Piratpartiet – det enda vettiga alternativet

Piratpartister med lila fanor

Frihet har alltid varit viktigt för mig. Jag är måhända en alldeles osedvanligt anti-auktoritär person, men jag har svårt att acceptera att bli styrd och kontrollerad av någon annan än mig själv. Det är inte så att jag aldrig kan acceptera någon auktoritet – jag kan gärna låta någon annan leda mig, råda mig, när jag väljer det själv. När jag väljer det själv. Detta är viktigt, och jag kommer att återkomma till det.

Jag anser att jag är en suverän individ, med full makt över mitt eget liv. Ingen har rätt att bestämma över mig och min kropp, mina tankar, mitt liv. Ingen har rätt att styra mig mot min vilja. Ingen har rätt att hindra mig från att göra vad jag vill med mina tankar, min själ, min kropp. Det enda tillfälet då någon har rätt att kränka denna suveränitet är när jag själv kränker, eller avser att kränka, någon annans suveränitet. Om jag vill utnyttja, lura, misshandla eller stjäla från någon annan lika suverän individ, har omgivningen rätt att hindra mig. Inte annars.

Det känns en smula begränsande att uttrycka en viss specifik politisk ideologi som ledstjärna, eftersom jag gärna lyssnar på alla, och låter mig inspireras av flera, men om jag måste välja så är jag definitivt liberal, och nog mest libertarian. Totalitära och auktoritära ideologier med stark hierarki har alltid känts djupt främmande för mig, och kränkande för hela mitt väsen, och även för hela mänsklighetens väsen. Därför har det fyllt mig med en enorm besvikelse att den politiska allians som jag var med om att rösta in i Riksdagen i det senaste valet visade sig arbeta i en minst lika vidrigt antiliberal socialfascistisk riktning som den regering de ersatte.

Den nuvarande regeringen har fortsatt att bygga Bodströmsamhället, i en farlig fart, och har på osannolikt kort tid introducerat en mängd integritetskränkande lagar och förordningar, som t.ex. FRA, IPRED, datalagringsdirektivet, ökade befogenheter för polisen, och mycket mer – allt i syfte att göra oss medborgare mer och mer transparenta för myndigheter och makthavare. Detta är enligt min mening inte acceptabelt. Det är våra folkvalda som skall vara transparenta, det är dem vi har givit förtroendet att administrera vårt samhälle som måste hålla sig vidöppna för granskning – det är vi som ska granska dem, inte tvärtom.

Med hjälp av utsökt usla svepskäl (kamp mot terrorism, barnporr, organiserad brottslighet, upphovsrättsbrott m.m.) introduceras ett censur- och kontrollsamhälle som hade givit Erich Honecker eller Lavrentij Beria multipla orgasmer. Givetvis bryr sig de verkliga makthavarna inte ett skit om barnporr eller svältande musiker, och terrorism är faktiskt inget vi svenskar behöver oroa oss för, så man behöver inte vara en paranoid konspirationsteoretiker och foliehatt för att fatta att det är något annat som är i blickfånget. Det är själva kontrollen man vill ha. Makt berusar och korrumperar, det är ett välkänt faktum, och ju mer man har, desto mer vill man ha.

bodstromsamhallet1

Det är därför vi har ett demokratiskt system i Sverige – för att kunna kontrollera och begränsa makten. Men även ett demokratiskt system kan gå åt helvete. Weimarrepubliken är ett bra exempel. Vi har förvisso en grundlag, men den är oerhört tandlös och svag, och man kan vifta bort den med några enkla penndrag. Därför borde vi i Sverige stärka demokratin genom att instifta en riktig konstitution, som inte är förhandlingsbar, som man har i USA. Vi borde kanske också ha tidsbegränsning på hur länge man får sitta som parlamentariker i Riksdagen. Två valperioder eller maximalt tre, vore en bra garant för att slippa broilers och rygghukande (när partipiskan viner) röstboskap.

