Telefonförsäljning – ett modernt gissel

Åh, alla dessa telefonförsäljare!
Finns det något mer irriterande än att bli uppringd, släppa allt man har för händer för att svara i telefon (det kan ju vara ett kul jobb som någon vill ge mig), för att upptäcka att det i andra änden är någon som vill sälja mig en försäkring, eller en prenumeration på strumpor?

Men det värsta med försäljning via privat hemtelefon tycker jag inte är att jag blir störd, och kanske irriterad – det värsta är att jag upplever det som att jag de senaste åren har blivit otrevligare i telefon, i samma takt som telefonförsäljningen har ökat. Definitivt mer avvaktande. Jag har ingen lust att vara trevlig och varm i telefon när någon bara vill sälja kalsonger eller laptops till mig. Men det är väl ytterligare ett sånt där nytt samhällsfenomen som vi måste lära oss att leva med, antar jag…

*********

Jag brukar vanligen vara extremt kort i telefon när sådana ringer. Jag vill förstås inte att sådant ska ta upp mer av min tid än nödvändigt.

“Hej, är det du som är Carl Johan?”
“Ja.”
“Vad trevligt! Jag ringer från Moffa Bloffa AB, och har ett erbjudande till dig!”
“O.K. Du vill sälja något?”
“Nej, det är alltså ett erbjudande…”
“Men det är telefonförsäljning, eller hur? Du vill egentligen sälja något till mig?”
“Ja, alltså…”
“Inte intresserad av telefonförsäljning. Adjö.”

— klick —

*********

Om jag är riktigt trött på att bli störd av irrelevant kommunikation, så blir jag också riktigt otrevlig och kort i tonen:

“Hej, är det du som är Carl Johan rehbinder?”
“Ja.”
“Jag ringer från Sopa TeleCom, och vi…”
“Köper inget över telefon. Hej då.”

— klick —

*********

Men jag driver gärna med telefonförsäljare också. Jag har ibland kört med den här varianten, som funkar rätt bra:

“Hej, är det du som är Carl Johan?”
“Ja.”
“Vad trevligt! Jag heter Lotta, och ringer från AB Jönskalsong, och har ett erbjudande till dig!”
“Åh vad trevligt! Dig vill jag verkligen väldigt gärna prata med! Men… jag har lite ont om tid nu, så Lotta, om du ger mig ditt hemnummer så kan jag ringa dig hem lite senare, så kan vi prata vidare.”
“Eh… nä, jag lämnar inte ut mitt privata telefonnummer. Det här är mitt jobb.”
“Men… du tycker att det är O.K. att ringa mig på mitt privata nummer? Adjö!”

— klick —

*********

Och vill man vara riktigt fräck, så kör man en riktigt härligt sleazy typ:

“Hej, jag heter Lisa och ringer från Hoppla Försäkringar”
“Heee-eej Lisa!”
“Jag vill erbjuda dig ett jättebra pris på…”
“Gud, Lisa, vilken sexig röst du har!”
“Eh… tack… men… Jag har alltså ett erbj….”
“Om du är lika snygg som du låter, så vill jag träffa dig på tu man hand!”
”Tack, men jag har som sagt…”
”Åh, vad kåt jag blir! När slutar du? Kan jag komma och hämta dig efter jobbet? Jag bjuder på champagne, bubbelbad och massage – vad säger du?”

Har hon inte själv lagt på vid det här laget, så kan man köra på och bli fräckare och fräckare, till dess att hon ger upp – eller går med på en date!
Är det dessutom en person av samma kön blir det ännu roligare…

— klick —

*********

Häromdagen ringde ett rejält fruntimmer från IOGT i Älvsbyn, och ville att jag skulle köpa lotter för att stödja deras arbete mot våld och droger bland ungdomar.
Hon lät som en riktig sån där bullmamma, en sån där mystant som ser till att det alltid finns nybryggt kaffe och nybakta kanelbullar på alla IOGT-träffar i Älvsbyns lokala förening.

Eftersom hon tyckte att hon hade rätt att ta upp flera minuter av min värdefulla tid (först pratade hon en bra stund om Norrland, frågade om jag hade varit i Pite, etc.) för något så banalt som att sälja lotter, så tyckte jag att jag hade rätt att driva lite med henne.

Naturligtvis replikerade jag att det var märkligt att de vill byta ut en destruktiv last mot en annan – droger mot hasardspel, och så påpekade jag farorna i spelmissbruk. Hon verkade inte riktigt förstå vad jag menade…

Nej, jag köpte inga lotter…

*********

Den allra roligaste varianten jag någonsin hört i den här genren var en god vän till mig som är fotograf.
Han var hemma hos oss, och fick ett samtal som utvecklade sig ungefär så här:

“Hej, är det du som är Jan D.?”
“Ja.”
“Jag ringer från Bzzzz Telecom, och…”
“O.K. Du vill anlita mig som fotograf, eller?”
“Nej, vi…”
“Vill du ha nakenbilder på dig själv?”
“Ööhh… nä, jag… Eh.. Gör du sånt, eller?”
“Ja, jag är fotograf och plåtar en hel del porr – det var väl porrbilder av dig själv du ville ha, eller hur?
“Nä, jag tänkte…”
“Ah, du vill att jag ska plåta din fru?”
“Nej, det var inte alls…”
“Jaha, är din fru för ful?”

(och här bröt jag ihop och skrattade mig sönder och samman…)
“Nej, jag har ett erbjudande om telefonabonnemang…”
“Jahaa, men jag har ju redan ett telefonabonnemang – annars hade du ju inte kunnat ringa mig, eller hur?”
“Eh… Men vi… har ett bättre…”
“Inte intresserad av telefonförsäljning. Adjö.”

— klick —

*********

En enda gång har jag köpt något genom telefonförsäljning, och det var en skrivarpatron till min laserskrivare. Den var dyrare än de jag brukar köpa, men enligt försäljaren skulle den räcka mycket längre än vanliga patroner, och dessutom skulle jag få en chokladask. Skrivarpatronen visade sig vara en skitpatron som tog slut mycket fortare än de brukar, och chokladasken var en liten, liten ask med äcklig choklad som var värmeskadad och gick inte att äta.

Med andra ord – telefonförsäljning går fetbort.

Dekorrand

Explore posts in the same categories: Frihet, Yttrandefrihet

Etiketter:

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

19 kommentarer på “Telefonförsäljning – ett modernt gissel”

  1. Finn Says:

    Hej Calle

    Du har helt ret. Det er rigtig irriterende med telefonsælgere, og man kan ikke stole på dem. Her er et eksempel som jeg plejer at bruge:

    Hej må jeg tale med den ansvarlige for markedsf’øring
    -Vi bruger ikke markedsføring
    Jamen hvordan finder jeres kunder så frem til jer
    -vi bruger ikke kunder
    Nå så må du undskylde, farvel

    Eller denne her

    Hej må jeg tale med den ansvarlige for indkøb af printerpatroner
    -Vi bruger ikke printerpatroner
    Jamen så må i have brug for blækpatroner til jeres printere
    -Nej vi bruger slet ikke printere
    Nå så må du undskylde, farvel

    Eller denne her

    Goddag jeg vil gerne tale med den ansvarlige for virksomhedens indeklima.
    – Vi bruger ikke indeklima i vores virksomhed
    Nå så må du undskylde, farvel

    Hilsner fra Danmark
    Finn


  2. Jag hade nog en helt annan bild av dig. Jag försöker ha överseende med dem som ringer, jag kan inte tänka mig att det är minsta roligt att vara telefonförsäljare. Jag brukar hitta på att mina föräldrar är på solsemester i månadar för tyvärr fungerar inte nix:-/

  3. Dick Says:

    Telefonförsäljare brukar jag inte driva med (även om jag inte har något emot det principiellt, men jag beundrar dem faktiskt lite för hur de klarar av att utföra vad de gör – jag skulle aldrig göra det). Det är mer fruktbart med dörr- och torgnasare av olika slag, och särskilt då de religiösa nasarna. En av mina favoritkommentarer till de senare är, att jag lägger huvudet lite på sned och ler lika tillgjort som de gör, varefter jag mitt i deras svada säger ”jag är utan synd”. Det brukar aldrig slå fel att det blir ett upphörande i svadan, varefter olika reaktioner kan komma. Men när jag lägger till att jag är ”precis lika ren som Jesus” (jag har ännu inte attackerats av någon missionerande muslim, annars skulle det bli Mohammed) och att jag kan göra vad som helst utan att synda ger de flesta upp. Dock blev jag en gång verbalt än mer ivrigt attackerad av en kvinna som tydligen bestämt sig för att ta mig ur mina villfarelser, vilket slutade med att jag var tvungen att säga att jag inte ville beblanda mig med syndare, varefter jag gick min väg. Tyvärr så utövade hon ingen som helst attraktion på mig, annars hade jag föreslagit att hon skulle följa med mig hem så skulle jag demonstrera hur man syndade syndfritt. Men med tanke på hennes uppenbarelse kunde ju risken finnas att hon tackat ja, och det hade jag inte klarat. Inte mer än att vara telefonförsäljare.


  4. Johanna – du hade en annan bild av mig.
    Tycker du plötsligt att du ser en elak sida som du inte hade väntat dig?
    Ja, alla har vi våra skuggor…

    Och Dick – man väljer trots allt vad man vill jobba med, och tar man ett jobb som telefonförsäljare eller lapplisa så ingår det på något sätt i jobbet att folk blir arga och irriterade, och det måste man ta.

    Själv tycker jag verkligen att det är en väldigt otrevlig trend, det här med telefonförsäljning, och jag resonerar som så att om jag gör telefonsamtalet till en obehaglig upplevelse för den som ringer, så kommer den personen snart att söka sig ett annat jobb, och med tiden vill ingen jobba som telefonförsäljare.

    Fast för det mesta brukar jag bara göra processen mycket kort, och bara avslua samtalet.

  5. Christian Engström Says:

    Igår var det en telefonförsäljare som ringde och sålde tjänsten att man kunde komma med i ett register som sa att man inte ville bli uppringd av telefonförsäljare. Som nix-registret, alltså, fast den här tjänsten riktade sig småföretag och kostade 1500 spänn om året.

    Jag har fortfarande inte kunnat bestämma mig för om det var surrealistiskt briljant marknadsföring att de använde just telefonförsäljning för att sälja tjänsten, eller om det bara var surrealistiskt.

    Jag tackade nej i alla fall.


  6. Haha, ja det var verkligen fantastiskt surrealistiskt – som om råttor skulle sälja råttfällor, ungefär.

    I Indien råkade jag på en slags vandrande musikanter, som går från butik till butik, och så står de kvar och spelar oavbrutet till dess att de får pengar – då går de vidare.
    De får alltså betalt för att INTE spela just där. Lite i samma genre, kanske…


  7. Jag har inte sagt någonting om elakt eller snällt, jag blev bara lite förvånad. Jag hade bilden av att du var snäll mot de flesta, även jobbiga telefonförsäljare🙂


  8. Åh, det tar jag som en väldigt fin komplimang, Johanna.
    Och det stämmer nog faktiskt, såtillvida att jag ÄR snäll mot de flesta – men telefonförsäljare orkar jag verkligen inte vara snäll mot. De stör mina cirklar.

  9. fritank Says:

    Driva med telefonförsäljare är kul! Jag hade nyligen följande dialog:

    -Hej, jag heter xxxx och ringer från Zero Reception Telecom. Jag söker F. Ritänk
    -Hej, det är jag.
    -Va bra. Hur har du det med mobilabbonemang.
    -Tack bra! Jag är jättenöjd!
    -Eeeh OK. Ja då tackar jag för mig. Hej då…
    -Hej då!

    Annars är insamlare roliga.

    – Hej, jag ringer från Hjärt- och smärt-förbundet. Vill du hjälpa oss?
    – Viss kan jag det! Hur lämnar jag in en ansökan om att få bidrag?
    – Eeeh. Det var inte så jag menade…
    – Jo, men jag forskar på det området och för att kunna forska mer så behöver jag mer pengar.
    – Alltså, jag undrar om du…
    – Ja, jag hjälper gärna till. Skicka mig några miljoner så kan jag påskynda framtagandet av en medicin.
    – Nej, jag undrar om du vill ge ett bidrag till forskningen om…
    – Men då får jag ju MINDRE med pengar till forskningen. Vilka forskare stöder ni förresten?
    – Eeehh. Det vet jag inte.
    – Jamen jag kan ju inte ge pengar till mina konkurrenter. Förresten så känner jag inte någon forskare som får stöd av er…
    – Jag ska skicka en lista till dig. Hejdå.
    – Gör gärna det. Hejdå!

    Jag hörde aldrig av från dom igen…


  10. Haha, ja det är alltid roligt att vända på resonemanget, sådär som du gjorde med bidragen, och som jag gjorde med droger och hasardspel. Det får de flesta att tappa fattningen.
    Lite sadistiskt småskoj, sådär…

  11. Dick Says:

    Om alla verkligen kan välja vad de vill jobba med är nog tveksamt, särskilt i ekonomiskt hårda tider (det är klart, man kan ju alltid välja att leva på svältgränsen och låta bli at ta något arbete). Men oavsett det så tycker jag i alla fall att det är beundransvärt på något vis att klara av att genomföra en telefonförsäljning. Men visst är det ett ofog. Det är jag helt överens med Dig om.

  12. Anino Says:

    En gång när jag blev uppringd av en telefonsäljare så kände jag mig lite ondare än vanligt. Jag låtsades vara jätteintresserad, ställde frågor och ledde säljaren vidare i flera minuter, tills avtalet verkade vara klappat och klart och han frågade om jag ville slå till.
    Varpå jag svarade:
    ”Näe.”
    Och lade på!🙂


  13. Åh – Anino – du är nog helt enkelt ond. Riktigt, riktigt ond. 🙂

  14. Anders Benke Says:

    En länk som borde roa dig:

    http://www.xs4all.nl/~egbg/motmanuskript.html


  15. Ja, den var riktigt rolig! Fantastisk, faktiskt!

  16. Anino Says:

    Det var det finaste någon sagt till mig på länge!😀


  17. Haha – då vill jag inte vara i närheten när någon säger något elakt och dumt till dig…

  18. Joshua_Tree Says:

    Det är ett helvete att vara telefonförsäljare. Jag har själv gjort det och hatade mig själv hela tiden. Så jag brukar försöka vara snäll mot dem även fast jag också tycker att företeelsen är irriterande som fan. Icke desto mindre tycker jag förstås att historier om folk som driver med telemarketingfolk är kul. Den här är min favorit:


  19. Ja, den är så jävla rolig! Jag har hört den förr, men den kan man höra flera gånger. Definitivt den bästa ”lur-svararen” jag hört. Bara paniken hos telefonförsäljaren när han tror att ”polisen” ska komma till hans arbetsplats och förhöra honom, och den totalt surrealistiska fortsättningen när ”polisen” börjar prata om bögar, mexikanska dvärgar och gudvetvad…
    Helt underbar!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: