En välinvesterad röst i valet

Framför entrén till Riksdagen. Foto: Jennie Rehbinder

Framför entrén till Riksdagen. Foto: Jennie Rehbinder

Somliga påstår att det är en bortkastad röst att lägga sin valsedel på något av småpartierna utanför Riksdagen, att det inte finns någon chans att något av dessa partier kommer in ändå, att det är tryggare och bättre att rösta på de etablerade partierna. Då har man glömt att det faktiskt har kommit in tre nya partier de senaste 22 åren – Miljöpartiet, Ny Demokrati och Kristdemokraterna. Det finns alltså inga hinder för att det ska kunna hända igen.

Ny Demokrati var ett så uppenbart oseriöst parti att de raskt ramlade ur Riksdagen efter en mandatperiod. ”Enfrågepartiet” Miljöpartiet kom in, åkte ur, men kom in igen – och sitter säkert kvar. Kristdemokraterna kom in, men hänger nu lite löst, något de inte är ensamma om – Centern ligger också risigt till. Valet i september 2010 är alltså ett av de mest spännande val vi har haft på decennier.

För mig personligen är det förstås det mest spännande valet i hela mitt liv, trots att det är nionde gången jag har möjligheten att lägga mina röstsedlar i valurnorna (ej inräknat folkomröstningar och EU-val). Jag är ju nu själv med på Piratpartiets valsedlar, med god chans att komma in i Riksdagen. Jag kan med andra ord uppmana dig som läser min blogg att rösta på mig – om du tycker att det vore en bra idé att släppa in en starkt frihetlig röst i Riksdagen.

Piratpartiets valsedel, Stockholm

Det går bra att kryssa mig, var i Sverige du än bor. Jag är med på alla Piratpartiets valsedlar - och som fjärde på Stockholmslistan!

Det finns en allmän missuppfattning – att man bör rösta som om det parti man röstar på skulle få ensam majoritet. Detta ligger bakom idén att man måste ha ett ”helt” partiprogram. Att man inte är seriös om man inte har en komplett profil, som man ska arbeta för om man plötsligt skulle hamna i situationen att man får regera ensam, att man har en grundideologi som genomsyrar varje enskild fråga.

Detta är illusionen som alla vill upprätthålla, och därför skaffar varje parti sig en lagom utslätad partiprofil, för att dölja att de också egentligen har ett begränsat antal frågor som de arbetar för. Sverigedemokraterna har ett helt partiprogram (som de inte ens själva har någon vidare koll på) eftersom de egentligen bara har en enda fråga. Invandringen – assimilation eller ”repatriering” (finare ord för ”sparka ut dem”). Kristdemokraterna har också i praktiken bara en fråga. Mer kristendom överallt – något som reflekteras i såväl skolpolitik som familjepolitik, och andra frågor de engagerar sig i.

Miljöpartiet spräckte denna illusion redan 1988, då de kom in i Riksdagen på ett mandat de fått från en tillräckligt stor del av svenska folket – att förbättra miljöpolitiken, och att sätta större fokus på miljöfrågorna. Det lyckades man med, eftersom det inte bara innebar att Mp fanns i Riksdagen – det tvingade samtliga partier att ta ställning i miljöfrågorna, något som förmodligen var den viktigaste effekten av Mp:s inträde i Riksdagen.

Nu gör Piratpartiet detsamma som Miljöpartiet gjorde en gång i tiden. Vi fokuserar på några specifika frågor som vi tycker är viktigare än alla andra frågor just nu. Demokrati, rättssäkerhet och integritet. Grundläggande frågor i varje demokrati – kulisser och luft i diktaturer.

Många vill marginalisera Piratpartiet, och påstå att vi bara vill ladda ner film och musik gratis. Detta är naturligtvis helt felaktigt, i bästa fall okunnigt. Inget parti skulle på en så extremt smal fråga få 7 % av folkets röster (vilket vi fick i EU-valet). Aktivismen kring frågor som fildelning, upphovsrätt och patent är dock uttryck för något betydligt djupare, mer filosofiskt, och politiskt mycket allvarligare.

Vi lever mitt i en kommunikationsteknologisk revolution, kanske den största förändringen av global infrastruktur i mänsklighetens historia. Internet är en del av denna revolution, som dessutom rent politiskt är den starkaste demokratifaktorn någonsin.

Maktens strukturer kommer alltid att motarbeta allt som utmanar dessa strukturer. Så har det alltid varit, och så kommer det alltid att vara. Och ju hårdare de blir utmanade, desto hårdare kommer motkrafterna att vara. Det är en naturlag. Men på samma sätt som gamla lejonhannar blir bortjagade av unga, starka hannar, måste också de gamla, trötta maktstrukturerna utmanas och bytas ut mot nytt och bättre.

Ett fritt Internet är det största hotet mot ”gammelmakten” någonsin, vilket självklart utlöser starka reaktioner – krav på reglering, censur, kriminalisering m.m. Och lika självklart använder man sig av grov desinformation och dåliga svepskäl, som att skylla sitt eget maktmissbruk på terrorister och barnpornografi. Paradoxalt nog bagatelliseras alltså dessa djupt avskyvärda företeelser, när man använder dem för något helt annat än man påstår.

Ett nytt politiskt parti med en frihetlig informationspolitisk och medborgarrättslig profil är alltså precis vad som behövs i Riksdagen, eftersom dessa frågor bahandlas extremt lättvindigt av de nu existerande partierna. Och även om många politiker i RIksdagen delar våra synpunkter i de flesta frågor, så gör partiledningarna inte det – så när piskorna viner, hukar sig delegaterna i bänkarna.

Rick och jag utanför Riksdagshuset. I höst sitter vi inne i huset – om du vill det...

Rick och jag utanför Riksdagshuset. I höst sitter vi inne i huset – om du vill det...

Piratpartiet behövs i Riksdagen, för att försvara dina rättigheter att kommunicera fritt, att nyttja dina demokratiska rättigheter och för att få en korrekt behandlig av rättsbevarande instanser.

Du har en okränkbar rätt att slippa bli behandlad som en misstänkt brottsling, övervakad, kontrollerad, granskad, scannad, registrerad och etiketterad. Du har rätt att vara en respekterad, suverän individ med den yttersta makten över ditt eget liv.

Om du instämmer i detta och ser detta som särskilt viktiga politiska områden att arbeta för, finns det faktiskt bara ett parti du kan rösta på i valet 2010 – Piratpartiet.

tunn linje

Att Piratpartiet kommer in i Riksdagen är faktiskt akut, och oerhört viktigt för att bevara demokrati, kunskap, kreativitet, rättssäkerhet, allmänmänskliga rättigheter och personlig integritet.

pirat_blogbanner

Dekorrand

Explore posts in the same categories: Censur, demokrati, Fildelning, Lagstiftning, Livsåskådning, Piratpartiet, Politik, Samhälle, Yttrandefrihet

Etiketter: , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

41 kommentarer på “En välinvesterad röst i valet”

  1. Curt Jonsson Says:

    Jättebra inlägg, Calle!
    Det skulle man kunna skriva ut och sticka i händerna på folk. — En liten synpunkt bara:
    ”dåliga svepskäl – som terrorism och barnpornografi.” Folk kan uppfatta detta som att du bagatelliserar terrorism och barnpornografi.
    Jag kanske skulle ha skrivit:
    ”Och lika självklart använder man sig av grov desinformation och hänvisar till allvarliga företeelser som terrorism och barnpornografi för att få igenom beslut som egentligen handlar om annat”


    • Tack, Curt. Ja, jag kan fundera på ett förtydligande av den punkten. Tack för ditt påpekande.

      Det verkligt stora problemet är ju att såväl terrorism som spridning av dokumenterade sexuella övergrepp mot barn (som båda verkligen är avskyvärda företeelser), paradoxalt nog blir bagatelliserade när man använder dem i felaktiga syften. Det är som du förstår detta jag vänder mig emot.
      Jag ville dock inte fördjupa mig för mycket i det resonemanget just i denna bloggpost, eftersom denna frågeställning inte är mitt fokus.
      Jag skriver såpass mycket om det ändå, så en mer frekvent läsare av min blogg vet vad jag menar.

      Men, som sagt, jag ska definitivt se över min formulering.