Så vilka ska man rösta på då, om man inte vill rösta på något av de etablerade riksdagspartierna? Sverigedemokraterna kan man ju absout inte rösta på – bara imbecilla idioter utan vare sig hjärna eller omdöme kan rösta på ett sådant skitparti. Som Kristdemokraterna med en nynazistisk anstrykning, och ännu mindre intelligens. Att rösta på Sd borde egentligen vara ett säkert tecken på att man egentligen inte förtjänar att ha rösträtt (OBS – jag är ironisk nu – jag tycker att även Sverigedemokrater ska få rösta – litet meddelande till de eventuellt läskunniga Sverigedemokrater som av någon underlig anledning råkat hamna här). Fi? Nja, förutom att jag inte sympatiserar med Fi, är de tyvärr patetiska och helt körda, eftersom de gjorde ett stort misstag i att bli Schymans stödtrupp i att bilda parti istället för att skapa en effektiv lobbyorganisation. Junilistan är ännu mer körda – stendöda, faktiskt. Vet någon alls vad Junilistan stod för egentligen?

Kvar finns Piratpartiet – det snabbast expanderande partiet i Sverige, med fler medlemmar i partiet än V och Mp (är snart ikapp Fp), och Sveriges näst största politiska ungdomsförbund (större än SSU – bara MUF är större). Visst, det är imponerande – men sympatiserar jag verkligen med Piratpartiet? Gillar jag deras idéer? På ett plan spelar det mindre roll, eftersom det viktigaste för mig är att sparka på de sittande partierna, markera med min röst att jag är grymt missnöjd. Bara jag kan sympatisera någorlunda, så räcker det. Så resonerade jag förra året.

Men eftersom jag är en nyfiken och framfusig typ, lyckades jag nån gång förra året få till en lång och pratsam middag på en indisk restaurang med Piratpartiets partiledare Rick Falkvinge. Jag skulle minsann grilla honom rejält (inte för att äta upp honom – jag är vegetarian!), men det blev istället ett otroligt inspirerande och ögonöppnande samtal om upphovsrätt, medborgarrätt, patentlagar, frihet, kontrollsamhället, lagstiftning, politisk strategi och ekonomi. Jag tror att vi pratade en del om litteratur, film, mat, whisky och motorcyklar också. Han är ju en jävligt trevlig och intelligent karl, Falkvinge…🙂

Demonstration

Jag insåg helt enkelt att jag inte sett hela bilden, och att jag liksom så många andra i min situation drogs med gamla föreställningar som mest byggde på bristande kunskap och visionärsskap. Vi hade mötts i FRA-frågan, träffat varandra på demonstrationerna, liksom en mängd andra från samtliga politiska ungdomsförbund, och jag såg att detta var frågor som överskred alla politiska gränser, rev barriärer mellan vänster och höger, för att identifiera en helt annan mur – mellan makten och folket, mellan dåtid och framtid, mellan protektionism och visionärskap, mellan teknikpositivitet och rädsla för det nya.

Jag insåg att det enda politiska parti som över huvud taget tog de medborgarrättsliga frågorna på allvar var Piratpartiet – rätten att tillägna sig och sprida information, rätten till anonymitet, rätten till förtroliga samtal utan att bli kontrollerad, rätten till brevhemlighet, rätten till personlig integritet, likhet inför lagen, rätten till privatlivets helgd, rätten att inte behöva oroa sig ständigt över om man blir kontrollerad och registrerad, rätten att skapa fritt utan att oroa sig för om någon redan har patent eller upphovsrätt till det jag skapar, rätten att inneha all information jag vill, rätten att leva som en fri och vuxen människa med full suverän kontroll över min kropp och mitt liv. Allt detta är viktigt för mig, och Piratpartiet är faktiskt hittills det absolut enda parti som svarar upp mot alla dessa mina rättigheter som jag kräver för mig själv.

Piratpartiet är ett frihetligt parti, med vad jag skulle kalla klart libertarianska principer i grunden. Men det går inte att trycka in Piratpartiet i en vänster-höger-skala. Det Piratpartiet står för är något helt annat, något helt nytt. På samma sätt som det inte gick att placera Miljöpartiet på denna skala, när de grundades 1981, och kom in i Riksdagen första gången 1988, eftersom de stod för en helt annan uppsättning värderingar (miljön i fokus), på samma sätt måste även Piratpartiet bedömas idag. Jag har träffat pirater från alla politiska håll, och det man kan säga är gemensamt är framför allt detta medborgarrättsliga frihetspatos. Men det finns både ”vänsterfolk” och ”högerfolk”, liksom även andra grupperingar representerade inom Piratpartiet, och det är faktiskt en del av partiets styrka.

pp_eukand

Därför tänker jag rösta på Piratpartiet i EU-valet, samt även i Riksdagsvalet nästa år. Och det skulle glädja mig om du, kära läsare, gör detsamma. Du behöver inte ens sympatisera med allt som Piratpartiet står för – det viktiga är att röra om i grytan, stoppa de mest fascistoida maktexpansionerna, ta tillbaka makten till folket, markera tydligt för sittande politiker att nu får det fan vara nog.

Gillar du frihet? Rösta på Piratpartiet. Gillar du att kunna skicka e-brev eller prata i telefon utan att vara orolig för att bli kontrollerad och avlyssnad? Rösta på Piratpartiet. Vill du fritt kunna ta del av kunskapssamhället och världens kultur, utan att behöva bryta mot lagar och riskera att förlora all din egendom? Rösta på Piratpartiet. Vill du sätta ner foten, och markera att de sittande partierna har förlorat ditt förtroende? Rösta på Piratpartiet. Vill du vara med om att skapa framtiden, snarare än att förskrämt hålla fast vid det gamla? Rösta på Piratpartiet.

tunn linje

Läs mer på Piratpartiets egen hemsida: www.piratpartiet.se

Dekorrand

Explore posts in the same categories: Fildelning, Frihet, Internet, Lagstiftning, Libertarianism, Livsåskådning, Piratpartiet, Samhälle, Upphovsrätt, Yttrandefrihet

Etiketter: , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

20 kommentarer på “Piratpartiet – det enda vettiga alternativet”

  1. Tee Says:

    Jag kan bara instämma.

    Själv är jag ganska trött på att simma runt i ett samhälle som mest liknar en avart av det gamla sovjet systemets arkipelag. Snart sitter vi väl med en Putin/Obama i Bryssel kan man tänka. Fy kastrullen…


  2. Jag tänker det, du skriver det. Och skriver det fruktansvärt bra dessutom!

    Mycket bra postningar här på senaste tiden, keep it up! =)

  3. Tor Says:

    Kul med en libertarian som vill reformera upphovsrätten. Jag kommenterade på ett par andra svenska libertarianers bloggar för ett tag se’n, men de var verkligen låsta i sin syn på immaterialrätt som en form av ägande (man kan i och för sig se det som ägande, men i sådana fall kan inte det ägandet rättfärdigas på samma sätt som äganderätten till fysiska ting).

    Det borde ju annars vara logiskt för varje libertarian att anta en skeptisk grundhållning gentemot alla former av konstgjorda monopol.

    För övrigt kommer jag att tänka på vad Christian Engström skrev i Neo när jag läser ditt inlägg:
    http://www.magasinetneo.se/blog/archive/2009/02/06/debatt-piratpartiet-och-liberalismen


  4. Tack för alla positiva kommentarer!

    Ja, jag rekommenderar gärna också denna artikel av Christian Engström på Neo – riktigt bra artikel!

    http://www.magasinetneo.se/blog/archive/2009/02/06/debatt-piratpartiet-och-liberalismen/


  5. The Libertarian Case Against Intellectual Property Rights : http://libertariannation.org/a/f31l1.html


  6. Tack Rickard! Det var en mycket upplysande och intressant artikel.
    Jag har som sagt också varit en upphovsrättskramare, av förklarliga skäl, men har ändrat mig ganska radikalt.

  7. Pyrrhus Says:

    Jag tror att du sätter fingret på något viktigt. Johan Ingerö skriver att: ”2000-talet då? I stor utsträckning verkar den ekonomiska debatten var avklarad. Få tror längre på planekonomi och anhängarna av otyglade marknader är inte så många de heller. Däremot kan man ana nya stridslinjer, bland annat i form av synen på informationsteknologin. Det är nästan (men bara nästan) rörande att se dessa livstidspolitruker klia sig i skallarna och fråga sig varför upproret, inte minst i de egna leden, är så kompakt.

    För unga moderater och folkpartister känns sveket avgrundsdjupt. Deras partier har tagit ställning för tjugohundratatels realsocialism – planteknologin. Ändå begriper inte partierna hur det är fatt.” (Länk: http://ingero.blogspot.com/2008/07/unga-alliansvljare-en-utrotningshotad.html )

    En annan bloggpost om samma ämne: http://ingero.blogspot.com/2007/04/borgerliga-socialdemokrater.html

    Jag tror att det är viktigt att hålla detta i minnet, och det bör sägas oftare. Titta bortom retoriken – sossarna och de borgerliga är i stort sett eniga om vilken ekonomisk politik vi ska ha i Sverige. De tjafsar mest om detaljer. Hur många borgerliga ekonomiska reformer brukar sossarna avskaffa när de väl får makten?

    Det stämmer nog att den personliga friheten kommer att vara detta århundrades politiska slagfält. Slagen demokrati vs diktatur och marknadsekonomi vs planekonomi utkämpades under 1900-talet.

    Det skulle vara önskvärt att det fanns ett politiskt alternativ som tog ställning för personlig frihet och liksom piratpartiet struntar i sånt som redan är färdigutrett. Ett parti som stod för att legalisera droger, prostitution, spel, och som var mot övervakning av icke brottsmisstänkta.

    Det borde iaf finnas någon grupp som lobbar för det. I USA har de ACLU ( http://en.wikipedia.org/wiki/American_Civil_Liberties_Union ). Vad har vi i Sverige?

    Eftersom du har en förkärlek för konspirationsteorier så ska du här få en av mig, som jag själv funderat en del runt: Är det ett medvetet trick av den politiska adeln att hålla debatten fokuserad kring ekonomin som sossarna och de borgerliga faktiskt i stort sett är överens om, för att kunna införa Bodströmsamhället bakvägen utan att alltför mycket fokus hamnar på det?

    Förresten, vore intressant om du skrev en bloggpost där du skrev hur Sverige skulle vara (vad som ska vara lagligt och inte, ekonomisk politik, utrikespolitik etc) om du fick bestämma.


    • @ Pyrrhus – oj, vilken häftig kommentar!

      Uppfordrande också… Jo, självklart ser jag att det trixas och joxas en hel del i Riksdagen, och man behöver inte vara konspirationsteoretiker för att se att folk i olika ansvarspositioner försöker dribbla bort opposition genom att få omgivningen att fästa blicken på något annat. När FRA skulle röstas genom första gången bordlade man frågan eftersom den hade väckt alldeles för mycket uppmärksamhet. Och så väntade man ett år ungefär, och försökte dölja omröstningen genom att lägga den alldeles före riksdagens sommaruppehåll, mitt under ett stort idrottsevenemang. Men det funkade inte heller.

      Att göra en jätteapparat kring just upphovsrätt som en kärnfråga, är förstås också en skendebatt, i syfte att dölja att alla dessa kontrollsystem främst är till för just – kontroll.
      Det är kontrollen som är huvudmålet, inte det man säger. Och att använda sig av bekämpandet av barnporr, terrorism och organiserad brottslighet som argument är så genomskinligt att det blir löjligt.
      Så ja, det är med stor sannolikhet ”Bodströmsamhället” som ska genomföras och implementeras.

      Dock tror jag inte att det finns en stor konspiration. Den som finns är nog liten, involverande ett fåtal, och de flesta är bara strykrädda idealister och korrumperade mutkolvar som följer partilnjen – piskan.

      Jag har nog ingen specifik vision av hur just Sverige skulle vara. Inte än i alla fall. Jag ska be att få återkomma till det.

  8. Dick Says:

    Instämmer helt i röstandet. Själv tog jag steget att bli (passiv) medlem i partiet – något som för inte länge sedan varit en otänkbar tanke för mig (något partimedlemsskap alls alltså), eftersom jag enligt gammal familjetradition misstror alla som påstår sig sitta inne med ”den rätta lösningen”. Men samma tradition har också lärt mig att ingen har rätten att påstå sig ”veta bättre” och därmed också göra anspråk på att kunna bestämma andras val. Friheten är verkligen hotad i detta land, och då är Piratpartiet det enda rimliga alternativet.


  9. Suveränt sammanfattat!

    Jag undrar bara lite smått vad stackars Adenauer har gjort för ont. Menade du möjligtvis Erich Honecker?


  10. Ja, självklart menade jag Honecker! Tack för rättelsen. Jag var lite exalterad när jag skrev, och blandade i min upphetsning ihop namnen…

    Har ändrat det nu. Intressant, dock, att du är den förste som har reagerat. Historielektioner kan vara bra att ha.


  11. Hej Calle!

    Ett verkligt intressant blogginlägg du skrivit!

    Det slår mig dock en märklig tanke när jag ser de två bilderna från något av Piratpartiets manifestationer. Visste jag inte att Piratpartiet var ett libertarianskt parti så skulle de blålila tröjorna, partisymbolen med det svarta seglet, samt dödskalleflaggan, som hålls i bakgrunden, få mig att tro att det är ett fascistparti.

    Tyvärr är det svårt att se skillnad mellan sossarnas socialfascistiska politik och alliansens högerkonservativa dito, så vi behöver verkligen andra alternativ och de alternativen ska inte vara stollar med samma skitpolitik men med nynazistisk touch.

    Så kämpa på Calle och sprid det frihetliga budskapet!

    Äring och frid!
    Gunnar


  12. Haha – ”samma skitpolitik men med nynazistisk touch” – Sd, anyone…?

    Instämmer med föregående kommentator.

    Och ja, det kan se lite ”spännande” ut med banderoller och piratflaggor, men den associationen är lätt att få med nästan vilken stor manifestation som helst – utom möjligen Pride-paraden, då. 🙂


  13. @ Dick – ja, jag hade också bestämt mig för att håll amig helt utanför partipolitik, eftersom jag har blivit luttrad, cynisk och besviken på hela den svängen. Men det är något nytt och fräscht med PP, lite som Miljöpartiet när de var helt nya – det finns fortfarande idealism i blodet, folk jobbar gratis för ett gemensamt mål, och det tycker jag är beundransvärt.

    Och det är ett frihetligt parti. Det enda frihetliga partiet för närvarande.


  14. […] själva verket hyfsat långt, men icke desto mindre ett härligt kritiskt resonemang kring varför Piratpartiet är det enda vettiga alternativet numera. Några citat illustrerar textens ståndpunkt (citat nummer två är min personliga […]

  15. Pyrrhus Says:

    Skulle även vara lite intressant att veta vilken betydelse du lägger i ordet libertarian. Oftast brukar det ju hänvisa till minarkister och laissez-faireekonomi (se t ex amerikanska Libertarian Party: http://www.lp.org ), men du verkar enbart använda ordet i betydelsen personlig frihet, t ex att piratpartiet har libertarianska värderingar, trots att de skiter i ekonomi, eller för den delen knark och prostitution.

    Etiketter kan förvirra lika mycket som de förklarar:/


  16. Ja, jag vet att etiketter ibland kan vara mer förvirrande än frånvaron av etiketter. Men om du verkligen är nyfiken på vilken slags libertarian jag är, så måste du nog läsa fler av mina blogginlägg. 🙂

    Man kan ju vara libertarian på fler sätt än ett. Det vore väl motsägelsefullt annars – ”nej, om du ska vara frihetsälskande måste du vara det på det föreskrivna sättet!” Funkar inte riktigt…

    Ja, Piratpartiet har libertarianska värderingar, men inte alla libertarianska värderingar, och alla skulle definitivt inte kalla sig libertarianer.

    Dock vet jag att många Piratpartister liksom jag är liberaler/libertarianer när det gäller även ekonomi, droger och prostitution (och mycket annat). Det handlar framför allt om självbestämmanderätt över sin egen kropp och sitt eget liv, att du är suverän ägare av din kropp och ditt liv.

    Det är dock inte dessa värderingar som PP går till val på. PP vill framför allt slå vakt om just integritetsfrågor, det nya kunskapssamhället och fritt flödande information.

    P.S.
    Och så erkänner jag villigt att jag är imponerad av republikanen Ron Paul, som också har varit presidentkandidat för The Libertarian Party.


  17. Du har precis övertygat mig att för första gången i mitt liv gå till valurnorna….och rösta på….PIRATPARTIET!

    Tack!


  18. […] Piratpariet – det enda vettiga alternativet på […]


  19. […] Farmor Gun, nätmedborgare Jonas Birgersson, fd bredbandsjesus Henrik Alexandersson, debattör Carl-Johan Rehbinder, allkonstnär Oscar Swartz, IT-entreprenör, skribent, debattör   Ovanstående är bara ett fåtal av de […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: