allt!”, bör vi faktiskt noga definiera vad som är barnpornografi, hur den kan påverka betraktaren, vilken nytta ett förbud kan ha (annat än att moralisera över ”fel” slags sexualitet, som t.ex. väldigt unga människor som har sex med varandra). Det kan hända att vi faktiskt kastar ut barnet med badvattnet, bokstavligen, om vi låter skräck och moralpanik styra våra beslut.

Barnporr är ett extremt laddat begrepp, och tyvärr blir det ofta väldigt svårt att föra en sansad diskussion i ämnet just därför. Jag kan förvisso verkligen sympatisera med, och dela den starka känsla som många ger uttryck för, i sin iver att försvara de utsatta barnen. Jag har själv tre barn, som förvisso är rätt stora nu, men jag vet hur aggressiv jag kan känna mig bara vid tanken på att någon skulle göra något ondsint mot mina älsklingar.

Man jag kan bli lika ilsk över tanken på att mina tonåringar faktiskt själva skulle kunna bli anklagade för barnpornografibrott, om de leker med sina kameramobiler tillsammans med sina respektive pojk- och flickvänner, i sitt eventuella utforskande av sin egen sexualitet. Att vissa aspekter av ungdomars lekfullhet nu plötsligt är kriminaliserade är också ett oacceptabelt övergrepp mot våra barn – fast på ett sätt värre, eftersom det är samhället/staten som vill moralisera över deras sexualitet, och straffa dem för att leka med och ge uttryck för sin sexualitet på ”fel” sätt. Att det finns illvilliga, egoistiska och samvetslösa individer som vill njuta på andras bekostnad vet vi, och dem ska vi bekämpa – men när det är samhället som administrerar övergreppet blir det ett så mycket större svek. Vem ska man då lita på?

”Hade jag som barn blivit utsatt för sexuella övergrepp, och om detta blivit dokumenterat och spritt på internet och andra kanaler som en handelsvara, hade jag känt mig kränkt av att veta att polis och åklagare sitter och bläddrar i serietidningar istället för att jaga riktiga förövare och stödja riktiga offer.”
– Tim Davidssson, på Newsmill

Jag vill noga påpeka att jag självklart tycker att spridning av barnpornografiska bilder även fortsättningsvis skall vara strängt förbjudet – under förutsättning att definitionen på barnpornografi är mer specifik än nu. Att fotografiskt dokumenterade sexuella övergrepp mot prepubertala och minderåriga barn räknas dit torde vara självklart. Sen måste man ha en djupgående, faktabaserad beslutsprocess för hur hanteringen av alla gränsfall skall ske. Jag tror nämligen inte att den skärpta lagstiftningen som nu diskuteras är särskilt effektiv i kampen mot utnyttjande och övergrepp mot barn, av flera anledningar.

Istället för att fånga de verkliga brottslingarna, de som skapar barnpornografiska bilder genom att faktiskt dokumentera verkliga övergrepp mot barn, och istället för att effektivt arbeta för att stänga ned de hemsidor som sprider dessa bilder, lägger rättsväsendet ner resurser och tid på totalt irrelevanta ärenden – som t.ex. de som innehar tecknade bilder av barn, som eventuellt kan tolkas som erotiska. Redan rätt små barn lär sig att skilja på fantasi och verklighet, och det är förstås helt vansinnigt att bestraffa innehav av fantasibilder som inte ens har föregåtts av en kränkning av någon levande människa.

Man behöver inte vara särskilt liberal för att inse detta. Madeleine Leijonhufvud, professor emeritus i straffrätt, har inte gjort sig känd för att ha en särskilt sexliberal inställning generellt, men i just denna fråga instämmer hon faktiskt med mig och många andra debattörer, i det att tecknade bilder inte borde räknas som straffbar barnpornografi. Det är helt enkelt inte rätt. Och jag kan instämma i professor Leijonhufvuds tankegång kring att all faktisk förmedling av barnpornografiska bilder, d.v.s. de bilder som verkligen är dokumenterade övergrepp mot barn, bör fortsätta att vara förbjuden, på samma sätt som häleri är ett brott som följer på en stöld.