  2. Mikael Sjödin Says:

    Jag tycker du gör fel när du försöker att profilera Piratpartiet på bekostnad av andra sk enfrågepartier. Jag tror nog att t.ex. Sverigedemokraterna har bättre koll på sin egen politik än vad du har. Jag känner t.ex. inte alls igen tanken hos SD om att sparka ut någon.
    Att kristdemokraterna bara skulle ha en fråga – ”mer kristendom överallt” – är också en nyhet för mig! Jag har aldrig hört dem propagera för kristendom eller Jesus en endaste gång i någon riksdagsdebatt eller i media. Jag sitter förstås inte klistrad vid TV och radio dygnet runt, men jag tycker din analys låter överdriven.

    Däremot borde demokrati och människors rösträtt, fria vilja och förmåga att fatta mogna beslut tillmätas ett större erkännande än vad som nu görs från de 7 etablerade partiernas håll. Nya småpartier måste få etablera sig på samma villkor som alla andra, och erbjudas mediautrymme på samma lagliga villkor också. Tyvärr ser verkligheten inte ut så. 7-klövern gaddar i stället ihop sig och klurar ut strategier för hur de ska slippa samarbeta med det ena eller andra nya partiet som ”riskerar” vinna befolkningens förtroende. Skamligt.


    • Fast det gör jag inte, Mikael. Jag framhäver snarast enfrågepartierna på deras egna meriter – som t.ex. Miljöpartiet.

      Om man läser Kd:s program noggrant (eller snarare granskar deras praktiska tillämpning) så finner man att det är kristen moralism som genomsyrar alltihop.
      Kristna värderingar, som de kallar det, är egentligen det enda som särskiljer Kd från de andra partierna. Alltså är det ett enfrågeparti.

      Och om du vill veta hur bra koll Sd har på sina egna frågor, så föreslår jag att du läser Caspian Rehbinders bloggpost Sverigedemokraternas inkompetens, och gärna den intervju som Caspian refererar till. Det är direkt skrämmande. Men hoppingivande på samma gång. Det bekräftar nämligen att ju mer vi låter Sverigedemokrater prata offentligt, desto mer korkade framstår de. Ge dem mer rep, så hänger de sig själva.

      Jag instämmer med dig i att mindre partier borde få mer utrymme.
      Det första steget är förstås att arbeta för ett totalt avskaffande av 4%-spärren, och lättare att personrösta.
      Det är ju faktiskt extremt antidemokratiskt att upprätthålla en spärr mot nya partier.
      Mer demokrati, anser jag.

      • Mikael Sjödin Says:

        Mer demokrati, eller bättre uttryckt: in med sann demokrati, ja det instämmer jag i.

        Jag tycker dock fortfarande inte att KD är ett enfrågeparti. De är kompetenta att hantera alla viktiga frågor och gör det också (utom en!).
        Jag tycker också att nya partier måste ges ett visst utrymme att få växa in i kläderna, även om de i början mest brinner för en särskild sakfråga. Nekas de tillträde att verka bland kollegor från andra partier på riksdagsnivå, så hur ska de nånsin kunna skaffa sig en bred yrkeskompetens? Kanske har många politiker helt missat att de faktiskt har ett yrke; det är inte bara en kul grej för att få vara med i TV och tjäna mycket pengar.

        Intervjun med Per Björklund (SD), som för övrigt är från 2007, är förstås helt nipprig. Möjligen kan jag känna medlidande med honom också, eftersom han tydligt blir grillad av någon som vill utmana mer än skaffa sig inblick.

        Men alla politiker måste få göra bort sig och prata grodor, det gör även Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt (och säkert även du själv till och från!) utan att de behöver tappa nämnvärt i förtroende. Och dessutom pratar alla riksdagspolitiker efter manus. Hade Per Björklund haft mer politisk erfarenhet och drillning, så hade han kunnat formulera svar som fått oss att tro att han vet mer än han vet!


        • Problemet med Kd är att deras enda profilering är just att de är kristna. Utan detta är partiet faktiskt fullkomligt onödigt. Då hade deras frågor precis lika gärna kunnat hanteras av politiker inom de övriga borgerliga partierna.

          Det är på denna grund jag anser att de är ett enfrågeparti.

          Och – jag vill noga påpeka att jag inte tar ställning mot fokuspartier. Jag är ju själv representant för ett fokusparti.

          Faktum är att jag tyckte mer om Miljöpartiet när de höll sig till miljöfrågorna. Jag litar mer på kompetensen hos en grupp som fokuserar på en viss inriktning, särskilt om det är en inriktning som annars saknas i den aktuella politiska sfären.

          Problemet med Miljöpartiet idag är att de vinglar så förbannat i de frågor de fortfarande saknar såväl kompetens som ideologisk kompass i – typ allt som inte är miljöfrågor.

          Sen finns det flera enskilda miljöpartister som jag har stor respekt för, kunnigam hängivna medborgarrättskämpar som t.ex. Carl Schlüter. Tyvärr verkar det inte finnas någon i Riksdagen med den ryggraden. Möjligen Lage Rahm. Men jag hoppas förstås att jag kommer att få tillfälle att revidera dessa åsikter när jag får lära känna folket i Riksdagen lite bättre. I höst.

          • Mikael Sjödin Says:

            Det är bra att du är beslutsam, har visioner och ideal. Men det brukar politiker ha innan de blivit politiskt rumstempererade efter en tid i riksdagen. Så det gäller att du inte faller i den fällan!
            Å andra sidan är det inte lyckat om ens beslutsamhet och ståndaktighet kommer till uttryck i arrogans. Det finns exempel på det också, med den sorgliga effekten att fler människor finner personen motbjudande än tilltalande, även om han/hon må ha rätt i sakfrågorna.


          • Tack, Mikael, men rumstempererad lär jag nog aldrig bli. Det ligger inte riktigt för mig – och det kan nog alla som känner mig det minsta instämma i.

            Och jag vet också hur människor som möter mig i den analoga verkligheten som regel reagerar, och det är inte att jag är en arrogant och otrevlig jävel – snarare tvärtom.

            Jag har dock insett att jag har lite svårt att uttrycka mig mjukt i skrift, och de som bara känner mig genom det jag skriver får nog lätt en starkt felvinklad bild av mig, som inte alls motsvarar helheten.

            Jag hoppas att vi någon dag får tillfälle att träffas, så kommer du nog att se även det jag skriver i ett nytt ljus.


        • Och ja, politiker måste naturligtvis också få prata strunt och göra bort sig – men det är anmärkningsvärt hur fantastiskt inkompetent Per Björklund framstår på direkta frågor om såväl kärnfrågorna i det parti han företräder, såväl som frågorna som gäller det område han påstår sig vara expert på inom sitt parti.

          Nån jävla måtta får det väl ändå vara på inkompetensen hos företrädare för ett parti som vill in i Riksdagen?

          Jag vet i alla fall att om JAG skulle bli tilldelad att företräda ett visst område inom Piratpartiets politik, så hoppas jag att det till att börja med är ett område jag redan är kunnig på, och om det är någon enskild del av detta område som jag saknar kompetens på, så skulle jag läsa på som fan.

          Det där var ju patetiskt.

          • Mikael Sjödin Says:

            Jag, men du kan ju allt om allting, så det borde inte vara något större problem! (hoppas du tål skämt).


          • Haha – ja, du har alldeles rätt. Jag tål skämt.

            Och jag vet verkligen inte allting om nånting. Jag kanske låter som att jag tror det ibland, men det är bara för att jag (uppenbarligen) har en hyfsat osvensk kommunikationsstil, i total avsaknad av Jante, och det kan förstås upplevas som arrogant av somliga.

            Vad jag aldrig skulle göra, och det är väl här jag faktiskt använder mig av någon slags ödmjukhet (eller bara självbevarelsedrift), det är att presntera mig som expert på något jag verkligen inte behärskar.

            Jag hör till de där som faktiskt frågar om vägen när jag inte hittar, och det med glädje, eftersom jag då faktiskt kan få lära mig något nytt.

  3. Agnetha Says:

    Håller med Kurt. Det är en bra text men efter kommentaren om bagatellisering av terrorism och barnpornografi var det lite svårt att koncentrera sig på resten av texten utan att undra vad du egentligen menade med bagatellisering.

    Keep up the good work!


    • Tack för din påpekan!

      Jag har nu redigerat just det stycket lite grann, och förtydligat vad jag menar. Jag vill ju inte att du som läsare ska missuppfatta min egentliga tanke, eller distraheras av otydliga formuleringar.

  4. Dan Banan Says:

    Information wants to be free. Så sant nu som när det myntades.


  5. För att ett kort tag sälla mig till kritikerkören, så reagerar jag en smula negativt på ordval som ”naturligtvis nonsens och förtal” och ”någorlunda tänkande och intelligent människa” (i en och samma mening). Hur kan dylika förolämpningar övertyga en enda motståndare? Jag delar din åsikt i sak, men jag förstår inte ditt sätt att uttrycka den. Att avfärda någons okunskap som tecken på illvilja eller bristande intelligens verkar respektlöst, och tillför ingen sakupplysning. ”Jag vet bäst, stjärnstopp!”

    Fast om du ber mig formulera just den meningen annorlunda så är jag rädd att jag (ISTJ) bara skulle producera ett semikolonspäckat sömnpiller… Du har din publik, jag har min, och (nästan) alla uttryckssätt behövs för att vi skall nå ut. Leve kontrasterna! Jag ber dig inte att ändra någonting som redan är skrivet; jag vill bara förklara hur jag reagerar.

    I övrigt dubbelplusbra, ungefär.

    • Mikael Sjödin Says:

      Precis såhär kände jag också när jag läste artikeln. Kunde inte ha uttryckt det bättre själv.


    • Haha – tack för din reflektion.
      Ja, det är så sant som det är sagt – du har din publik, jag har min, och alla sätten att kommunicera behövs.
      Det är så här jag är – teaterapa, svulstigt dramatisk, och säkert en smula överdriven ur somligas perspektiv.
      Eller som jag också brukar uttrycka det ibland – jag är maximalist, inte minimalist.
      Less is NOT more – less is less, and more is more.

      Så jag appellerar till de läsare som föredrar en mer kontinentalt dramatisk retorik, medan andra kan stå för det mer finstämda och diplomatiska.
      Det ena är inte nödvändigtvis bättre än det andra – det handlar mer om tycke och smak.
      Och det finns en och annan som uttrycker sig betydligt mer drastiskt än jag, så jag är inte ens värst.

      Men tack, som sagt, och dubbelplus på din Orwell-referens…


    • Faktum är att när jag läser den meningen igen, så finner jag att den faktiskt är en smula illa skriven, så jag måste nog redigera den lite. Jag har t.o.m. glömt ett par ord i meningen.

      Jag ska ta med dina synpunkter i tanken när jag redigerar.

      Mina motståndare lär jag inte omvända ändå – det är int edem jag vänder mig till – men det kan ju faktiskt finnas en och annan som helt enkelt inte vet mer än att PP står för fri kultur och fildelning, och det kan ju faktiskt uppfattas som onödigt respektlöst att förvänta sig att folk ska veta mer än så.

      Men å andra sidan tycker jag att ett minimum av politisk orientering kan förväntas av människor som lever i en demokrati, så jag är lite kluven på den punkten.

      Vi får se hur det blir.


  6. Hade det varit lite stake i Piratpartiet, och de anslutit till SD’s linje i invandringspolitiken, så hade de kanske haft en chans att komma in i riksdagen. Men istället förvandlar sig PP till ett sömnpiller genom att visa farbror sjuklövern hur duktiga de är som fördömer elaka SD, allt för att få krypa ner under det mysiga täcket och bli daltade med.

    Men oavsett vilket så hade en lite breddning verkligen inte skadat. Ingen uppskattar likgiltighet inför t.ex. frågor om arbetslöshet, skola, vård och kriminalitet. Även bagatelliseringen av barnporr och terror, som någon nämnde, kommer att hindra partiet från att lyfta från enprocentsnivån.


    • Eftersom det ÄR stake i Piratpartiet, och eftersom vår politik är ungefär raka motsatsen till Sd (internationalism, inte nationalism, öppenhet, inte slutenhet, radikal framtidsinriktning, inte radikalt reaktionär, och mycket annat), så finns det verkligen ingen anledning till varför vi skulle ansluta oss till Sd:s linje när det gäller invandringspolitiken – eller någon annan del av Sd:s politik heller för den delen. Ja, just det, ni har ju bara en fråga – invandringen.

      Att vi inte breddar politiken är ett medvetet val. Det har jag redan förklarat i bloggposten, så jag utgår från att du uppenbarligen saknar grundläggande läsförståelse, vilket förklarar ditt val av parti.

      Gå hem och snyt dig, lillpöjk.

      • Mikael Sjödin Says:

        Det där är precis en sån där typiskt arrogant Rehbinder-kommentar som gör att man tappar lusten att fortsätta läsa bloggen. Trist.


        • Jasså, tyckte du att det var trist – jag som försökte vara underhållande! 🙂

          Allvarligt talat, jag tror att du är överempatisk, Mikael. Det här är förstås bara min högst amatörmässiga teori, men det känns som att du tar åt dig, som om det var dig jag hade kommenterat på det avspisande sättet.

          Men det skulle jag aldrig göra, Mikael – du är nämligen inte en korkad sverigedemokrat, som pratar vitt och brett om svenskhet och nationalkaraktär, men som inte ens kan svenska stavningsregler, utan blandar hejvilt in amerikansk interpunktion i de i övrigt klunsigt formulerade meningarna, och du är inte en megafonbrölande smygrasist som kräks grodor i parti och minut.

          Gentemot dig skulle jag aldrig uttrycka mig så, eftersom jag uppfattar dig som en betydligt mer inkännande och subtil person.

          Man talar med bönder på bönders vis, och med lärde män på latin, sägs det i ett gammalt talesätt. Så funkar jag som regel också.

          Som du ropar i skogen får du svar. Så jag är som skogen. Skriver du dumheter så svarar jag på ett passande sätt.

          Mitt råd till dig – ta inte åt dig om du tycker att jag uttrycker mig otrevligt. Läs vad det är jag svarar på först, så förstår du kanske varför jag väljer det tonläge jag gör.

          OCH – som sagt – jag är inte en försiktig diplomat. Jag är den jag är. Dramatisk, bullrig, storvulen.
          Det är en personlig stil, och den varken kan eller vill jag ändra på.

          Gör inte misstaget att tro att det betyder att jag inte lyssnar, eller att jag är allmänt arrogant. Jag är jävligt bra på att lyssna – men sämre på att lyda.

          Och det är för mig en tillgång, tro det eller ej…

          • Mikael Sjödin Says:

            Jag tog inte åt mig för egen del. Min empati handlar oftast om mitt intresse för Saken, inte för person. Vad jag menar är att jag tror att du gör dig själv en otjänst genom att sänka dig till nivåer som du uppenbarligen inte ens anser dig själv vara värdig.
            Dessutom tyckte jag inte att Patriks kommentar var av den magnituden att den förtjänar så hårda ord från dig. Dessutom gick du till personangrepp, vilket han inte gjort.
            Min empati går åter till Saken. Den Goda Saken måste rimligen vara att vinna människors förtroende, inte deras avsky. Man kan därför uttrycka vilka åsikter som helst, men på ett smakfullt sätt, åtminstone borde man kunna det om man anser sig stå högre än sina opponenter.

            Din slutsats om min politiska icke-tillhörighet (om jag uppfattade rätt) är för övrigt en högst förhastad sådan, och jag tror att du drog den bara för att få ytterligare en chans att berätta hur urbota korkad en sverigedemokrat per definition måste vara. I såna fall måste jag göra dig besviken.


          • Det finns kloka och inkännande människor i alla möjliga, högst oväntade sammanhang. Det fanns förstås kärleksfulla och godhjärtade människor som samtidigt var nazister i Tyskland på 30- och 40-talet också.

            Men eftersom Sd:s politik är så urbota korkad, så har jag svårt att se hur man kan stödja ett sådant idiotparti utan att själv ha någon brist någonstans.

            Det kan vara så enkelt som att man är jävligt irriterad på de etablerade partierna i Riksdagen, som verkligen inte bedriver någon konstruktiv invandringspolitik heller.

            Problemet är att det inte egentligen är invandringspolitiken som är det primära problemet. Det är vår ekonomiska politik, och vårt extremt rigida sociala system som är problemet.

            Om vi skulle ha en större flexibilitet, och en större beredvillighet att låta folk klara sig själva, ta initiativ och driva egna verksamheter, så skulle invandringen inte vara ett problem, utan i allt högre grad en tillgång.

            Jag skriver i allt högre grad, eftersom invandringen redan är en stor och nödvändig tillgång för oss i Sverige. Men dessa resurser tas väldigt dåligt tillvara, och det är dumt.

            Men Sd:s metoder är ungefär lika smarta som att skära av näsan för att man har snuva.

        • Mikael Sjödin Says:

          Det finns både puckon och goda, sansade och vederhäftiga människor i alla sammanslutningar. Jag tror att man gör mer nytta innanför rörelsen än utanför, vilket också är enda anledningen till att jag t.ex. fortfarande är medlem i Krishnarörelsen ISKCON.

          Min röst på SD lägger jag av primärskäl andra än att jag skulle vara särskilt politiskt eller samhällsvetenskapligt bildad. I en riktig demokrati ska man inte behöva vara expert för att kunna rösta eller besitta samt uttrycka åsikter. Problemet med de övriga partierna är att de gör sig själva till åtlöje (i mina ögon) när de redan på förhand säger sig vägra ett samarbete med ett parti som representerar en ansenlig del av befolkningen, och som kan komma in i riksdagen på lagstadgade demokratiska grunder. Lika pinsamt tycker jag det är att svensk media inte ger SD samma utrymme som andra småpartier (innanför och utanför riksdagen). Hela den mediala politiska korrektheten beträffande invandrarfrågor (inklusive medveten mörkning och förvrängning av fakta) ser jag som ett stort problem som jag vill markera emot. SD har inget att vinna på min röst om de missköter sig när de väl kommit in. Men de har rätt att få en chans att visa vad de går för.

          Jag är inte lika berest och mångkulturellt frotterad som du, men jag ser heller inget skäl till varför man måste det för att kunna ha ett rikt och värdigt liv som inte ska behöva avfärdas som magert, avvikande och politiskt inkorrekt av andra.


          • En sak kan jag instämma i, beträffande det du skriver om Sd.

            Det är skandal att man försökt att tiga ihjäl Sd, att man försökt hålla Sd utanför genom att ignorera, och t.o.m. medvetet hindra dem från att arrangera sammankomster.

            Detta är djupt odemokratiskt, och inget jag på något sätt sympatiserar med. Vad gäller detta är jag en hängiven ”Voltaire-ean”, som anser att alla måste ha samma rätt att få uttrycka sina åsikter, alldeles oavsett vad jag tycker om dessa åsikter.

            Lite som det talesätt som tillskrivs Voltaire (men som det är osäkert om han någonsin skrev eller sade) – ”Jag må hata edra åsikter, men är beredd att gå i döden för att ni ska få ha dem”

            För närvarande upplever vi i Piratpartiet något liknande, eftersom media verkar göra allt de kan för att undvika Piratpartiet och de frågor som vi arbetar för.

            MEN – att från detta ställningstagande (i vilket jag är extremt tydlig) faktiskt lägga min röst på ett sådant parti – det är förstås fullkomligt otänkbart. För mig.

            Så jag kan som sagt sympatisera med _ditt motiv_ till att rösta på Sd, men jag ifrågasätter skarpt att du faktiskt röstar på dem. Det känns djupt ovärdigt, långt under din intellektuella kapacitet, och totalt motstridigt din empatiska förmåga.

            Men det är förstås bara min åsikt. Vi lever i en demokrati, och vill du rösta på Kalle Anka-partiet är det din rättighet.

            I just det har du mitt fulla stöd.

            Men tänk gärna över ditt val av parti att rösta på en gång till…

        • Mikael Sjödin Says:

          Jag kan förstås göra misstag och felbedömningar, precis som alla andra. Men jag är däremot inte rädd för att begå mina egna misstag. Och även om det idag anses som intellektuellt eller till och med socialt självmord att rösta på SD, så tar jag gärna den risken när jag ändå känner att det finns goda skäl.

          Jag förstår din argumentation, men däremot förstår jag inte din negativism, du som är en så positiv människa! Om nu SD är befolkat av så korkade medlemmar som du misstänker, så är det väl bara bra om det tillförs mer kvalitet snarare än att man lämnar dem åt sitt öde. Jag tycker för övrigt att Jimmie Åkesson ger ett mycket samlat och gott intryck, och för mig är detta det avgörande i sammanhanget. Någon som i en TV-debatt utan att tappa humöret kan få en kokande Bengt Westerberg att framstå som den förlorare och hycklare han är, har all min respekt.

          Nu ska jag inte skriva mer här om detta eftersom ditt blogginlägg handlar om Piratpartiet och inte SD. Kan bara tillägga att jag i morse fick vatten på min kvarn, i och med nyheten om folkpartisten Erika Nagby i Blekinge, som igår blev struken från Folkpartiets riksdagslista helt enkelt därför att hon i sin personliga valkampanj för Folkpartiet använt följande slogan: ”Våga vara svensk!”. Detta sammanfattar ungefär allt i ett nötskal.

          Jag önskar dig och Piratpartiet stort lycka till i ert fortsatta arbete och i höstens val!


      • Att ta kritik var inte din starkaste sida, märker jag…

        Väljarna har nog av 7 arroganta partier i riksdagen. De behöver inte ännu ett med näsan i vädret.

        Men kör ni ert race, så kan vi ta en ny diskussion den 20/9.


        • Det är bättre att ha näsan i vädret än att ha hela huvudet i röven.

          Jag märker än en gång att din läsförmåga uppenbarligen är extremt dålig.
          Du kan inte ha läst några andras inlägg på den här sidan.


  7. Bra skrivet, mycket bra! Tack!

  8. sundarii Says:

    Mikael Sjödin, är han tillbaks nu från gömmorna..Hej på dig gamle vän!

    Jag är inte så insatt i politik men kommer troligtvis rösta på Piratpartiet som jag gjorde förra gången.🙂

  9. Mikael Sjödin Says:

    Gömmorna? Jag känner ingen Sundarii, och jag har inte varit borta i några gömmor heller, så du måste ta fel på person.


  10. Kommer ni in i Riksdagen, sänk priset på snuset! Annars får jag starta eget enfrågeparti – snuspartiet🙂


    • Haha – priset på snus kan vi nog inte påverka, dock borde det kanske inte vara så hög skatt på snuset.

      Men jag måste också erkänna att det nog inte någonsin kommer att bli en särskilt högprioriterad fråga för Piratpartiet.
      🙂


      • Ja just ja, skatten på snuset skulle behövas sänkas, det var lite det jag tänkte på men skrev ”priset”. Men om ni har lite tid till övers, tänk på oss alla stackars snusare då! I så fall mer likvärdig skatt mellan snus och cigg. De höjde ciggens skatt bara en aning, men 100%-igt på snus. 50 pix dosan känns en aning högt. Men osm sagt, har ni tid övers på dagordningen, tänkt snuuuus😛

  11. Bengt Says:

    Åtta procent, 89 st. av 1111 angav ingen partisympati i Skops senaste mätning. De är jokrar i leken, stannar de hemma på valdagen eller röstar de, i så fall, vilket parti röstar de på?
    Det är bland dessa jokrar Piratpartiet har chansen att knipa röster.


    • Förutom alla de som inte har bestämt sig, så finns det också fortfarande en stor andel som kommer att ändra sig före valet, även om de har bestämt sig nu.

      De är också potentiella väljare.


  12. […] anser jag det vara bra att partiets kandidater är mot Sverigedemokraterna, se Rehbinder och Henrik Alexandersson […]


  13. […] in mig i Riksdagen! Tankebrott – en grov kränkning mot demokratin En demokratisk revolution En välinvesterad röst i valet Piratpartiet behövs i Riksdagen – tycker (s)- och (m)-politiker Att kandidera till Riksdagen Jag […]


  14. […] så att man vet att ens röst räknas. Jag har skrivit om det här tidigare, i bloggposten ”En välinvesterad röst i valet” men det förtjänar att […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: