En liten bomb i Piratlägret…
Piratpartiet syns för lite i media, och gör över huvud taget alldeles för lite väsen av sig i offentligheten. Ett politiskt parti ska delta i det offentliga samtalet, och påverka den rådande politiken. Annars saknar partiet existensberättigande, i alla fall som politiskt parti betraktat. Jag har varit mycket aktiv i piratrörelsen, och var även riksdagskandidat för Piratpartiet inför valet 2010. Sedan valet har min politiska håg riktats mot det nya politiska projektet Liberaldemokraterna, eftersom jag är liberal ända in i ryggmärgen, men jag har fortfarande kvar mitt medlemsskap och ett visst engagemang i Piratpartiet, eftersom jag fortfarande sympatiserar till 100 % med den politik som Piratpartiet representerar.
Flera pirater, mig själv inräknad, anser att Piratpartiet måste komma ur sitt navelskåderi, och sina ständiga interna konflikter. Vågmästarstrategin funkade uppenbarligen inte i Riksdagsvalet, och ”play it safe”-filosofin i att undvika alla kontroversiella frågor fungerade inte heller särskilt bra – inte minst eftersom den strategin exploderade i ansiktet på alla pirater när Rick Falkvinge redovisade för innebörden i valmanifestet i direktsändning, vilket fick fegisarna i partiet att kippa efter andan och kräva en pudel. Madeleine Leijonhufvud och Journalistförbundet gick ut och meddelade att de delade Piratpartiets ståndpunkter i frågan om informationsfrihet och den nya pornografilagen, men Piratpartiet kunde inte försvara sin egen partiledare. Patetiskt och ogenomtänkt.
Så jag slog mig ihop med min son Caspian och vår liberale politiske broder Alexander Bard och skrev en liten provokation till Expressens Sidan 4, en osäkrad handgranat i det piratideologiska träsket. Vi hoppades förstås på starka reaktioner från pirater – såväl positiva som negativa, vilket vi också har fått. Det är förstås vad vi faktiskt önskar oss. Det är ju inte så att vi VILL att Piratpartiet ska vara döda politiskt – tvärtom! Men lite chockbehandling kan väl vara bra?
En återkommande kritik mot oss från andra piratpartister är att vi är knark- och sexliberaler, och att det är hopplöst att över huvud taget vidröra dessa ämnen, för då blir man ”ett sånt där parti som kanske når 1 % av väljarna, och de övriga 99 % struntar i oss” – och hur många procent fick Piratpartiet i valet 2010? Vem röstar på ett parti som propagerar för fildelning och integritet på nätet – men inget annat? Invalid argument, som man säger…
Riktigt illa blir det när ovanstående argument presenteras av rent taktiska skäl, snarare än ideologiska. ”Vi ska inte ägna oss åt sådant som kan vara kontroversiellt, för det kan vi förlora röster på”. Den sortens fegpolitik anser jag förstås är förkastlig, och från min sida inte värt något annat än djupt förakt. Mitt politiska engagemang handlar INTE om positionering och trixande för att nå över en tänkt 4%-gräns, att undvika de heta frågorna för att vinna sympati. Sådan populistisk opportunism är för mig ren skit, och inget jag vill ta i ens med tång. Bättre då att ta frågorna rätt fram, stå för det man tror på, och slåss för det öppet och insatt. Det väcker i längden mycket mer respekt än att fega ur och tramsa runt.
Frågorna kring kroppslig autonomi är centrala så länge man driver integritetsfrågor. Att detta oundvikligen kommer att beröra känsliga frågor som eutanasi, drogbruk, sexarbete, surrogatmödraskap och andra kroppsliga frågor hänger liksom med. Ska man ha någon som helst trovärdighet i integritetsfrågor måste den kroppsliga integriteten också behandlas. Om man låter sig skrämmas bort från dessa frågor för att de är kontroversiella, så har man straffat ut sig själv från matchen direkt. Ingen trovärdighet alls.
Två huvudpunkter i vår kritik mot Piratpartiet är å ena sidan att fokuspartier uppenbarligen inte funkar i inrikespolitiska sammanhang. Om folk ska rösta på ett parti till riksdagen krävs att man har en politik för ekonomi, jobb, sociala frågor etc. Annars får man inga röster – vilket senaste valet bekräftar. Å andra sidan anser vi att Piratpartiet inte är konsekventa, när man talar om integritet på nätet, men vägrar ta i frågorna om integritet i den fysiska verkligheten. Då saknar man trovärdighet.
Det är detta vi vill inspirera till med vår artikel.
Läs vår artikel i Expressen, och ta del av kommentarerna där!
Eller läs artikeln här i min blogg:
PIRATPARTIET PÅ VÄG MOT EN TOTALKRASCH
Piratpartiets enda chans är att bli ett liberalt parti – missnöjda kan söka sig till V eller MP, skriver Alexander Bard tillsammans med Carl Johan och Caspian Rehbinder.
Piratpartiet är ledande i det viktigaste som hänt i politiken sedan miljörörelsen. Partiet föddes i ett patos för frihet. Fri kultur, delad kunskap och skyddad integritet. Med vår tids blixtsnabba tekniska utveckling har dessa frågor blivit viktigare än någonsin, inte minst i en tid där staten ständigt ökar kontrollen av medborgarna. Piratpartiet har lyft informationspolitiken till nivåer som inget annat parti kommit i närheten av, och är fortfarande det enda parti som på allvar tagit steget in i 2000-talet.
Men det har inte skett problemfritt. Riksdagsvalet 2010 var en katastrof, inte minst i ljuset av det lyckosamma EU-valet. Den omstridde Rick Falkvinge har nu lämnat partiledarposten till förmån för den oprövade Anna Troberg. Piratpartiets årsmöte i april kommer att bli ett ödesval. För att överleva måste Piratpartiet nu fullfölja sin ideologi. Om partiet vill driva frihetsfrågor på allvar måste medlemmarna våga ta steget bortom sina datorer. Integritetsfrågorna kan inte stanna på internet – kampen måste även gälla den fysiska verkligheten.
Vi ser i dag en kraftig ökning av lagar som leder till godtycklig massövervakning och rättsvidriga gripanden. Förbudet mot innehav av narkotiska preparat för eget bruk är både samhällsskadligt och integritetskränkande. Den skärpta barnpornografilagen förvandlar i ett svep lekfulla ungdomar och konstsamlare till sexualbrottslingar. Tvångssterilisering av transsexuella och förbud mot vissa frivilliga yttringar av sexualitet är minst lika stora ingrepp i den personliga integriteten som FRA eller datalagringsdirektivet. Och fienden är densamma.
Piratpartiet har alltid haft en beundransvärd öppenhet för aktivister från hela den politiska skalan. Denna mångfald har tyvärr alltmer förvandlats till en belastning. Interna konflikter har präglat Piratpartiet länge, och det kommer inte att sluta förrän partiet utvecklar en ideologisk grund. Lösningen på Piratpartiets inre upplösning är att mycket tydligare gå den frihetliga politikens väg fullt ut, en modern, liberalt präglad ideologisk kompass att manövrera efter. Att bli ett riktigt politiskt alternativ – detta skulle kunna ge Piratpartiet en helt ny kraft. De medlemmar som inte skulle kunna tänka sig att engagera sig i ett liberalt parti skulle i stället kunna göra stor nytta för piratfrågorna inom MP eller V.
Piratpartiet står nu inför ett dramatiskt vägval. Antingen fullföljer partiet det frihetliga patos som ligger bakom dess bildande, eller så går partiet under. Partiets politik måste utvecklas så att den kan ge tydliga svar på väljarnas alla frågor. Den personliga friheten måste vara värd att slåss för på alla livets områden, inte bara framför datorskärmen! Kroppslig autonomi är en självklar integritetsfråga, inte minst för att den hårda lagstiftningen i dag ger fritt fram för oerhört integritetskränkande ingripanden av polisen. Partiet skulle också kunna förena det bästa med höger och vänster, och propagera för en ekonomisk politik med plattskatt och medborgarlön.
Alternativet är att Piratpartiet gräver ner sig i att driva en obskyr kamp för ett fåtal frågor, som aldrig kommer att bära in partiet i något parlament, varpå den liberala majoriteten lämnar och bygger upp ett nytt parti som verkligen vågar förkroppsliga den frihetslängtan som var Piratpartiets motor från början. Men är inte det ett enormt slöseri med tid och resurser?
Valet står i vår mellan att på allvar börja bygga den nya tidens politiska opposition, eller att kasta vår tids stora frihetsrörelse på soptippen. Beslutet kan inte vänta. Vågar partiet flyga på allvar, eller fegar man ur och kraschar?
ALEXANDER BARD
CARL JOHAN REHBINDER
CASPIAN REHBINDER
Alexander Bard, Carl Johan Rehbinder och
Caspian Rehbinder är medlemmar
i Piratpartiet.
Uppdatering:
Läs Anna Trobergs replik i Expressen!
Bloggar som kommenterar vår artikel i Expressen:
Henrik Alexandersson (PP), Christian Engström (PP), Anna Troberg, Anders S Lindbäck @ Kunskapssamhället, Futuriteter, Svensk Myndighetskontroll, Svensk Myndighetskontroll (igen), Ursinnig, Free and thinking, Sysadminbloggen, Gothbarbie, Emma Opassande, Torbjörn Jerlerup, Liberaldemokraterna, Then Piratska Argus, Scaber Nestor, Anton Nordenfur, Sigurdhsson, Ensson, Ulf Bjereld, Isak Gerson, Peter Harold, Johan Lundberg, Fredrik Holmbom
Etiketter: Alexander Bard, Carl Johan Rehbinder, Caspian Rehbinder, Expressen, Liberaldemokraterna, Piratpartiet
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
TantraBlog 
15/03, 2011 den 8:59 f m
[…] Som Calle Rehbinder skriver på sin blogg: Två huvudpunkter i vår kritik mot Piratpartiet är å ena sidan att fokuspartier uppenbarligen inte funkar i inrikespolitiska sammanhang. Om folk ska rösta på ett parti till riksdagen krävs att man har en politik för ekonomi, jobb, sociala frågor etc. Annars får man inga röster – vilket senaste valet bekräftar. Å andra sidan anser vi att Piratpartiet inte är konsekventa, när man talar om integritet på nätet, men vägrar ta i frågorna om integritet i den fysiska verkligheten. Då saknar man trovärdighet. […]
15/03, 2011 den 9:46 f m
Ärligt talat, inlägget i Expressen var fel på så många sätt:
* Jag har inget mot att man är medlem i flera partier, men står man på ett partis valsedlar så ska man fanken inte ha några delade lojaliteter, då är det det partiet och inget annat som gäller. Punkt.
* Har man åsikter om sitt partis inriktning så är det en intern diskussion, inget som man går ut och gnäller i skvallerpressen om.
* Piratpartiet är inte ett liberalt parti. Visst, vissa frågor tycker man lika i, men det är fortfarande skillnader. Liberalismen handlar tex om sådant som skattenivåer och välfärdsnivåer, något som PP inte bafattar sig med och inte ska befatta sig med.
* Vågmästarstrategin är inte misslyckad, den är inte ens prövad än. Om du inte märkte det så kom vi inte in i riksdagen. Det finns flera anledningar till det, men vågmästarstrategin var inte en av dem.
* Visst ska PP bredda sig, men inte genom att bli liberaler, utan genom att bredda de frågor man har och visa hur de har bredare tillämpningar. Jag anser tex också att mänskliga rättigheter, som de är definierade av FN, bör vara en del av partiprogrammet, men skatter och sånt har inte med PP att göra.
* Du klagar på interna stridigheter, och jag kan till viss del hålla med om det, men det du gör är knappast en lösning, tvärtom, du skapar problemet.
Välj parti och håll dig till det, men försök inte stå med ett ben i vardera båten. Föredrar du Bards senaste PR-projekt, visst, gå dit, men gå då dit helt. Föredrar du PP, så är det också OK, men håll dig då till PP. Välj sida och stå för det.
15/03, 2011 den 10:40 f m
Anders – du skulle inte agera som jag, men de är också den enda punkten på vilken vi är överens.
Jag är inte du, och har uppenbarligen en hel annan verklighetsuppfattning.
Så – punkt för punkt:
* Jag står inte på något partis valsedlar för närvarande. Jag gjorde det inför valet 2010, men det var då. Dessa valsedlar är idag inte värt papperet de är tryckta på. Jag har ingen partilojalitet – sånt är SÅÅÅÅ 1900-tal. Jag är lojal mot en frihetlig politik, och jag är lojal mot den integritetspolitik som Piratpartiet driver – men om något annat parti skulel driva den politiken bättre så går jag dit förstås – allt annat är sekterism.
* Skvallerpressen säger du. Nå, man kan bitcha och gnälla hur mycket som helst internt i PP, utan att någon bryr sig ett skit. Men gör man en mediagrej av det så blir det lite svårare att ignorera – något vi har sett av alla reaktioner på bloggar här och där. Dessutom har vår artikel inneburit mer publicitet för Piratpartiet än partiet har fått på länge. Och det är väl bra?
* Piratpartiets grundfrågor är klart liberala, och vill du utveckla vad som är liberalism så tycker jag nog att du ska läsa på lite först.
* Vågmästarstrategin var också en strategi för att komma in i riksdagen, och den misslyckades kapitalt. Vågmästarstrategin utformades av Christian Engström, och han har själv erkänt att den uppenbarligen inte funkade. CE är en klok man, som inte håller fast vid saker som inte fungerar, utan prövar sig vidare istället. CE är en av de pirater som har reagerat mest positivt på vårt utspel – kanske för att han är den ende i PP med verklig politisk erfarenhet.
* Att försöka inkorporera FN:s deklaration om mänskliga rättigheter i ett politiskt program tyder på att du inte har skärskådat detta idéprogram särskilt noga, samt att detta dokument faktiskt inte är ideologiskt.
* Jag skapar inga problem alls. Om Piratpartiet hade haft ett starkt fundament med en tydlig ideologi så hade vår artikel inte ens repat fasaden. Om vår artikel katalyserar fram intern obalans och bråk, så är det inte på grund av oss – då är det Piratpartiets osäkerhet som visar sig. Förhoppningsvis är det inte det som händer.
Dina uppmaningar om vilken båt jag ska stå i är ganska lätta att vifta bort. Du gör det du tycker är rätt och riktigt, så gör jag det jag tycker är rätt och riktigt. Vi har uppenbarligen olika åsikter om vad som är rätt och riktigt – och så är det inte mer med det.
P.S. Att kalla Liberaldemokraterna för ”Bards senaste PR-projekt” är inte bara okunnigt och arrogant, det är direkt förolämpande mot alla de hängivna aktivister som uppriktigt arbetar för att skapa ett liberalt alternativ i svensk politik – eftersom det ju inte finns något liberalt parti i politiken idag. Har det någonsin föresvävat dig att Alexander Bard kanske också har en uppriktig och ärlig önskan att arbeta politiskt?
15/03, 2011 den 12:41 e m
”* Jag står inte på något partis valsedlar för närvarande. Jag gjorde det inför valet 2010, men det var då. Dessa valsedlar är idag inte värt papperet de är tryckta på. Jag har ingen partilojalitet – sånt är SÅÅÅÅ 1900-tal. Jag är lojal mot en frihetlig politik, och jag är lojal mot den integritetspolitik som Piratpartiet driver – men om något annat parti skulel driva den politiken bättre så går jag dit förstås – allt annat är sekterism.”
Så, gå då dit, men stå inte kvar som representant för ett parti och tala för ett annat.
”* Skvallerpressen säger du. Nå, man kan bitcha och gnälla hur mycket som helst internt i PP, utan att någon bryr sig ett skit. Men gör man en mediagrej av det så blir det lite svårare att ignorera – något vi har sett av alla reaktioner på bloggar här och där. Dessutom har vår artikel inneburit mer publicitet för Piratpartiet än partiet har fått på länge. Och det är väl bra?”
Ungefär lika smart som att inleda en konversation med en myndighetsperson med en spark i skrevet för att han ska bli uppmärksam på vad man försöker säga.
Om inte partiet lyssnar på vad du säger så är inte partiet intresserat, och då är det inte rätt väg att försöka få en tyngre röst genom att dra in skvallerpressen.
”* Piratpartiets grundfrågor är klart liberala, och vill du utveckla vad som är liberalism så tycker jag nog att du ska läsa på lite först.”
PP’s frågor ryms i huvudsak inom liberalismen, men liberalismen ryms inte inom PP eftersom PP är mer fokuserad. Tex har liberalismen en stark ådra av ”sköt dig själv och skit i andra” som inte går ihop med tänket kring öppna licenser och samarbetskultur. Egentligen så passar PP bättre inom kommunismen (doch inte socialismen) än liberalismen.
”* Vågmästarstrategin var också en strategi för att komma in i riksdagen, och den misslyckades kapitalt.”
Har du belägg för att det var där vi misslyckades?
Jag skulle säga att det var tre saker som gjorde att vi misslyckades:
* Media valde att fokusera på SD. I EU-valet så fokuserade de på PP, och då gjorde PP ett mycket bättre val. Ska vi vinna så måste vi tvinga media att se oss.
* Det tar tid för folk att byta parti. Det är en lång process, och man vill gärna ge sitt gamla parti några chanser att anamma de frågor man tycker är viktiga. Väljare är partitrogna, att byta känns som ett svek. Titta på MP eller KD och deras resa för att komma in.
* En partiledare som det sker groduppfödning i munnen på. Hur fan kan man vara så dum att man säger något som kan tolkas som försvar av barnpornografi alldeles innan valet?
”CE är en av de pirater som har reagerat mest positivt på vårt utspel – kanske för att han är den ende i PP med verklig politisk erfarenhet.”
Enda med verklig politisk erfarenhet? Jag vet flera som haft positioner i andra partier.
”* Att försöka inkorporera FN:s deklaration om mänskliga rättigheter i ett politiskt program tyder på att du inte har skärskådat detta idéprogram särskilt noga, samt att detta dokument faktiskt inte är ideologiskt.”
Jodå, jag har stenkoll på de mänskliga rättigheterna, och det duger alldeles utmärkt att göra dem till en ideologi. Man kan läsa ut väldigt mycket ur dem.
”* Jag skapar inga problem alls. Om Piratpartiet hade haft ett starkt fundament med en tydlig ideologi så hade vår artikel inte ens repat fasaden. Om vår artikel katalyserar fram intern obalans och bråk, så är det inte på grund av oss – då är det Piratpartiets osäkerhet som visar sig. Förhoppningsvis är det inte det som händer.”
Bullshit. Hur tror du att genomsnittssvensken reagerar på en sådan artikel? Tror du att det höjer eller sänker förtroendet för partiet?
”Dina uppmaningar om vilken båt jag ska stå i är ganska lätta att vifta bort. Du gör det du tycker är rätt och riktigt, så gör jag det jag tycker är rätt och riktigt. Vi har uppenbarligen olika åsikter om vad som är rätt och riktigt – och så är det inte mer med det.”
Japp, men jag sticker inte kniven i ryggen på PP.
”P.S. Att kalla Liberaldemokraterna för ”Bards senaste PR-projekt” är inte bara okunnigt och arrogant, det är direkt förolämpande mot alla de hängivna aktivister som uppriktigt arbetar för att skapa ett liberalt alternativ i svensk politik – eftersom det ju inte finns något liberalt parti i politiken idag. Har det någonsin föresvävat dig att Alexander Bard kanske också har en uppriktig och ärlig önskan att arbeta politiskt?”
Det enda Bard någonsin känt uppriktigt och ärligt för är sig själv.
Visst, det kanske inte finns något seriöst liberalt alternativ idag, men PP ska inte vara det alternativet, och Bard är inte på något sätt ett seriöst alternativ till något. Du har bättre chanser att skaffa dig det alternativet om du kör ditt eget race, utan honom och utan PP.
15/03, 2011 den 1:13 e m
Du har väldigt bestämda åsikter om vad Piratpartiet ska och inte ska vara, hur jag borde agera, vad jag borde säga eller inte säga, och det är ju gulligt på sätt och vis, men fullkomligt meningslöst, eftersom ingen här bryr sig särskilt mycket om det.
Jag gör det jag gör, och bedömer naturligtvis bäst själv vad som är bästa strategin, helt oberoende av vad du tycker.
Dina åsikter om Alexander Bard är fascinerande, men totalt irrelevanta – känner du verkligen Alexander så väl så att du kan döma honom så självsäkert?
15/03, 2011 den 2:08 e m
Skillnaden mellan oss är att det är du som förordar en förändrad politik, inte jag, och du gör det med smutsiga medel som skadar PP.
Det är ditt val, men du måste också förstå att det kan pissa av PP-anhängare.
När det gäller Bard så är det bara att titta på hans historik. Mannen har ett attention span som en guldfisk, och allt handlar om att synas i media, till varje pris.
15/03, 2011 den 6:51 e m
Jag förstår att du för närvarande är väldigt upprörd, så jag förlåter dig din plumphet och dåliga stil.
Men fundera lite på vad det egentligen är som gör dig upprörd. Har inte egentligen du också blivit frustrerad och otillfredsställd av Piratpartiets oförmåga att samlas kring en utåtriktad politik front?
16/03, 2011 den 1:06 e m
”Jag förstår att du för närvarande är väldigt upprörd, så jag förlåter dig din plumphet och dåliga stil.”
Nej, jag är inte upprörd, jag bara reciprokerar lika för lika.
”Men fundera lite på vad det egentligen är som gör dig upprörd. Har inte egentligen du också blivit frustrerad och otillfredsställd av Piratpartiets oförmåga att samlas kring en utåtriktad politik front?”
Åh, jag tycker att det är för mycket intern nitpicking om formfrågor, men det löser man inte genom att byta politisk inriktning.
15/03, 2011 den 11:01 f m
jaha, så piratpartiet är inte ett liberalt parti. Okej, då får jag väl gå över till Lib Dem då. Anledningen till att det fick de röster det fick, var för att det var det liberalaste som fanns på marknaden tror jag, men med på tok för smalt fokus för inrikesmarknaden. På EU-arenan fungerar det bättre. Så ”om man får” för dig så tänker jag rösta på PP i EU-valet och Lib Dem inrikes nu då.
Jag tror de har rätt i sin kritik, och ser inget problem med att de går ut i pressen och uttrycker det. Varför måste det hållas hysch-hysch och pratas inne i ett forum enbart? Se bara på sossarnas stridigheter – som parti har de fått spaltmeter på spaltmeter helt gratis på grund av att de inte kan hitta någon som ens vill leda partiet. Det är exponering som räknas, och som får folk att fråga sig ”Vad tycker jag egentligen, kan jag verkligen stödja detta partiet”?
Däremot tycker jag att uppmaningen att man ska dra till V eller MP istället är helt fel. Jag hyser inga sympatier åt deras läger.
15/03, 2011 den 11:32 f m
Jag instämmer med dig vad gäller Piratpartiet liberala ådra. Jag engagerade mig i Piratpartiet eftersom det var det liberalaste alternativet jag kunde finna, och det enda partiet som på allvar rikade in sig mot integritetsfrågorna, något som jag tycker är vår tids största politiska fråga.
Vår uppmaning till vissa pirater att gå in i V eller Mp gäller förstås de som är mer vänsterinriktade, d.v.s. de som har piratvärderingar, men en mer marxistisk version av dem.
V och Mp skulle må bra av att få in några pirataktivister i sina led.
15/03, 2011 den 12:45 e m
Jag engagerade mig i PP eftersom det var det mest kommunistiska partiet (nu ligger iofs kommunismens och liberalismens slutmål ganska nära varandra, men det är olika mekanismer som driver dem). Precis som med liberala alternativ så finns det inga kommunistiska alternativ för närvarande.
Jag accepterar dock att även om partiet ligger närmast min ståndpunkt så kan jag inte kräva att partiet anpassar sig helt till den. Jag nöjer mig med att partiet drar tillräckligt mycket åt rätt håll, jag skär inte av partiets hälsena för att det ska gå precis åt mitt håll.
15/03, 2011 den 10:14 e m
Ewww, själv har jag för dålig avsmak av 80-talet för att se liberalism som en del av kommunism. Det är som att vika ihop två skilda delar av spektrat. Jag talar givetvis om den praktiserande kommunismen som vi fått se under 1900-talet, inte den som Marx förespråkade. Den under 1900-talet var statligt förespråkad och Stalinistiskt styrd, vilket enbart ledde till fördärv. Jag ser själv mer 2D på det hela (nord – syd och höger-vänster), där jag ser PP som ett liberalt alternativ till statligt styrd riskdag där det redan finns partier som tycker (nord-vänster) och vet (nord-höger) att de kan bättre än alla andra och förtjänar (nord) styra deras liv för att en liten majoritet stödjer dem.
Sedan finns det givetvis fler axlar än så för att inrikta sig… x,y,z,å,ä,ö… hmmm, multidimensionell politik kan iofs vara svårdefinierad. Vi håller oss på de två plan som är definierade än så länge – höger-vänster och nord-syd innan vi fortsätter åt andra håll.
16/03, 2011 den 1:08 e m
Nja, nu är du ute och cyklar. Det som praktiserades var inte kommunism, det var socialism. Socialism är stadiet av folkets diktatur, medan kommunism är stadiet där staten avskaffas och folket samarbetar på egen hand.
15/03, 2011 den 12:49 e m
@Anders Troberg +1
15/03, 2011 den 9:53 f m
Synd att artikeln i Expressen har en sådan nedlåtande ton gentemot piratpartiet, dess medlemmar och dess förra och nuvarande ledare.
Synd att man får känslan när man läser artikeln att Alexander Bard misslyckats med att förändra Folkpartiet, misslyckats med att bilda ett eget parti och nu vill göra ett försök att göra PP till sitt.
Jag tror att det är dessa två saker som gör att de högst relevanta frågorna om vilken riktning piratpartiet bör ta helt försvinner i debatten.
@Anders Troberg +1
15/03, 2011 den 10:10 f m
Den nedlåtande tonen läser du in, Jesper. Jag ser Rick som en personlig vän, och Anna som en mycket kompetent och sympatisk människa som jag har stort förtroende för. Jag har fortfarande många fina kontakter med partikompisar i Piratpartiet, och vi diskuerar politik på många nivåer.
Ja, Alexander Bard försökte tillsammans med en grupp andra personer i Liberati (bl.a. Camilla Lindberg) förändra Folkpartiet, och det gick inte så bra som de hade önskat. Då är det väl jättekonstruktivt att starta något nytt?
Däremot har vi verkligen inte misslyckats med att bilda ett parti. Vi arbetar på det, och det får ta sin tid, eftersom vi kommer att lansera ett parti med en heltäckande liberal politik, och då måste det få gå genom processen att få växa fram i sin egen takt.
Vad vi vill göra är att sätta lite eld under baken på våra partikamrater i Piratpartiet, eftersom vi tror att PP kan vara en mycket bra allierad i framtiden, liksom L kommer att kunna vara en bra allierad för PP i framtiden. Men då får aktiviserna i Piratpartiet faktiskt skärpa till sig och börja agera utåt, som ett politiskt parti, inte bara som en navelskådande grälklubb med ett ungdomförbund i vilket ingen politisk aktivism existerar – man sitter hellre och äter pizza, dricker Eldorado Cola och spelar dataspel.
15/03, 2011 den 10:37 f m
”Men då får aktiviserna i Piratpartiet faktiskt skärpa till sig och börja agera utåt, som ett politiskt parti, inte bara som en navelskådande grälklubb med ett ungdomförbund i vilket ingen politisk aktivism existerar – man sitter hellre och äter pizza, dricker Eldorado Cola och spelar dataspel.”
Men du är inte nedlåtande?
15/03, 2011 den 10:44 f m
Nej, jag konstaterar ett tråkigt faktum. Det är många pirater (med mig inräknad) som internt har yttrat samma slags irritation över samma fenomen.
15/03, 2011 den 11:10 f m
Du konstaterar något som du uppfattar som fakta på ett sätt som jag uppfattar som nedlåtande. Om jag uppfattar det som nedlåtande och det inte vad var du menade så får du be om ursäkt och skriva en ny text som kommunicerar det du menade.
15/03, 2011 den 11:27 f m
???
Jag har inget att be om ursäkt för.
Om du väljer att tolka det jag skriver som nedlåtande så är det uteslutande ditt eget problem, inte mitt.
15/03, 2011 den 12:24 e m
Jag kan hålla med om att det är för mycket nitpicking och för lite höjda nävar, men ditt sätt att skriva det är nedlåtande.
Det är dessutom inte mitt (och Jespers) problem, det är hela partiets problem när någon som påstår sig arbeta för partiet uttrycker sig på det sättet offentligt.
Just det är en anledning, den viktigaste anledningen, till att jag själv aldrig velat ha någon officiell position i partiet. Det skulle minska mina möjligheter att komma med kommentarer som bara står för mig, utan att dra in partiet.
15/03, 2011 den 1:17 e m
@ Anders – du erkänner alltså att du inte vill ta politiskt ansvar, för att du då måste tänka på vad du ger uttryck för, men samtidigt tar du dig rätten att kritisera andra, som tar det politiska ansvaret, för vad de säger?
Dubbelmoral, någon?
15/03, 2011 den 1:21 e m
Och det är ju tråkigt om du och Jesper tycker att jag uttrycker mig nedlåtande, men det bryr jag mig faktiskt inte särskilt mycket om.
Gillar ni inte mitt sätt att uttrycka mig kan ni alltid läsa någon annans blogg. Och ni behöver förstås inte rösta på mig om jag skulle råka ställa upp i något val igen.
Eller så bortser ni från mitt sätt att uttrycka mig, och ser till vad jag faktiskt tycker och vill åstadkomma. Då kanske jag inte framstår som så hemsk, trots allt.
Det är på något sätt så typiskt, det där att undvika en viktig fråga genom att fokusera på hur den har formulerats, snarare än att diskutera själva frågan.
Det är sånt som kan underminera arbetet i ett politiskt parti.
15/03, 2011 den 2:13 e m
”@ Anders – du erkänner alltså att du inte vill ta politiskt ansvar, för att du då måste tänka på vad du ger uttryck för, men samtidigt tar du dig rätten att kritisera andra, som tar det politiska ansvaret, för vad de säger?
Dubbelmoral, någon?”
Inte alls dubbelmoral. Jag har valt att inte engagera mig formellt inom partiet för att behålla den friheten. Jag har gjort en medveten uppoffring för att kunna säga vad som helst utan att skada partiet. Du, å andra sidan, har stått på valsedlarna. Det du säger tas som partiets röst.
”Gillar ni inte mitt sätt att uttrycka mig kan ni alltid läsa någon annans blogg. Och ni behöver förstås inte rösta på mig om jag skulle råka ställa upp i något val igen.”
Problemet är att du inte bara skadar dig själv, du skadar PP också.
”Eller så bortser ni från mitt sätt att uttrycka mig, och ser till vad jag faktiskt tycker och vill åstadkomma. Då kanske jag inte framstår som så hemsk, trots allt.”
Jag är inte liberal, så jag ser din väg som rätt så hemsk.
”Det är på något sätt så typiskt, det där att undvika en viktig fråga genom att fokusera på hur den har formulerats, snarare än att diskutera själva frågan.
Det är sånt som kan underminera arbetet i ett politiskt parti.”
Sorry, men det där är inte ett giltigt argument för att föra ut en intern diskussion som smutskastning i skvallerpressen.
22/03, 2011 den 3:10 e m
”Men då får aktiviserna i Piratpartiet faktiskt skärpa till sig och börja agera utåt, som ett politiskt parti, inte bara som en navelskådande grälklubb med ett ungdomförbund i vilket ingen politisk aktivism existerar – man sitter hellre och äter pizza, dricker Eldorado Cola och spelar dataspel.”
Jag har alltid gillat det du har skrivit, men det där var verkligen för mycket. Ja, du var nedlåtande och speciellt i kommentaren som jag kommenterar på.
Och om man läser sossarnas valanalys från EU-valet, där deras medarbetare kommenterade på att PP-människor fanns överallt, så är den dessutom felaktig.
Jag är väldigt besviken på dig – jag trodde ärligt talat mycket bättre om dig än det här.
22/03, 2011 den 9:01 e m
Valanalysen från EU-valet gäller tyvärr inte alls längre. Det jag fick höra under hela sommarens kampanjande var att vi INTE syntes, att Piratpartiet verkade ha slutat existera.
PP-människor fanns ingenstans. Kampanjen var urusel, ofta icke-existerande. Ingen samordning, ingen edge, inget driv.
Jag frågade en expert på politiska kampanjer (Erik Lakomaa) om hur vi borde förbättra vår kampanj – han svarade att vi till att börja med borde bedriva en kampanj.
Jag trodde att vi gjorde det, svarade jag, men han bara skakade på huvudet och log.
Och min beskrivning av ungdomsförbundet är i praktiken bara en vidarebfordran av en mängd iakttagelser jag fått från ett flertal pirater som har direkt erfarenhet av verksamheten.
Att du är besviken på mig kan jag förstås inte bry mig ett skit om.
Du skriver under som anonym, med e-postadressen anonym@anonym.se – så varför skulle jag bry mig ett skvatt om vad du tycker om mig?
23/03, 2011 den 7:57 f m
Det spelar ju egentligen mindre roll eftersom ditt påstående blev motbevisat redan 2009. Men det som är riktigt intressant i sammanhanget är ju varför det uppenbarligen skilde sig så mycket på bara ett års tid? Och vad man i så fall kan göra åt det. Att då komma med sådana generaliseringar hjälper direkt inte. Sen så blandas det uppenbarligen friskt mellan UP och PP här, vilket jag faktiskt delvis måste ta på mig även om din kommentar lätt klumpar ihop UP och PP. Hade varit bättre om man hölls sig till att hålla de två som separata organisationer.
Niklas Starow från LibDem springer omkring på bloggar och säger åt pirater att inte generalisera och dra hela LibDem över en och samma kam. Men du sitter och tar en persons observation (enligt din sons kommentar på Anna Trobegs senaste post) för en underdel av Ung Pirat och applicerar inte bara på Ung Pirat utan på alla pirater. Snacka om att generalisera och dra alla över en och samma kam.
Och där låter du precis som en gammelpolitiker – yttrandefrihet är bra. Anonymitet på nätet är bra. Men om du är anonym på nätet så struntar jag i dig. Vad spelar det för roll vad jag har angett för mailadress? Hade det varit bättre om jag skrivit rhonda4597@hotmail.com? Eller putte666@yahoo.com? Eller kanske pelle@svensson.nu? Vad är skillnaden? Och hur kan du representera en organisation som säger sig värna om yttrandefrihet och anonymitet på nätet (eller… det har jag i alla fall uppfattat att ni värnar om) och sen hänga ut mig för att jag väljer att använda just den möjligheten för att kommentera på din blogg.
Snacka om hyckleri och dubbelmoral.
23/03, 2011 den 8:14 f m
Jag tycker ditt beteende faktiskt är fruktansvärt nu när jag har fått tänka till lite mer.
När man skriver en kommentar så dyker följande textrad upp:
”E-postadressen publiceras inte.”
Där ser man hur mycket det var värt – inte ett jävla skit!
Jag föreslår att du antingen tar bort mailen från din kommentar eller tar bort raden med just den texten – för du ljuger ju uppenbarligen.
23/03, 2011 den 9:16 f m
Formuleringen var min sons, ja, men han är verkligen inte min enda källa. Jag har rätt många kontakter inom UP, och mitt påstående gällde just UP – inte PP – så jag har inte klumpat ihop något alls.
Du får vara hur anonym du vill, och jag väljer att inte ta anonyma kommentarer på allvar.
Så enkelt var det.
Varför du väljer att vara anonym är ditt problem, inte mitt.
Det är ju knappast HA:s blogg, och ingen kommer att lägga ett hästhuvud i din säng.
Du är snurrig, neurotisk och ett troll.
Spring och lek nån annanstans.
23/03, 2011 den 10:12 f m
I så fall borde du kanske prata med din son om det så ni presenterar samma version, för annars ser det verkligen ut som om nån utav er ljuger om det hela.
Med tanke på att du börjar stycket med att prata om PP och sen mitt i glider över till UP så är det ju inte så himla konstigt att det blir en sammanblandning. Men jag tog på mig ansvaret för att ha dragit upp valet 2009. Jag kan även be om ursäkt för det: Jag ber om ursäkt att jag drog upp valet 2009. Jag har fortfarande inte sett dig ta nåt som helst ansvar för hur du lägger fram saker eller för vad du säger.
Jag ser att du fortfarande inte har tagit bort mailen från din kommentar och att det fortfarande står att min epostadress inte ska publiceras när man skriver en kommentar. Varför envisas du med att fortsätta och bryta mot det du själv har sagt? Är det för att det är kul att framstå som en lögnare?
Du har dessutom ett intressant sätt att diskutera med folk på – när man anklagar dig för att ljuga så bemöter du inte argumentet i sak utan går till personangrepp och anklagar mig för att vara snurrig, neurotisk och ett troll. Hur vet du att jag är något av dessa? Och hur fan påverkar dessa tre egenskaper det faktum att du ljuger på din blogg?
15/03, 2011 den 11:38 f m
[…] – Away From Keyboard] Mer om detta hos: HAX, CJ Rehbinder, Anders S Lindbäck, Christian Engström, Emma Opassande, Futuriteter, Svensk Myndighetskontroll, […]
15/03, 2011 den 12:18 e m
[…] klart av min replik att jag tycker artikelförfattarna är ute på fel spår. Nu så har en av artikelförfattarna pingat tebax till min blogg som varandes en av dom som skrivit om saken. Så har också någon […]
15/03, 2011 den 1:01 e m
Respekt för att ni startar ett nytt parti och står för vad ni tycker. Ni är härmed inbjudna till Valsamverkanspartiet.
http://valsamverkanspartiet.wordpress.com/
15/03, 2011 den 1:19 e m
Jag var med er ända till ”och propagera för en ekonomisk politik med plattskatt och medborgarlön.” som vanligt 😀
På ett sätt har ni ju troligen rätt då någon sorts ekonomisk inriktning för ett parti måste tas för att nå upp till de valresultat (4%) som skapar makt.
MP fick väl gå igenom den här smärtsamma ekonomi-inriktnings-fasen även dem och svängde lite mer vänster än höger. Skillnaden här verkar vara mer att ni istället för att ligga i mitten och svänga lite mer höger än vänster vill lägga PP längst ut på högerkanten med plattskatt.
Skulle vara kul om det kom ett motangrepp med en vänstervinkel istället. Om inte kanske det blir en strid ström avhopp till en organiserad falang inom MP.
15/03, 2011 den 1:58 e m
Fast du har missat grejen med plattskatt – den smarta grejen är kombinationen med medborgarlön. Det är inte ett dugg höger – eller vänster. Olika former av medborgarlön har propagerats för från såväl extremhögerliberaler som Milton Friedman till vänsterekonomer.
Vad gäller plattskatt, så är det helt enkelt så att vad som mest av allt behövs för att få fart på Sveriges ekonomi och jobben – är fler företagare. Det måste bli mycket lättare att tjäna pengar på att driva företag. Då komemr det också att skapas många fler jobb. Simple as that.
15/03, 2011 den 2:14 e m
Jag tror inte att du hittar så många vänsterideologer som propagerar för plattskatt, med eller utan medborgarlön.
15/03, 2011 den 5:05 e m
Jag har för mig (rätta mig om jag har fel) att progressiv beskattning egentligen inte gör så himla stor skillnad – att det ger några större ökningar i skatteinkomsterna. Det handlar mer om en rättvisekänsla – att de som tjänar mer borde bidra mer. Och som jag visar nedan, kombon ML + plattskatt ger typ samma effekt.
15/03, 2011 den 6:55 e m
Även med total plattskatt blir det ju faktiskt så att de som tjänar mer betalar mer. Idag är det tvärtom, eftersom de rikaste vet hur man gör en massa snitsiga avdrag. Vi vill också ta bort alla avdrag. Då blir det mer rättvist, och oändligt mycket mer lättadministrerat.
16/03, 2011 den 1:13 e m
Nja, de rika betalar mer i absoluta tal med plattskatt, men inte i relativa tal. Deras skatt per krona är då densamma som alla andras skatt per krona.
Visst, man kanske kan uppnå exakt samma effekt som en progressiv skatt med medborgarlön och plattskatt, men vad är då meningen?
Jag tror att plattskatt skulle drabba de som ligger på gränsen att bli utslagna. Om den inte gör det, så skulle den istället drabba samhället, då de som tjänar mycket inte bidrar tillräckligt. Personligen så anser jag det vara helt rätt att de som är lite starkare bär lite större last (och då tillhör jag ändå de som skulle tjäna rätt bra på plattskatt).
15/03, 2011 den 3:38 e m
Vilken procentsats tänker ni er på skatten? Nivåskillnader mellan inkomstskatt, moms, och övriga? Och vilken nivå på medborgarlönen?
Rent allmänt, kombinationen platt inkomstskatt + medborgarlön ger en slags progressivitet; ju mer du tjänar, destu större procentandel av din totala inkomst betalar du i skatt. Som ett räkneexempel, anta 10kkr i (skattebefriad, för det är enklare) medborgarlön och 50% skatt på inkomst:
Bruttoinkomst (lön + ML) -> nettoinkomst + skatt ((lön*0.5 + ML) + (lön*0.5) -> slutgiltig skattesats (skattebelopp/bruttoinkomst) = ((lön*0.5)/(lön + ML))
0kr + 10kkr -> (0kr*0.5 + 10kkr) + (0kr*0.5) -> 0kr/(0kr + 10kkr) = 0%
10kkr + 10kkr -> (10kkr*0.5 + 10kkr) + (10kkr*0.5) -> 5kkr/(10kkr + 10kkr) = 25%
20kkr + 10kkr -> (20kkr*0.5 + 10kkr) + (20kkr*0.5) -> 10kkr/(20kkr + 10kkr) = 33%
30kkr + 10kkr -> (30kkr*0.5 + 10kkr) + (30kkr*0.5) -> 15kkr/(30kkr + 10kkr) = 37.5%
40kkr + 10kkr -> (40kkr*0.5 + 10kkr) + (40kkr*0.5) -> 20kkr/(40kkr + 10kkr) = 40%
15/03, 2011 den 6:53 e m
Ja, du har rätt i att det blir en viss liten progressivitet i kombinationen av medborgarlön och plattskatt.
15/03, 2011 den 1:29 e m
Ett bredare Piratparti…
Alexander Bard, Carl Rehbinder och Caspian Rehbinder, tre drivande medlemmar i Liberaldemokraterna (men även Piratpartiet) hävdar i en debattartikel i Expressen att Piratpartiet måste utvidga sin politik och att man bör röra sig mot en “liberal…
15/03, 2011 den 3:24 e m
[…] svallvågorna efter diskussionen om Piratpartiets politik vill jag puffa lite för Emmas fantastiska projekt, ett sakpolitiskt nav och […]
15/03, 2011 den 3:52 e m
Men så patetiskt att gå ut i Expressen av alla ställen med sina ”krav”. Grattis – ni har i ett slag skadat PP mer än vad någon annan debattör gjort. Med tanke på Bards tidigare (?) åsikter om PP får ni nog svårt att övertyga någon om att det inte var syftet.
Återigen – grattis! Och jag som motstånadare till PP kanske ska säga TACK också! 😆
16/03, 2011 den 1:14 e m
Nja, i ärlighetens namn så har de nog bara andraplatsen när det gäller att skada PP. Falkvinge vinner med barnporruttalandet.
16/03, 2011 den 10:29 e m
Nej, det var inte Rick som gjorde fel. Det var övriga i partiet som fegade ur och tvingade fram en pudel.
Madeleine Leijonhufvud och Journalistförbundet var helt eniga med Rick – men Piratartiet gjorde inte det. D.v.s. några av oss stödde Rick hel och fullt, men andra gjorde inte det.
Hade vi istället, pålästa och med goda argument, tagit striden mot den fullkomligt bisarra barnpornografilagen, så hade vi faktiskt nog fått mer respekt.
Så jag håller alltså inte med om att Rick gjorde fel i somras – men att fegisarna i Piratpartiet fick bestämma, det var det som skadade mest.
17/03, 2011 den 1:23 e m
Nja, fast det där stämmer väl inte riktigt? Leijonhufvud och Journalistförbundet stödde PP:s krav på att tecknade bilder inte skulle vara brottsliga. Vad Rick sa i radion var att även riktiga barnporrbilder skulle vara tillåtna att inneha. Och där hade vi nästan inget stöd; Oavsett om Rick hade rätt eller inte så var det ett steg för långt för fort. Bara det här med de tecknade bilderna var modigt nog.
15/03, 2011 den 7:11 e m
Smutsa inte ner PP med liberalism. Jag försöker inte göra PP vänster, utan kanaliserar mina vänsteråsikter i andra organisationer. Jag tycker du ska göra detsamma och driva liberalism i Lib Dem istället för att förklara krig mot alla icke-liberaler i partiet. Det är den möjligheten att enas som tagit PP någonstans överhuvudtaget.
15/03, 2011 den 7:39 e m
Det är ganska kul att konstatera att alla de som är riktigt arga över vår artikel, är vänsterfolk.
Vår ambition med denna artikel är just att väcka debatt, att få igång diskussioner om var PP ska hamna i framtiden.
Att publicera oss i kvällspressen var ett sätt att inte försvinna i det interna bruset – det här går inte att undvika.
Nu kan piraterna välja mellan att skjuta budbärarna, eller ta diskussionen på allvar.
15/03, 2011 den 8:57 e m
Är väl inte så konstigt att det är vänsterfolk som reagerar när det verkar vara en högervridning av partiet ni vill göra.
Hade det istället kommit en artikel med 2 välkända PP:are + Dennis Lyxén som ville vrida PP åt vänster/kommunistiskt/syndikalistiskt håll så hade det varit skruvat åt andra hållet i kommentarerna.
16/03, 2011 den 7:13 f m
Fast liberalismen är som sagt den ursprungliga vänstern, i motsats till de konservativa, och Piratpartiet har ända från början byggt alla sina frågor på en liberal grundidé.
That’s how the cookie crumbles, you know…
16/03, 2011 den 1:18 e m
Det kan diskuteras. Som jag tidigare skrivit, hela open source/öppna licenser/gemensam utveckling ryms inte inom liberalismen. Liberalismen är i grund och botten asocial, och ligger egentligen ganska nära vänsterns anarkister.
Tittar man på de bitar jag nämner, som genomsyrar såväl PPs politik som arbetssätt, så är det typiska ideologier som man finner på vänsterkanten. Kan du tänka dig en liberal komma på tanken att göra ett fritt operativsystem tillsammans med tusentals andra som alla jobbar frivilligt för det gemensamma bästa? Det är en kommunistisk tanke.
16/03, 2011 den 10:19 e m
Skulle liberalismen vara asocial?
Berätta gärna vad du bygger denna intressanta idé på.
16/03, 2011 den 8:38 e m
Själv vill jag hellre se ett jävla avstamp från den traditionella höger/vänster skalan än att försöka klumpa ihop partiet på endera sidan. På så sätt kan man ta det som är bra och vettiga idéer från båda lägren i kampen mot överstatligheten.
Faktum är att enbart köra med två block som de existerande partierna vill göra, där de enbart byts av vart fjärde år är helt åt fanders, för allihopa är statliga överförmyndare som vill klamra sig fast vid makten.
Liberalism kan inte bli ”den nya vänstern” eller ens erkänd som ”den gamla vänstern” för det är oförenligt med gemene mans uppfattning om frihet.
Då systemet är baserat på den monetära uppfattningen av politiken måste man se till en helt annan skala än höger vänster, och i mitt fall rör det sig om statlig kontroll vs individuell kontroll. Det var där jag hittade PP, just för att den välkomnade alla oavsett om man står till höger eller vänster på den ekonomiska skalan – det var oviktig i fråga om friheten för individen.
16/03, 2011 den 10:18 e m
Jag vill bara påpeka att jag håller med dig till 100 %.
Vi Liberaldemokrater vill inte positionera oss som höger eller vänster.
Snarare måste vi lyssna åt båda hållen, så att vi inte fastnar i vare sig ensidig kollektivism eller ensidig individualism.
17/03, 2011 den 3:23 e m
Vad sägs så om Aktiv Demokrati ❓
15/03, 2011 den 7:32 e m
[…] and Thinking, Sysadminbloggen, Gothbarbie, Then Piratska Argus, Torbjörn Jerlerup, free the mind, Tantrablog, Anton Nordenfur, Sigurdhsson, […]
15/03, 2011 den 10:08 e m
[…] […]
17/03, 2011 den 1:28 e m
[…] det är fler som tycker att partiet måste bredda sin politik för att kunna klara valet 2014. Jag ser dock en oroande trend […]
18/03, 2011 den 10:52 e m
Trist och dummt att ni valt att splittra er!
Var och en av er kan snart grunda ett eget parti.
Uppenbarligen betyder det att motståndarsidan har lyckats.
19/03, 2011 den 3:21 e m
Splittra?
Nu förstår jag inte vad du menar.
Splittra vadå?
Liberaldemokraterna är ett försök att samla alla liberaler under ett tak.
Vår artikel var en brandfackla för att få lite fart på Piratpartiet, för att de aktiva i PP ska bestämma sig för vilken riktning de ska gå i framtiden. Vi gillar Piratpartiet – jag är som sagt fortfarande medlem.
Piratpartiets problem är att det redan ÄR splittrat, och att partiet därför inte kommer nånstans.
19/03, 2011 den 3:32 e m
Apropå splittring – så tycker jag ej alls att PP är splittrat – därför att medlemsantalet har ju sjunkit ifrån 50 000 till knappt 16 000.
Det måste finnas något annat ord än splittring för sådant – eller ❓
Liberaldemokraterna antar jag går i motsatt riktning, förhoppningsvis… 💡
22/03, 2011 den 2:46 e m
[…] min roade förundring är den överraskande taktik som Liberaldemokraterna valt i artikeln och de efterföljande diskussionerna i bloggosfären. Om man vill få ut något av någon eller initiera någon form av […]
30/03, 2011 den 11:06 f m
[…] liberaldemokraters arroganta von oben-attityd bekymrar mig egentligen inte så mycket. Sådant kommer alltid tillbaka och biter en där […]