”Barnpornografilagen bör enbart omfatta dokumenterade övergrepp på barn. Jag delar Piratpartiets krav på att serieteckningar inte bör vara barnpornografibrott.”
– Madeleine Leijonhufvud

Vi måste se hela frågan i ett större perspektiv. Vi vill motverka övergrepp – så långt är väl alla helt överens. Men med en inskränkt informationsfrihet (Innehavsförbud för viss information), och en utökad definition av begreppet barnpornografi (till att gälla samtliga som är under 18, eller ser ut att vara under 18), motverkar vi inte längre övergrepp. Vi öppnar istället dörren för en annan form av övergrepp, där vem som helst (ja, du också!) kan få sitt hem stormat av poliser (rensade bokhyllor, beslagtagna mobiltelefoner, datorer och hårddiskar), där din 18-åriga dotter kan bli anmäld för barnpornografiinnehav, eftersom hon innehar bilder av sig själv och sin pojkvän, tagna innan hon själv fyllde 18 (och kanske några mangaböcker i bokhyllan). Vem blir då utsatt för ett övergrepp, egentligen, och av vem?

Ett stort problem med en inskränkt informationsfrihet är att rättsäkerheten blir lidande, och osäkerheten hos allmänheten blir större. I syfte att undvika ett litet, litet antal eventuella kränkningar, utsätter vi istället hela samhället för en potentiellt betydligt värre kränkning, långsiktigt sett. Och de som kommer att ta mest skada av detta är barnen. Naturligtvis måste man kunna diskutera eventuella gränser för vilken slags information som faktiskt kan vara olämplig att inneha, men det är inte alldeles säkert att just lagstiftning alltid är den allenarådande lösningen på alla problem.

En annan mycket allvarlig konsekvens av innehavsförbudet är att polisen inte längre kan få tillförlitliga tips. En mycket viktig informationskälla för polisen i allt deras arbete är just tips från allmänheten. Enskilda uppmärksamma och vakna personer kan bidra med mycket viktig information i lösandet av olika brott. Men om redan innehavet av en viss information är olaglig (eller ”kanske” olaglig), så vill ju ingen låta polisen veta ens att man har varit i kontakt med denna information. Då kan man ju själv råka illa ut. Är du alldeles säker på att allt ditt mjöl är rent? Vem bestämmer vilket mjöl som är rent? Det mjöl som var godkänt för något år sedan kanske plötsligt har blivit smutsigt, utan att du visste det.

First Rule of Japanese Porn

Ingen blir faktiskt kränkt av en bilds existens (även om många påstår det), så länge ingen vet att den finns, så länge den inte sprids till andra, precis lika lite som någon blir kränkt av dina tankar – om dina tankar och fantasier stannar i din hjärna. Bilder av barn som blir utsatta för övergrepp skall naturligtvis inte figurera på nätet, eller någon annanstans där de kan bidra ytterligare till barns lidande, alldeles oavsett vilka övergrepp det än handlar om. Personligen tycker jag att det är minst lika illa att utsätta barn för bilder av grovt misshandlade eller döda barn, som andra former av övergrepp. Men vad du har i dina byrålådor kan faktiskt inte skada någon, så länge det stannar i byrålådan. Informationsfriheten bör alltså försvaras, så långt det är absolut möjligt. Och polisens resurser måste riktas mot de verkligt kriminella, de som faktiskt begår svåra övergrepp mot försvarslösa barn.

Detta är ett oerhört känsligt ämne att diskutera, eftersom det väcker så starka känslor. Men med tanke på den senaste tidens händelser kommer vi inte ifrån den här diskussionen, som vi nu faktiskt måste ta, hur besvärande den än är. Och vi måste hålla våra upprörda känslor i schack, och faktiskt bemöta den viktigaste frågan av alla – hur skyddar mest effektivt vi våra barn mot övergrepp (utan att bieffekten blir en annan slags övergrepp)? Hur ska vi på bästa sätt skapa en situation där barnen kan leva i en atmosfär av trygghet och kärlek?

