Antingen är detta ett aprilskämt, eller så är 1984 närmare än vi tror!

I en artikel på resesajten destination.se berättas om något fullkomligt vansinnigt. Vi som trodde att ”säkerheten” på våra flyg och flygplatser redan var extremt överdriven, rent ut sagt löjeväckande, har nu nya spännande framtidsvisioner att uppröra oss över. Detta är nämligen en av de mer extrema integritetskränkningar jag har sett presenteras, hittills. Observera – hittills. Om folk snart inte börjar resa sig som en man (eller kvinna) och protestera, sätta stopp, så kommer vi mycket snart att få se mer avancerade förslag, och ännu värre utslag av fascistisk kontroll av enskilda individer.

”EU har satt av cirka 350 miljoner kronor för projektet SAFEE (Security of Aircraft in the Future European Environment) som ska förhindra terrorism med avancerade tekniska lösningar. En av dem är att installera övervakningskameror och mikrofoner antingen ovanför eller framför varje passagerarsäte ombord på plan. Utrustningen kopplas till datorer som konstant analyserar passagerarnas kroppsspråk och ansiktsuttryck för att registrera onormalt beteende, som till exempel väldigt kraftig svettning, irrande blick och ryckiga kroppsrörelser. Datorn larmar om den identifierar vissa signaler samt nyckelord i samtal.”

Vad man alltså vill införa är en tillvaro där vi alla blir filmade, avlyssnade, kontrollerade och analyserade hela tiden, konstant. Och vi kan inte välja bort det. Dessa data skall inte primärt analyseras av riktiga människor, men av maskiner, vilket förstås ökar felmarginalerna. Vem som helst kan bli misstänkt som terrorist.
Detta leder naturligtvis till att vi alla kommer att börja censurera oss själva, undvika vissa ämnen, oroa oss för att vi har sagt ”fel” saker (oj, vi kanske inte borde ha diskuterat recept på desserter på flyget – jag råkade visst nämna glassbomb…). Och råkar vi göra ”fel” så att vi blir oskyldigt misstänkta, och därmed offentligen förnedrade, så blir konsekvensen nästan helt säkert att vi ber om ursäkt, och lovar att aldrig göra om det – vad det nu än var vi gjorde.

Om detta faktiskt är ett aprilskämt så är det förstås en lättnad. Icke desto mindre är det djupt oroande att det är så lätt att tro på detta som en faktisk sanning. Och är det INTE ett aprilskämt, så är det riktigt, riktigt illa, och ännu ett jättehopp mot det totala 1984-samhället.

Det verkar som att flygplatser har blivit en galen lekplats för fascistoida tekniknördar, en legitim arena för extremt integritetskränkande ågärder. Varje resenär har betalt för att åka med på ett flygplan, och vill naturligtvis inte vill ställa till med bråk, eftersom möjligheten då är mycket stor att denne både missar sitt flyg (inte kommer till sitt resmål), och förlorar sina pengar. Därför finner sig folk i vad skit som helst. Nappflaskor med välling, linsvätska till kontaktlinser, juiceflaskor och tandkrämstuber måste slängas i säkerhetskontrollen, skor och bälten måste av, allt ska granskas – och det finns inget utrymme för protest. Snart kan vi få en lag (ACTA) som tillåter tullpersonal att kopiera alla hårddiskar och Mp3-spelare, med den genomskinliga förevändningen att leta efter ”upphovsrättsskyddat material”. Endast en komplett idiot utan bildning tror på en så uppenbar lögn.

Att öka kontrollen ännu mer är förstås helt barockt, med tanke på att det lilla fåtal terrorister som faktiskt utför bombdåd redan har bytt arena. Nu är det bussar och tunnelbanor. Nästa gång kan det bli något helt annat, som t.ex. kryssningsfartyg. Men det skiter förstås företagen som säljer spionutrustning i, liksom de EU-politiker som tycker att det kan vara en bra idé att spionera på ett helt folk.

Det kan vara så enkelt som att EU-parlamentet gärna vill visa för omvärlden hur duktiga de är på att bekämpa terrorism, och så har de blivit duperade, och helt hamnat i händerna på privata företag som vill sälja in en ny teknik (dyrt!) som förstås påstås vara effektiv i bekämpning av terrorism. Och har detta företag möjligheten att genom lobbyverksamhet göra en ”Grand Slam” genom att se till att just deras övervakniksteknik blir obligatoriskt i alla flygplan, så har man ju gjort en affärsmässig vinst som är enorm. Och så kan EU-byråkraterna klappa sig själva på axeln och säga att ”nu har vi gjort något för att öka säkerheten”.

Och är man det minsta konspiratoriskt lagd så ser man förstås mönstren. De som har mycket makt vill alltid ha mer, och de som har mycket pengar vill alltid ha mer, och på grund av denna giriga allians kommer vi vanliga, hyggliga medborgare i kläm. Vi ska tränas i att acceptera övervakning och kontroll. Vi ska lydigt visa upp alla våra handlingar när vi blir bemötta med ett ”Papiere, bitte!”. Vi ska kuvas, skrämmas till lydnad.

Denna ondskefulla teknik att steg för steg öka och stärka övervakningen och kontrollen av oss medborgare, till dess att vi till slut inte har någon privatsfär kvar alls, är en metod att förminska människor, att få oss att känna oss små, hjälplösa, osjälvständiga, otrygga och rädda, så att vi aldrig någonsin ens kan komma på tanken att göra uppror mot förtrycket. Jag kan inte protestera mot denna övervakning med mindre än att jag helt enkelt låter bli att flyga. Vad detta gör för att begränsa min personliga frihet är lätt att inse.

På samma sätt kan man ju förstås undvika även annan övervakning – jag kan undvika FRA, IPRED, ACTA, Telekom-paketet m.m., genom att helt enkelt att inte ha en dator eller mobiltelefon, låta bli att surfa, ladda ner, e-posta eller ringa, bara betala kontant, undvika banker – men vänta lite – hur skulle det vara möjligt, utan att fullkomligt ta avstånd från hela samhället?

Allvarligt talat så undrar jag vad de som puffar för denna teknik EGENTLIGEN vill. De kanske vill att folk ska sluta flyga helt och hållet, att flygbranschen skall självdö. Och så stänger man dessutom ner Internet, så att folk inte kan ha ostörd, oavlyssnad kontakt med varandra den vägen heller. Så är vi tillbaka i den ”trygga” tillvaron med centralstyrda megafon-media, som talar om för oss vad vi ska tycka och tänka, helt utan kontakter med andra människor, med andra åsikter och andra erfarenheter. Detta gör oss extremt sårbara, lättstyrda och lättmanipulerade. Är det så vi vill ha det?

Jag anser att det är min självklara mänskliga rättighet att tala i telefon utan att bli avlyssnad, skriva brev utan att de läses av någon annan än den det är adresserat till, skriva dagbok utan att den ska läsas av någon annan än mig själv, eller möjligen någon som jag själv väljer ut, köra med min bil eller promenera var jag vill utan att det ska registreras i statliga arkiv, ha mitt DNA i fred, och naturligtvis också resa med såväl tåg, båt eller flyg utan att riskera att bli avlyssnad, filmad, kontrollerad och registrerad, och kanske få ett spekulum uppkört i röven om jag verkar en smula misstänkt.

Jag är inte en terrorist, och jag accepterar INTE att bli behandlad som en, eller ens en potentiell sådan. Jag är en omdömesgill och medveten människa som aldrig medvetet skulle åsamka någon annan skada – tvärtom. Jag tycker att det är oerhört kränkande att ständigt bli behandlad som misstänkt, att få min personliga frihet förminskad, dagligen, och det är djupt oroande att tänka på vad denna attityd kan orsaka mellan människor. Ökad misstänksamhet, rädsla, skuldkänslor och minskad tillit, orsakad av mer och mer repression från samhället.

Detta kan skada oss långt mer än någonsin någon terroristorganisation, hur mycket bomber och död de än lyckas sprida.

Läs mer om detta på destination.se

Explore posts in the same categories: Lagstiftning, Piratpartiet, Samhälle

Etiketter: SAFEE, terrorism

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.