Jag har inte alla svaren på alla frågor. Jag vet inte om jag har rätt i alla mina resonemang. Jag kan inte vara tvärsäker, särskilt inte i frågor som handlar om så allvarliga saker som våra barns liv, hälsa och välmående. Det finns inga absoluta sanningar. Men ingen, absolut ingen, allra minst barnen, tjänar på pajkastning, verbalt krig, smutskastning och upprörda gräl om rätt och fel, moral och synd. Vi måste diskutera, forska, komma fram till något som är så nära en sanning som man kan göra, utan att någon ska behöva komma i kläm. Och vi måste komma ihåg vilka det är vi faktiskt vill skydda.

tunn linje

Andra som bloggat om den idiotiska barnpornografilagen och dess tragiska konsekvenser:

Tim Davidsson på Newsmill, Anna Troberg på Newsmill, Simon Lundström, Oscar Swartz, Serietecknaren Tinet Elmgren, Serietecknaren Åsa Ekström, 之乎者也, 之乎者也, 之乎者也, 之乎者也, 之乎者也, 之乎者也, Marcus Fridholm, Göran Widham, Göran Widham, Göran Widham, Rick Falkvinge, Christian Engström, Johanna Sjödin, Johanna Sjödin, Johanna Sjödin, Henrik Alexandersson, Per Hagwall, Per Hagwall, Per Hagwall på Newsmill, Hans Egnell, Hans Egnell, Hans Egnell, gothbarbie, gothbarbie, gothbarbie, Anders Widén, Anders Widén, Anders Widén, Anders Widén, Deepedition och Deepedition, Erik Laakso, Mina Moderata Karameller, Caspian Rehbinder, Torbjörn Jerlerup, Åke Forsmark, Oh The Irony!, Per Pettersson, Avva, Juristens funderingar, Ravenna, Liberati, Fröjdh.se, Farmor Gun i Norrtälje, Piratpartisten Johan, Seriebibliotekarien, Emil Isberg, Jan Myrdal; Expressen, Carl-Michael Edenborg; Aftonbladet Kultur, Expressen Ledare, My Bergström; Expressen Debatt, DN Bok, Arbetarbladet, P3 Nyheter, Nyheter 24, UNT, Piratpartiet

tunn linje

Att Piratpartiet kommer in i Riksdagen är faktiskt akut, och oerhört viktigt för att bevara demokrati, kunskap, kreativitet, rättssäkerhet, allmänmänskliga rättigheter och personlig integritet.

pirat_blogbanner

Dekorrand

Mer kärlekstips från sexpedagogen…

2/06, 2010

Calle i P3 Nyheter

Rampludret, linslusen och mediahoran i mig får sina doser med jämna mellanrum. För tre veckor sedan var jag återigen med i radio, då jag blev intervjuad av Evelina Attervall på P3 Nyheter, om kärlek, sex och relationer. Grundfrågan var gällande RFSU:s årliga undersökning Kådiskollen – om folks syn på sexualitet i de nordiska länderna. Och då fick jag förstås tillfälle att dela med mig av några av mina favorittips för ett bättre kärleksliv.

På Sveriges Radios hemsida kan man ta del av en väldigt kort videosnutt från intervjun – men i radioinslaget blev det förstås mycket mer sagt. Får man igång mig att prata om sex, så blir det desto svårare att få mig att sluta… 🙂

Från SR:s hemsida:

– Åh, du har ett vackert leende – och då ska du svara ”Ja, jag har ett vackert leende”.
Calle Rehbinder jobbar med att leda sexkurser, för folk som vill utveckla sig själva och sin sexualitet.
– Ja, jag har ett vackert leende.
– Du ser, det känns lite skönt att säga det och lite pirrigt och konstigt. Så turas vi om, och så ger du mig en komplimang…
Att lära sig att ta emot och ge komplimanger, och att andas rätt för att slappna av, är några delar som ingår i kurserna. Han är inte heller förvånad över att så många tycker att de har för dåligt med sex.
– Jag är snarare förvånad över att det är så många som inte uttrycker missnöje. Vi lever fortfarande i ett samhälle som har jättestora nojor kring sexualitet och kring kroppen. Det är också det som är hemligheten, om du gillar dig själv kommer du också njuta mer av livet.
Det viktigaste för att må bra är inte själva sexet enligt Calle Rehbinder utan det handlar om beröring och om närhet som man också kan få av kompisar.
– Smek, massage, dans, och kramar höjer dina oxytocinnivåer och din livskvalitet.
I RFSU:s årliga undersökning Kådiskollen, som görs i de nordiska länderna visar det sig att det är singlarna som är mest missnöjda med sitt sexliv eftersom de får ligga för lite, men för en dos tillfredsställelse räcker det med en person.
– Det rent sexuella kan man naturligtvis fixa själv till myckets stor del och på våra kurser uppmuntrar vi även folk som lever i relationer att utforska egensexet, onanin. Det är ett jättebra att äga sin sexualitet. Att man inte är beroende av någon annan för sin sexuella tillfredsställelse, säger Calle Rehbinder.

Under de senaste sex åren har vi hållit ca 75 kurser av olika slag, för både enskilda och folk som lever i relationer av olika slag. Våra grundkurser för par, Gudomlig Njutning, är de vi har haft mest av, under längst tid, och så sent som förra helgen höll vi vår 35:e i ordningen av just den kursen, på vilken vi då har haft över 400 deltagare genom åren. Så vi är aktiva, och mer blir det. Läs gärna mer om Gudomlig Njutning här.

Gudomlig Njutning

Nästa kurs vi håller heter Kärlek, Liv & Lust. Den går av stapeln den 10-13 juni, på Skeppsuddens kursgård, på Vikbolandet strax utanför Norrköping. Kärlek, Liv & Lust är mer individorienterad, och inte en parkurs. Den vänder sig till såväl singlar som folk som lever i olika slags relationer. Det är en dynamisk, lekfull, rolig och potentiellt utmanande kurs för dig som vill växa i dig själv och i alla dina relationer, få en förbättrad självbild och en mer positiv attityd till livet.

Kärlek, Liv & Lust

Det blir nu tionde gången vi håller just denna kurs, sedan sommaren 2007, och det har förstås hänt en hel del sen dess. Vi prövar ständigt nya övningar, nya lekar, förändrad struktur och form, men även ett fördjupat innehåll.

Så – om du vill komma djupare i din egen personliga utveckling, bli bättre på kärlek, om du vill gå en dynamisk och flödande kärlekskurs med fokus på lek, njutning, livslust, Helig Magisk Sex, ceremonier och extas, om du vill bli mer närvarande i nuet, i din kropp och i möten med andra, uppleva livet med flera smaker, dofter och andra förnimmelser, och möta dig själv i njutning, kärlek och hängivenhet – då är detta en kurs för dig!

tunn linje

Du kan läsa mer om våra kurser här på bloggen, men betydligt mer och detaljerad information om kurserna får du på vår erotiska hemsida Cirkus Eros. Välkommen!

Dekorrand

LIQUIDROM – skönt badhus i Berlin

10/05, 2010

Liquidrom

Redan de gamla romarna hade förstått nyttan och glädjen i luxuösa badhus – termerna, med sina ånguppvärmda golv, bassänger i olika temperaturer, bastubad, massage m.m. Nutidens Spa-anläggningar bygger med andra ord på mångtusenåriga mänskliga traditioner. Vi människor mår helt enkelt väldigt bra av vatten, värme och vila, och det har vi alltid gjort. Och några som verkligen har fattat det här är tyskar.

Liquidrom

Jag har skrivit om tyska badhus tidigare här på TantraBlog, i inlägget ”Paradiset på tyska badhus” (för snart två år sedan), då om det makalöst häftiga SchwabenQuellen i Stuttgart, som saknar motstycke i Sverige, och förmodligen i resten av världen. Men – det är inte SchwabenQuellen denna bloggpost handlar om.

Liquidrom

För några dagar sedan var vi i Berlin, för att delta på Touch & Play Festival (som jag redan har skrivit om i ett tidigare inlägg). Jag frågade då en trevlig berlinare (Felix Ruckert) om det fanns EN sak som vi bara INTE får missa när vi nu var i stan. Då rekommenderade han badanläggningen LIQUIDROM. Så vi tänkte att det måste nog vara en bra grej. Och vi blev inte besvikna.

LIQUIDROM är en betydligt mindre anläggning än det svulstiga SchwabenQuellen, men väldigt fin, och fullt tillräcklig för en överdådig badupplevelse. Rent estetiskt är hela badet sparsmakat, i mörk sten, frostat glas och trä, i en japanskinspirerad stil (lite som en miniversion av Yasuragi på Hasseludden, fast elegantare), och det känns väldigt harmoniskt.

Utsidan är mer expressiv, och inrymmer även en event-, konsert- och konferensanläggning, kallad TEMPODROM. Som en stiliserad version av ett cirkustält sträcker sig byggnaden mot himlavalvet med sina karakteristiska spetsar. Denna byggnad skiljer sig från mängden.

Tempodrom

Det finns flera olika bastuvarianter på LIQUIDROM – saltbastu, ångbastu (ångan doftade pomerans!), torrbastu – och allt från heta bad till kalla, inomhus som utomhus (det är häftigt att sitta i en het bassäng med den kalla nattluften runt huvudet). Man kan också få flera olika sorters massage, och man kan sitta i baren och ta en drink, eller kanske ett glas vin – eller mineralvatten.

Som kronan på verket har badhuset en stor, varm saltvattenpool under ett runt valv, med stämningsfull musik som spelas under vattnet. Ja, man kan ligga och flyta runt med öronen under vattenytan, och det enda man hör är just musik, medan ögonen får sitt genom en stilla ljusshow med växlande abstrakta färgeffekter och mönster i taket. Fantastiskt. Vackert för ögonen, och ljuvligt för öronen…

Liquidrom

Tyskarna är som regel mycket pragmatiska, och har en betydligt mer avslappnad syn på kroppen och nakenhet än vi svenskar. Det är delade omklädningsrum, men gränsen är rätt lös, eftersom man ser in till varandra. Inga mellanväggar. Och i bastuavdelningen är alla nakna tillsammans. Ingen uppdelning där. I bassängerna har man baddräkt, men det är nog mer av hygieniska skäl än ”anständighet”. Eller så tänker man bara rent pragmatiskt att just denna klädkod passar en viss publik.

LIQUIDROM är alltså inte riktigt lika liberalt som det helnudistiska SchwabenQuellen i Stuttgart, där de bara har en ”textildag” i månaden (enda dagen då det är tillåtet att ha badkläder), för de allra blygaste. Men även på det striktare LIQUIDROM har man en betydligt friare syn på nakenhet än på de allra flesta bad i Sverige. Modellerna på hemsidans reklambilder (som jag också använder här) är mer påklädda än man behöver vara i verkligheten, om man säger så.

Liquidrom

Dessutom har tyskarna en liberalare syn på alkohol (du kan köpa vin och sprit i mataffären, jourbutiken – ja t.o.m. på vilken bensinstation som helst!), vilket innebär att man kan ha en bar mitt i badhuset, med vad vi svenskar skulle kalla fullständiga rättigheter. I Tyskland finns inte det begreppet – där serverar man vad man vill. Ett glas vin efter bastun? Vassego.

Liquidrom

Det känns väldigt skönt med denna odramatiska och praktiska syn på nakenhet och kroppar, inte minst eftersom jag och Jennie då kan ha en hel gemensam upplevelse, både bada och basta tillsammans, och inte behöver dela upp oss på varsin avdelning, bara för att vi vill basta.

Det är så fantastiskt onödigt, och reaktionärt, att man på svenska badhus fortfarande underhåller den här hopplöst gammalmodiga, neurotiska gymnofobin (nakenskräcken), samtidigt som man ändå kan vara mer lättklädd på ett badhus än på de flesta ställen. I Sverige skall dock de små meningslösa tygbitarna prompt sitta på plats – annars kan det ju hända… att… eh… hmmm… – ja, vad kan hända egentligen?

Liquidrom

Som avslutning på vårt sköna badhusbesök fick vi en härlig hudkur i torrbastun. En badvärd hällde vatten med eukalyptusolja på de heta stenarna, för att strax därpå kraftfullt vifta runt den heta, fuktiga, eukalyptusdoftande luften i bastun med en handduk. Hett och skönt! Sen fick vi uppleva något som jag i alla fall aldrig har prövat förr. En honungsinfusion.

Efter att ha blivit grundligt bakade, fick alla badgästerna kliva ur bastun, och så fick vi varsin kopp med flytande honung att smörja in sig med över hela kroppen. Där stod vi och geggade in oss – och Jennie och jag smorde förstås in varandras ryggar. Sen gick vi alla in i bastun igen, kladdiga och söta (ja, man måste förstås sitta på en handduk), varpå badvärden gjorde om proceduren med handduken och eukalyptusångan. Sen var det dags att duscha av sig. Och se – efter denna honungsinfusion kändes huden len och fin som en bebisrumpa. Hade vi kommit någon timme tidigare till badhuset hade vi kunnat få en saltinfusion också. Men det får bli nästa gång.

Liquidrom

Denna gång var vi bara där i två timmar, men nästa gång ska vi nog ta den lite dyrare fyratimmarsvarianten. Då hinner vi softa mer, ligga i vilstolar, meditera, slappa, basta, plumsa och bara må bra. Och kanske ta ett glas vin. Skönt ställe. Om du ska till Berlin – missa inte LIQUIDROM!

Liquidrom

Nu hoppas jag bara att någon framsynt badentusiast skapar en badanläggning av liknande kaliber i Sverige också – varför inte i Stockholm? Just det här med nakenheten, det skambefriade i att umgås avslappnat och behagligt i det mest naturliga tillståndet, män och kvinnor om vartannat, det är något jag saknar här i Sverige.

Det skulle också vara enormt trevligt med badhus som inte känns som kommunala industrianläggningar – stora, ekande, asketiska, fyrkantiga hallar. Visst – de är lättskötta, praktiska och hygieniska. Men tråkiga och ogästvänliga. Vitt och blått kakel i all ära, men varför inte skiffer och mörkt trä? Rött och guld? Kristallkronor och palmer? Mjuk musik, doftlampor? Relaxavdelningar med verkligt bekväma vilstolar? Runda eller organiskt formade bassänger? Är vi fortfarande allt för protestantiskt asketiska och Jante-programmerade för att omfamna sådana tankegångar i Sverige?

Vad tror du? Vem börjar?

Liquidrom

Dekorrand

Touch & Play Festival i Berlin

9/05, 2010

Touch & Play Festival

Under några dagar i slutet av april och början av maj åkte jag och Jennie till Berlin för att delta i Touch & Play Festival. T&P är ett experiment, ett sammanförande av flera olika element i en synnerligen spännande blandning – kontaktimprovisation med tantra, BDSM, queer-filosofi och diverse andra randfenomen som alla syftar till att utforska gränserna för såväl kropp som själ.

Festivalen med det oemotståndliga namnet hade som koncept att sammanföra lärare och inspiratörer från flera olika fält, såsom kontaktimprovisation, tantra, bondage, rollspel, S&M, yoga, massage och lite annat skoj i marginalerna, och det hela blev en fantastisk buffé av aktiviteter som man hela tiden kunde välja mellan. Som regel erbjöds det ständigt 3-4 olika korta workshops att välja bland, utspritt på fem pass varje dag, vilket var komplicerat nog bara det. Men kul!

Contact Improvisation

Kontaktimprovisationen uppfanns i USA, i början av 70-talet av initiativtagaren Steve Paxton tillsammans med dansare och improvisatörer, och utvecklas alltjämt. Grunden är en totalt improviserad, lekfull och flödande form av dans/rörelse, där två eller flera personer leker med vikt, balans och gravitation medan de dansar med varandra i improviserad rörelse. Rörelse och beröring är grunden för denna dansform (därav namnet).

Allt bygger på improvisation, där det gäller att lyssna på sig själv och dem man dansar med. Man kan träna upp sin teknik för att ge och ta vikt, lyfta, falla, flyga, hoppa, rulla, glida och vända sig själv eller sin partner upp-och-ned. Och man behöver inte vara professionell dansare för att delta i ett s.k. ”jam” – det finns möjlighet att delta på alla nivåer.

Contact Improvisation

Kontaktimprovisation finns numera över hela världen, och följaktligen fanns det både lärare och festivaldeltagare från så vitt skilda platser som Tyskland, Danmark, Kroatien, Ungern, England, U.S.A., Frankrike, Argentina, Israel och fler därtill, på Touch & Play. Eftersom kontaktimprovisation är så lekfull och flödande, är den också mycket tillåtande, öppen och fri, vilket förstås gör att formen är särskilt inbjudande för människor med lekfull, flödande, tillåtande, öppen och fri livssyn. Det märktes mycket tydligt på festivalen.

Beröring, kontakt och rörelse är förstås centrala begrepp inom kontaktimprovisation, vilket jag kände måste innebära att denna dans/rörelse-form alldeles självklart låter sig kombineras med den typ av sinnlig tantra som Jennie och jag praktiserar. Och det fick vi bekräftelse på, med råge, på festivalen. Folk i den här kulturen är väldigt kramiga, närhetspositiva och kärleksfulla i sin grundenergi – så upplevde i alla fall jag det. Och i pauserna kunde man ofta se folk hänga i soffor, liksom i klasar eller högar. Mysigt.

Schwelle 7

Festivalen ägde rum på Schwelle 7, en gammal industrilokal som gjorts om till danscentrum (åh – jag vill ha en sån, fast i Stockholm – Love Factory, here we come!), med Felix Ruckert som initiativtagare och förvaltare. Felix har en lång historia bakom sig som avantgardistisk utforskare av den konstnärliga gestaltningen av kroppens mysterier, i egenskap av dansare och koreograf. Men han har även länge befunnit sig i gränslandet på andra områden som rör kroppen, och de fysiska upplevelsernas inverkan på själens tillstånd. BDSM och tantra är självklara territorier på Felix Ruckerts karta. Sedan 2004 har Felix årligen anordnat xplore, en slags avantgardistisk festival för sexuellt nyfikna. Flera av de kursledare som var med på Touch & Play hade vid något tillfälle tidigare varit med på xplore.

Daniel HayesInitiativtagare till Touch & Play var den amerikanskfödde Daniel Hayes, med många års erfarenhet av CI, men också med en frustration över att många kontaktimprovisatörer (trots den fria grundformen) inte vill utmana och utveckla formerna för CI, och framför allt inte låta sensualism och sexualitet få sin självklara plats i dansen. Och så föddes Touch & Play Festival.

Sexualskräcken är alltjämt allmänt förhärskande även i dessa kretsar (märkligt nog, kan man tycka). Självklart blir kontaktimprovisatörer mer positiva till beröring och närhet än de flesta, men den där läskiga gränsen till sexualiteten håller man sig gärna borta ifrån, ändå. Detta gällde dock ej som regel deltagarna på Touch & Play. Jag tror inte att jag någonsin har beblandat mig med en så hög koncentration av utstuderat experimentella, utforskande och gränsöverskridande människor, någonsin. Queerfolk av alla slag – genusöverskridare, sexpositiva, polyamorösa, BDSM-folk, men också konstnärer, dansare, filosofer – ja, härliga tokskallar rakt igenom.

Contact Improvisation

För oss som var nybörjare på kontaktimprovisation fanns det introduktionsklasser varje dag (med trevliga och superpedagogiska Daniel Hayes), och det var väldigt roligt och lärorikt. För oss som sysslar med tantra och sensualism känns det fantastiskt logiskt och fullkomligt självklart att inkorporera de tankegångar som finns inom kontaktimpro i vårt eget laborerande med tantra.

Vi gick på flera workshops med Felix Ruckert, bl.a. om konsten att sätta tydliga gränser, konsten att processa smärta, och utforskande av intimitet. Vi fick också tillfälle att pröva tantrisk beröring med Jorgos Fokianos, djup fysisk kontakt med BDSM-gurun Mo Herzinger, samt oljeglidning med Michael Hartenfels och Maren Emde.

oljeglidning

Oljeglidningen, eller ”Öl-aktion”, som det kallades på tyska, var en alldeles fantastiskt intressant upplevelse. Först spänner man upp en gigantisk presenning, som täcker halva dansstudion, och sen efter en introduktion, med filosofi och förhållningsregler, så fick vi klä av oss allihop helt nakna (skulle tro att det var ca 50 pers), och gå in i ”arenan”, där vi gjorde några övningar som i praktiken resulterade att vi alla låg i en enda stor hög i mitten. Sen började arrangörerna att gå runt och hälla varm majsolja på våra kroppar – och sen började vi att glida runt. Riktigt häftigt.

Några av reglerna var att blunda så mycket som möjligt, att inte anstränga sig, utan snarare att bara glida runt, liksom låta de andra kropparna styra ens rörelser, och att man inte använder händerna nämnvärt, och absolut inte för att hålla fast eller styra någon. Just denna aktivitet anordnades två gånger, och jag var med båda gångerna. Det var också häftigt att uppleva skillnaden mellan de två gångerna.

Öl Aktion

Vi knöt många nya spännande kontakter på festivalen, bl.a. Daniel Hayes och Felix Ruckert, förstås, Michael Hartenfels och Maren Emde likaså, men också andra spännande personer, som Sabine Sonnenschein från Österrike, tantralärare och van kontaktimprovisatör (två aktiviteter som uppenbarligen kan befrukta varandra), samt förstås flera underbara och trevliga personer som var där bara som deltagare, inte som kursledare (många nya vänner på Facebook!). Mycket inspirerande!

Vi var inte med på schemat – i alla fall inte från början – men uppenbarligen tyckte arrangörerna att vi var såpass intressanta att vi fick erbjudandet att hålla en kvällsworkshop på lördagen. På den kvällen introducerade vi framför allt vår lekfullt sinnliga aspekt av tantra. Det kom ca 45 pers, och det blev väldigt roligt och uppsluppet. Vi hoppas förstås att det ska ge upphov till fler internationella sammanhang, fler kurser på engelska. Vi brukar ju vanligen hålla våra workshops på svenska, men både Jennie och jag pratar tämligen obehindrat engelska, så det känns fullt logiskt att ta steget ut i ”den stora världen” på detta sätt.

Contact Improvisation - jam

Varje kväll hölls öppna ”jam”, danskvällar med fri improvisation i den stora danssalen, ibland kanske med något tema. Nivån på deltagarna, i form av erfarenhet, skicklighet och fysisk förmåga, varierade stort, och det kändes förstås väldigt skönt för oss som nybörjare. Grundinställningen inom kontaktimprovisationscirkeln verkar helt enkelt väldigt tillåtande, öppet, lekfullt, utforskande och bejakande, och det är förstås oerhört hälsosamt. Ett bra sätt för oss vuxna att återknyta kontakten med det lekfulla, nyfikna barnet inom oss.

Kontaktimprovisation - jam

Vad vi nu är sugna på är förstås att lära oss mer om kontaktimprovisation. En verkligt lustig sak som vi upptäckte när vi var nere i Berlin, och Googlade lite på kontaktimprovisation, var att det finns en förening i Stockholm, som har en lokal på Kolbäcksgränd i Bagarmossen. Tre minuters gångväg från vår bostad. Och det ska man åka 100 mil söderut för att upptäcka…

tunn linje

Samtliga bilder av Carl Johan Rehbinder.
(förutom bilderna i oljeglidningskollaget – funna på xplores hemsida)

Hemsidor som rör ämnet:
Touch & Play Festival, Schwelle 7, ContactImprov.net, xplore, Kontaktimprovisation i Sverige

Vår egen kurssida på engelska – Eros Education

Dekorrand


%d bloggare gillar detta: