Vagina dentata – på riktigt!

Rapex

Det finns en urgammal myt om kvinnor med tänder i vaginan, som kan bita av mäns penisar. Detta fenomen kallas på latin vagina dentata – betandad vagina. Denna myt förekommer i flera kulturer, och återges ofta med syftet att varna folk från att ha sex med främlingar.

Myten har blivit verklighet. År 2005 introducerade uppfinnaren Sonette Ehlers i Sydafrika en finurlig uppfinning – Rapex – som i Expressen felaktigt beskrivs som ”kondomen som hindrar våldtäkt”. Till Expressens försvar får väl nämnas att tillverkaren själv kallar denna uppfinning för en kondom.

Det är dock ingen kondom i egentlig mening, utan en slags insats med ”löständer” som förs in i vaginan, i syfte att en oönskad inkräktare ska få riktigt rejält ont, och därmed bli rejält avskräckt. Rapex är på sin insida täckt av små krokar, som fastnar i våldtäktsmannens penis. Dessa kan endast tas bort genom kirurgiska ingrepp och orsakar svåra obehag. Ehlers ska ha sagt att inspirationen till uppfinningen kom från ett möte med ett våldtäktsoffer som skämtsamt hade berättat hur hon önskade att hon haft tänder i underlivet.

Uppfinningen har förstås fått kritik. Ett argument är att Rapex skulle kunna leda till utökat våld mot kvinnor som använder den, då våldtäktsmannens aggression kan bli större av smärtan. Andra kritiska röster menar att Rapex tar kvinnan tillbaka till medeltiden och påminner om ett kyskhetsbälte.

Uppfinnaren Sonette Ehlers håller inte med. ”Om folk kallar Rapex medeltida och barbarisk, så tycker jag snarare att de borde säga det om själva våldtäktsfenomenet” – och det har hon naturligtvis alldeles rätt i.

En annan invändning är att ansvaret för våldtäkten läggs på kvinnan – något som förstås är helfnattigt. Det juridiska ansvaret för en bilstöld ligger naturligtvis helt på tjuven, men det är ändå rätt så ansvarslöst att lämna en bil olåst med nycklarna i tändningslåset. På samma sätt måste man, om man ser sin egen kropp som helig, sin egen integritet som okränkbar, ta en del förebyggande åtgärder. Alla är inte goda, alla respekterar inte andra människors behov.

Det finns för mig en enda princip, en absolut regel för sexlivet, som jag aldrig skulle dagtinga med – och det är samtycket. Utan samtycke – inget sex. Inga undantag. Så ur den synvinkeln tycker jag att Rapex är en alldeles utmärkt uppfinning.

Rapex

Ännu bättre är förstås om kvinnan oskadliggör våldtäktsmannen – fort, innan han hinner göra henne illa. Alla borde lära sig grundläggande självförsvar. Att försvara sig kraftfullt, effektivt och hårt, är bättre ur alla synvinklar än ett defensivt försvar som bara skadar den som redan gjort ett övergrepp. Läs mer om denna synvinkel i ett utmärkt blogginlägg av Kaliber.

Låt våldtäktsmännen lida, och ge de utsatta kvinnorna glädjen av den rättmätiga hämnden, återupprättandet av hedern genom direkt straffande av de syndare som inte respekterar sina medmänniskor. Och nu är jag inte det minsta ironisk. Detta menar jag uppriktigt och kraftfullt. Den som våldtar en kvinna förtjänar svår smärta i sina egna könsdelar. Minst.

Nu väntar vi bara på liknande uppfinningar som går att använda på snokande myndigheter (typ FRA), giriga fogdar (skatteverket) samt störande element i telefonen (telefonförsäljare). Tänk bara vad som skulle hända om man hade en telefonförsäljardetektor, som skickar ut en extremt hög och ilsken ton i luren på de försäljare som ringer upp, gärna så att hörseln skadas. Då skulle vi se en direkt nedgång i denna typ av försäljning, var så säkra på det.

Och så får man hoppas att de kvinnor som har en Rapex kommer ihåg att ta ut den innan den egna partnern ska till… (Aj, aj, aj…)

Dekorrand

Explore posts in the same categories: Kärlek & sex

Etiketter: , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

24 kommentarer på “Vagina dentata – på riktigt!”

  1. Johanna Sjödin skriver:

    ”En annan invändning är att ansvaret för våldtäkten läggs på kvinnan – något som förstås är helfnattigt. Det juridiska ansvaret för en bilstöld ligger naturligtvis helt på tjuven, men det är ändå rätt så ansvarslöst att lämna en bil olåst med nycklarna i tändningslåset. På samma sätt måste man, om man ser sin egen kropp som helig, sin egen integritet som okränkbar, ta en del förebyggande åtgärder. Alla är inte goda, alla respekterar inte andra människors behov”

    Man kan tycka att det är ansvarslöst att lämna bilen olåst men det innebär heller ingenting annat än att det är just ansvarslöst.

    En kvinna i kort kjol skulle säkert någon kalla ansvarslös. Och nog har vi kvinnor rätt att vara ansvarslösa, hur ”ansvarslösa” som helst faktikst, jag ska kunna springa omkring naken utan att riskera att bli våldtagen. Min kropp är min och ett nej är ett nej precis som du säger, fast med andra ord.

    Sedan undrar jag varför kvinnan i kort kjol är mer ansvarslös än våldtäkstmannen. För mig går det inte alls ihop.


  2. Vad det handlar om är inte att det är kvinnans ”fel” om hon blir våldtagen.
    Det är naturligtvis alltid brottslingen som är den som gör fel.
    Men det betyder inte att man inte också har en skyldighet att skydda sig efter bästa förmåga.
    Om jag lägger min plånbok någonstans där vem som helst kan hitta den, så hoppas jag naturligtvis att någon ärlig person hittar den. Men det är bra att hålla koll på sina ägodelar, så att ingen oärlig person ”råkar hitta” den.
    Typ ”lita på folk, men lås din bil”.
    Om min bil blir stulen, och jag har lämnat nycklarna i, så får jag ingen ersättning från mitt försäkringsbolag. Detsamma gäller hemförsäkringen vid inbrott.

    Med andra ord, det här argumentet ”jag ska minsann kunna gå runt naken utan att bli våldtagen” är gammalt och utslitet, och tyvärr oerhört naivt och dumt.
    Ur en moralisk synvinkel håller jag naturligtvis med om din synpunkt (jag ska kunna lägga en tjock plånbok på en parkbänk, och den ska ligga kvar där när jag kommer tillbaka), men ur en socialpsykologisk synvinkel inser jag att denna ståndpunkt inte är realistisk.

    Du måste ta ansvar för ditt liv, för din säkerhet, för din integritet.
    Stå på dig, innan någon annan gör det – typ.
    Med andra ord – i princip ska du kunna gå naken varsomhelst och närsomhelst utan att bli våldtagen – men om du blir det när du går naken på ett ställe där det finns potentiella våldtäktsmän så har du definitivt utsatt dig för fara i onödan, och har inte tagit fullt ansvar för din egen säkerhet.
    Fortfarande bär naturligtvis en eventuell våldtäktsman fullt ansvar för sin handling, men du bär ansvar för din egen hälsa.

    Stark tobak, kanske, men sånt är livet.

  3. Johanna Sjödin skriver:

    Försäkringsbolaget vill inte ge dig någon ersättning därför finns alla dessa regler. Det finns inga sådana kriterier vad det gäller våldtäkt (ett ja är ett ja och frånvaron av ett nej är inte ett ja osv..) även om det ibland känns mer som att våldtagna kvinnor vänder sig till ett försäkringsbolag och inte en seriös rättegång: ”vad hade du på dig”, ”låg du med benen ihop eller isär”…

    Nej den är inte realistisk, kvinnor blir våldtagna, det är ett faktum, men att säga att man har ett ansvar för sin egen kropp kan mycket väl tolkas som att man minsann får skylla sig själv.

    Jag håller i övrigt med om att samtycke är en förutsättning för att sex är OK med reservationen att det kan vara verbalt, ickeverbalt och inte nedskrivet på papper likt ett kontrakt. En man som våldtagit en naken kvinna kan därmed inte komma undan med att offret var naken i och med frånvaron av samtycke.

    Var ska man dra gränsen för när någon tagit vara på sig själv, för det är ju faktiskt inte så att kvinnor som inte klär sig ”utmanande” inte blir våldtagna. Gå inte ut, du kan bli våldtagen – Nej förresten, stanna heller inte hemma för gärningsmannen är ju trots allt ofta bekant med offret.

    Men det är åtminstone glädjande att du moraliskt håller med, alla gör inte det skrämmande nog utan tycker kvinnor ska använda burka för sitt eget bästa.


  4. Observera – jag tycker naturligtvis INTE att det är O.K. med våldtäkt, UNDER NÅGRA OMSTÄNDIGHETER.

    Vi måste skilja på moralisk uppfattning om rätt och fel, och den verklighet vi lever i.
    Att vi över huvud taget behöver lagar och regler – skrivna eller oskrivna – är ju för att vissa inte respekterar andra människors behov, andra människors egendom, andra människors integritet.

    Men hur mycket lagar och poliser vi än har, och hur rätt vi än har, så måste vi också använda vårt sunda förnuft i vardagen, och skydda oss själva från övergrepp – oavsett om det gäller mössor i klassrummet, väpnade rån, våldtäkter – eller ett allmänt otrevligt sätt. Människor är som de är, och går inte alltid att lita på.

    Därför menar jag att man alltid måste ta det hundraprocentiga ansvaret för sitt eget liv.
    Ytterst sett är du alltid hundra procent ansvarig för ditt eget liv, och måste se till att du får det du behöver, och att du slipper det du inte vill ha eller behöver. Detta kan du påverka, genom de medvetna val du gör i livet.

    Detta innebär i sin fulla konsekvens att varje enskild individ självklart måste till 100 % ansvara för sina handlingar, men också för den reaktion på andras handlingar som vi eventuellt kan komma att påverkas av.

  5. Johanna Sjödin skriver:

    Hela naken-liknelsen är orealistisk i och med att det finns inget stöd för att nakna kvinnor oftare blir våldtagna, att det kanske däremot är lättare är en annan femma, och därför borde gränser för ansvar gå någon helt annan stans. Att den finns beror på den galna idéen om att kvinnor inte borde gå i kjol/visa för mycket hud för då blir de våldtagna.

    Kvinnan har ansvar för sin kropp och det betyder att hon har ansvar och ingenting annat OCH den som våldtar måste ta ansvar för sina handlingar.

    För mig är ansvar vad det gäller våldtäkt att vara tydlig med sin vilja och att försöka ta sig loss.

  6. Johanna Sjödin skriver:

    Förlåt om jag att jag uttryckte mig lite luddigt i en tidigare kommentar, det var inte meningen att påstå att du är för våldtäkt ;-)

    ”Säkerhetsåtgärder” är inte att klä på sig.

    Det finns en serie i Liv Strömquists ”hundra procent fett” med en diskussion mellan en man och en kvinna som ser två ”utmanande” kvinnor:

    Mannen: ”Kolla på de där tjejerna… om man sätter på sig minimala kläder för att se sexig ut, då VILL man ju bli trakasserad!”

    Kvinnan: ”Ah… Så anledningen till att du satt på dig märkeskläder för att se rik, är att du vill bli rånad?”


  7. Alltså, egentligen är vi nog helt överens, vi bara resonerar utifrån olika perspektiv.

    Vad jag menar att många glömmer att vi talar om två helt olika saker. Det är naturligtvis ALDRIG en kvinnas ”fel” att hon blir våldtagen, vilka kläder hon än har (eller inte har).

    Däremot kan det vara bra ur ett rent självbevarelsedriftsperspektiv (långt ord…) att faktiskt ha lite koll på om man med sin klädsel eller andra attribut utmanar eventuella brottslingars övergrepp.

    Ur den synvinkeln kan det verkligen vara dumt att ha dyra märkeskläder och tjocka guldkedjor på sig i fattiga stadsdelar med hög kriminalitet, på samma sätt som det kan vara dumt att ha alltför utmanande klädsel i sammanhang där man vet att våldtäktsrisken därmed ökar.

    Därmed inte sagt att detta ska ha någon som helst betydelse i en juridisk bedömning av ett begånget brott. Det är som sagt en helt annan sak. En våldtäkt skall dömas som en våldtäkt, alldeles oavsett om den våldtagna hade stringtrosor och ett litet åtsittande linne.

    Däremot kan man ta ansvar för sig själv och sin egen säkerhet genom att inte utmana omvärlden alltför mycket i vissa lägen.

    Det finns en rolig scen i Die Hard 3, när Bruce Willis tvingas att promenera genom ett svart bostadsområde med stora skyltar på sig, där det står ”I hate niggers”. Det är definitivt att utmana, och det är farligt. Att gå i en nazidemonstration genom ett judetätt bostadsområde är också att utmana ödet. Om man vill minska risken för olyckor och övergrepp så kan man alltid ta vissa hänsyn.

    Det handlar om sunt förnuft.

  8. Krigshunden skriver:

    ”Det hundraprocentiga ansvaret för sitt eget liv”

    En feministisk separatist formulerade sin feministiska teori som så att alla känslomässiga relationer mellan kvinnor och män innebär att kvinnan förtrycks, för om mannen nu skulle vara så väluppfostrad att han inte slår eller våldtar henne så gör han det _för att han väljer att inte göra det_. Så länge mannen har kvinnan i närheten av sig är det han som bestämmer huruvida hon ska bli våldtagen och misshandlad eller ej. Hon lever på hans nåd. Följaktligen finns det bara en väg att gå för den kvinna som vill ha makt över sitt eget liv, och det är bojkott av allt vad män heter.

    Märkväl att jag bara redogör för någon annans teori. Jag är själv skulle aldrig kunna bli könsseparatist även om jag rent objektivt godkänner ovanstående resonemang som logiskt. Jag har även träffat ett antal män som fått stryk av sina flickvänner på regelbunden basis och jag förnekar inte att problemet finns.

    Men om det nu gällde våldtäkt.
    Vad är egentligen fullt ansvarstagande? För Carl Johan skriver inte bara ”ta ansvaret” utan ”ta (det) hundraprocentiga ansvaret”. Han borde rimligtvis uppmana alla kvinnor att bli könseparatister enligt ovan beskrivna modell, för med tanke på att de flesta våldtäkter sker i hemmet är det ganska ansvarslöst av kvinnor att leva med män. Kvinnor bör dessutom inte gå i korta kjolar där det kan finnas (sic) ”potentiella våldtäktsmän” vilket innebär att kvinnor inte bör gå i korta kjolar över huvud taget utom möjligen på obebodda öar eller Sydpolen.

    Kjolar förresten? Har Carl Johan, som borde veta ett och annat eftersom han bedriver kursverksamhet om sex, några vetenskapliga belägg för att våldtäktsmän går i gång på just kjolar? Utgår vi från den troligen felaktiga uppfattningen att våldtäkt är konsekvensen av ohejdbara begär och inte vanlig, sketen misogyni och/eller hat gentemot kvinnan klan/ras/grupp/religion/sexuella läggning etc. så är det oansvarigt för kvinnor att över huvud taget gå utanför dörren till det separatistiska kollektivet. Våldtäktsmannen kan vara fotfetischist, då hjälper det inte om kjolen når aldrig så långt ner på vaderna. Klädsel verkar över huvud taget rätt verkningslösa mot våldtäkter. Titta bara på Afghanistan. Där ser vi inga korta kjolar och där har kvinnor blivit våldtagna utav bara helvete under de senaste 10-20 åren. Män också för den delen. I ett land i centrala Afrika fick jag för en tid sedan höra att det hände att mödrar, när deras döttrar började komma i puberteten, slog flickorna på brösten med strykjärn för att brösten inte skulle växa sig stora, eftersom stora bröst kunde provocera fram våldtäkter. Jag antar att de var ett skruvat uttryck av välvilja och beskyddarinstinkt från mödrarnas sida hur fasansfullt ont det än måste ha gjort. Är det också ett lovvärt initiativ till ansvarstagande? Klokt och förutseende?


  9. Du missar målet, Krigshunden.

    Självklart handlar detta inte om kjollängder. Du har missat att detta handlar om två helt olika saker, som jag påpekade i min förra kommentar.

    Att våldta någon, eller att misshandla, lura, mörda, manipulera – allt detta är handlingar av människor som i maktlöshet ser en chans att ta makten, på ett perverterat sätt, genom att ta makten över andra istället för över sig själva. Så länge det finns frustrerade och maktlösa människor kommer det alltså att finnas övergrepp och destruktiva makthandlingar.

    Det går alltså inte att ”fixa”, hur hårda straff man än inför, eller hur fiffiga social ingenjörskonst man än ägnar sig åt. Det kommer alltid att finnas människor som låter sin känsla av maktlöshet gå ut över andra, på ett eller annat sätt. I bästa fall kan känslan av maktlöshet leda till att en individ tar makten över sitt eget liv, tar ansvar och förbättrar sin egen attityd, och därmed sin situation. I värsta fall leder samma känsla till våld och överslagshandlingar.

    Och för dem som blir utsatta för dessa maktlösa människor, oavsett om det är genom rån, misshandel, våldtäkt, lurendrejeri eller andra former av övergrepp – det kan ju även vara direkt maktmissbruk av frustrerade myndighetspersoner – så finns det flera vägar att gå.

    Antingen ger man upp och faller in i offerrollen, vilket är oerhört destruktivt för alla, framför allt för den som blir offer. Eller så tar man initiativ för att inte ramla in i denna offeridentifikation, och återtar makten över sitt liv.

    Hur man än gör, så försöker jag bara åberopa vanligt sunt förnuft – att man inte utsätter sig för faror i onödan. Därmed inte sagt att ”man får skylla sig själv” om man råkar illa ut.
    MEN, det är alltid bra att ha lite självbevarelsedrift med sig i bagaget.

    Jag säger inte att det är lätt. Livet är inte lätt alla gånger.
    Jag säger bara att det alltid finns ett val.

    ————————–

    Vad vi behöver är ett samhälle som bemäktigar människor. Ett samhälle som erkänner varje individ som en fullvärdig medborgare med 100 % bestämmanderätt över sitt eget liv.
    Och detta kan vi bara uppnå genom att först börja med oss själva, vår familj, våra vänner, arbetskamrater m.fl. Om du ger några av dina kollegor en komplimang varje dag så kommer det snart att påverka hela företagsklimatet.

    Vad vi har för grundinställning till oss själva har enormt stor betydelse för hur vi mår – och på en kollektiv nivå är detta förstås oerhört viktigt. Det finns ingen ”normalnivå” för brott över hela världen – olika ideologier och världsbilder påverkar förstås människosynen, och därmed även brottsligheten.

  10. Daniel Wijk skriver:

    Jag ser inget svar på påståendet:
    ”Ett argument är att Rapex skulle kunna leda till utökat våld mot kvinnor som använder den, då våldtäktsmannens aggression kan bli större av smärtan.”

    Det är, tycker jag, en viktig kritik. Som det står i artikeln så är det bättre att kunna komma undan i ett tidigare skede. Det bästa är naturligtvis att aldrig komma i situationen men det är inte alltid man kan undvika det. Näst bäst är att kunna springa därifrån innan ”den andre” kommer en så nära inpå att man rör vid varandra, o.s.v.

    Jag kan ju tillägga att det knappast bara är kvinnor som undviker att gå på vissa ställen under natten. Om vi tittar på statistik över våldsbrott så är män långt överrepresenterade vad gäller offer så det finns all anledning att akta sig för att gå i ”farliga områden” (vilka de nu kan vara” oavsett könstillhörighet. Detta har ingenting alls med skuldbeläggande att göra, bara ren överlevnadsinstinkt. Jag vill dock påpeka att natten inte är så farlig (vare sig för män eller för kvinnor) som man kan få för sig efter en läsning av ”tidningar” likt aftonslasken eller sexpressen…

  11. Missisadora skriver:

    ”Den som våldtar en kvinna förtjänar svår smärta i sina egna könsdelar. Minst”

    DET håller jag med om, till 100%, för den som fått sitt kön sårat får leva med det, om inte under resten av sitt liv (man kan få bra hjälp av verkligt kunniga pskykoterapeuter med mycket lång erfarenhet av våldsoffer) så under en allt för lång tid.

    Det finns bara ett straff som är nog, och att det inte blivit satt i verket här ett hån mot hela kvinnligheten.


  12. Vilket straff menar du då?

  13. Krigshunden skriver:

    Du förespråkar att kvinnor ska ta ansvar, men du definierar inte vad som är rimliga, praktiska åtgärder för att ta ansvar, vilket gör att de praktiska konsekvenserna av ditt tänkesätt hamnar i skymundan. Värderingarna du framför låter förnuftiga men konsekvenserna av kvinnors ansvarstagande för att hålla mäns kukar i styr blir i praktiken total isolering.

    Därför att våldtäktsmän är knäppa. Därför att våldtäktsmän kan bli provocerade av vad som helst.

    Ska vi tillämpa ditt sätt att se på våldtäkt som något som provoceras fram är det alltid kvinnans fel, hur mycket du än hävdar motsatsen.


  14. Krigshunden – du gör ett allvarligt fel i din argumentation. Du driver generaliseringen till sin absurda spets.

    I ett tidigare inlägg tolkar du t.ex. det jag skriver på detta sätt – ”med tanke på att de flesta våldtäkter sker i hemmet är det ganska ansvarslöst av kvinnor att leva med män” – vilket förstås är helt absurt, eftersom det för det första är en försvinnande liten minoritet av män som över huvud taget begår en våldtäkt, ens en enda gång i sitt liv.

    Du skriver också ”Värderingarna du framför låter förnuftiga men konsekvenserna av kvinnors ansvarstagande för att hålla mäns kukar i styr blir i praktiken total isolering” – vilket också är en tolkning som är så överdriven, att det skulle gå att jämföra med att operera bort alla näsor, för att det är irriterande när folk nyser under ett föredrag eller en konsert.

    Ingenstans har jag skrivit att våldtäkt är något som som provoceras fram. Var har du fått det ifrån? Att lägga något stöldbegärligt öppet och synligt i ett brottsdrabbat område är inte att provocera fram brott. Det kan förstås upplevas som frestande för en samvetslös person, men DET är inte mitt ansvar. Dock är det mitt ansvar att försvara mina ägodelar.

    Detsamma gäller väldtäkter. Om någon frestas att begå en våldtäkt, är det naturligtvis ALDRIG den potentiellt utsattas ansvar. Dock har varje enskild, vuxen individ 100 % ansvar för sin egen hälsa och eget välbefinnande. Därför är det alltid bra att ta hänsyn till de yttre omständigheter som råder vid varje enskilt tillfälle.
    Om jag besöker en byggarbetsplats, bör jag ha skyddshjälm på mig. Det är naturligtvis byggarbetarnas ansvar att inte tappa saker på mig, men om det ändå skulle ske så har jag tagit mitt ansvar i att ha på mig en hjälm.

    Om jag kör bil, så är det bra att ha på sig bilbälte, och deet är också bra att ha en bil med krockkudde och andra säkerhetsåtgärder. Om sedan någon annan gör fel, avsiktligt eller oavsiktligt, och rammar mig med sin bil, så har jag ändå tagit mitt ansvar genom att skydda mig så gott jag kan.

    I alla situationer i livet gör vi riskkalkyleringar. Så fort vi slår upp våra blå på morgonen så utsätter vi oss för risker. Sånt är livet. Och hur vi gör så dör vi ändå till slut. Därför gör vi ständig tbedömningar utifrån vinst/förlust-perspektiv, möjliga risker och möjliga vinster.

    Detta gäller även vardagslivet i stort, som t.ex. ”hur full kan jag tillåta mig att bli på den här festen?”, ”hur fort vågar jag köra på den här vägen”, ”kan jag gå över gatan nu?” och så vidare, och så vidare. Och det gäller situationer där det finns risk för att någon person kan utsätta mig för något slags övergrepp.

    Om du inte fattar det så är det hopplöst att diskutera med dig.

  15. Missisadora skriver:

    Det som du skrev om, straffet i de egna könsdelarna.

    En annan sak jag tänkte på som jag tyckte var en märklig jämförelese är att lägga ifrån sig plånboken och troTycka att den ska vara kvar.
    Well, en plånbok är ett föremål, en kvinna är en människa = mycket stor skillnad.


  16. O.K. Jag nämnde ”svår smärta i sina egna könsdelar”, vilket jag rent känslomässigt anser är det rätta för en väldtäktsman – sen hur det ska administreras rent juridiskt är en helt annan sak.
    Det bästa är nog om kvinnan som blir utsatt för våldtäktsförsök kan freda sig direkt, och det bör väl innebära någon slags smärta för den som attackerar. Vid en fullbordad våldtäkt är det väl också rättvist att våldtäktsmannen får lida, i den stund han begått brottet.

    Dock har vi inte den slags juridiska system idag, med kroppsstraff av modellen prygel, lemlästning, stegel och hjul m.m., och det är nog rätt så bra ändå.

    Anledningen till att jag frågade dig om vilket straff du menar är att du inte var särskilt specifik i vad förslags straff du faktiskt åsyftade, och det har du fortfarande inte varit.
    Så du får gärna precisera vilket slags straff en våldtäktsman skall få, enligt din mening.

    Sen vet jag int eom jag håller med dig om den offerstämpling som du presenterar:
    ”den som fått sitt kön sårat får leva med det, om inte under resten av sitt liv (man kan få bra hjälp av verkligt kunniga pskykoterapeuter med mycket lång erfarenhet av våldsoffer) så under en allt för lång tid”

    Vad man än blir utsatt för, vilka brott eller olyckor eller elände man än möter i livet, så går livet vidare, och meningen med motgångar är att vi ska bli starkare. En våldtäkt behöver inte alls ”förstöra en människas liv” som jag har hört en del idioter påstå. Visst, i en kultur där kvinnor är männens ägodelar, och deras största värde ligger i deras oskuld, är förstås en våldtäkt något som verkligen kan utlösa en katastrof – men då är det framför allt den kulturens reaktion på våldtäkten som skadar, snarare än själva våldtäkten.

    Missförstå mig rätt nu – en våldtäkt är självklart en oacceptabel kränkning mot en annan människa. Men en misshandel som ger svåra skador och bestående fysiska men är naturligtvis mycket värre, eftersom den ger både fysiska OCH psykiska men.

    Jämförelsen med plånboken var rent principiell, och har inget med skillnaden mellan en plånbok och en människa att göra. Det du säger om detta motsäger inget av det jag skrivit. Så vad vill du säga med det?

  17. Krigshunden skriver:

    Så vad får dig att tro att heltäckande klädsel skonar kvinnor från att bli våldtagna?

  18. Calle Rehbinder skriver:

    Öh…
    Var/när har jag påstått att heltäckande klädsel skonar kvinnor från att bli våldtagna?

  19. Krigshunden skriver:

    I ditt inlägg i den här diskussionstråden den
    1/07, 2008 at 9:39

  20. Calle Rehbinder skriver:

    Jag ser ingenstans att jag har påstått att heltäckande klädsel skonar kvinnor från att bli våldtagna. Det är helt omöjligt att jag skulle ha skrivit en sådan sak, eftersom jag inte anser att heltäckande klädsel skonar kvinnor från att bli våldtagna.

    Dock har jag skrivit ”Det är naturligtvis ALDRIG en kvinnas “fel” att hon blir våldtagen, vilka kläder hon än har (eller inte har).”

    Men det har du uppernbarligen missat.

    Alltså verkar det som att du fabulerar och ljuger.
    Citera mig korrekt eller håll din käft.

  21. Sinkadus skriver:

    När jag först såg den här artikeln så log jag stort och tänkte skadeglatt… att ja, nu får de jävlarna smaka på behövlig smärta…. men efter en stunds fundering inser jag att själva våldtäkten är inte penetrerandet av penis och är man ute efter att våldföra sig på någon finns det flera andra sätt att göra det på…

    Istället så kan just en sån här produkt skapa ett ”försäkringskrav” på att alla kvinnor ska ha förstånd att skydda sig… När produkt och kunskap finns då har man helt plötsligt en skyldighet? (ungefär som säkerhetsbälten och hjälmtvång) … och har man inte haft det förståndet… ja, då får man kanske skylla sig själv? ….

    Jag tror att jag förstår vad du menar… men varför likna den fria människan med produkter som bilnycklar och plånböcker?…


  22. Hej Sinkadus!
    Naturligtvis finns det massor av sätt att utöva fysisk makt på ett kränkande sätt gentemot andra människor, och våldtäkt är ett av dem. Tekniskt sett är dock penetration ett vanligt sätt att våldta, både män och kvinnor. Det har hänt att kvinnor våldtar män, genom att köra upp något i mannens analöppning. Att penetrera någon mot dennes vilja är alltid en kränkning, oavsett var man penetrerar – tvångsmatning, nålstick, knivskärning och andra former av kroppspenetration är förstås också kränkande. Knivskärning är särskilt illa, eftersom det skapar en direkt skada, som kan ge men för livet, och kanske t.o.m. döden.

    Så om Rapex kan ha en avskräckande effekt är det väl bra. Samtidigt måste man ju se Rapex som ett symptom på en hemsk människosyn.

    Nej, jag tror inte att Rapex kan bli lagreglerad, som t.ex. bilbälten eller MC-hjälm.
    Men du lyfter en intressant synvinkel på just hjälmar och bälten.
    Själv anser jag att det är ett otillbörligt ingrepp i min personliga integritet att ha lag på sådant som inte drabbar någon annan än mig själv, som t.ex. MC-hjälm eller bilbälten.
    Jag tycker att bilbälte är jättebra, och det räddar beviskigen liv – men det är en helt annan sak att ha en lag på att man MÅSTE ha bilbälte. Det tycker jag är förkastligt.

    Jag jämställer för övrigt inte människor med bilnycklar och pånböcker. Jag använder dem som metaforer för att vi ska förstå sammanhanget på ett något mindre känsloladdat område.
    Samtidigt ska man komma ihåg att det kan kännas oerhört kränkande för en människa att bli rånad på sina ägodelar, eftersom vi ofta har starka band till såväl ägodelarna som ägodelarnas funktion. Nycklar och bilar representerar också vår förmåga att låsa och öppna, samt hur vi tar oss fram i världen.

  23. Johan Palm skriver:

    Men vad händer om det finns kvinnor som använder denna sak i syfte att endast skada män ? till exempel om dom lockar mannen till sex för att sedan kanske råna honom eller liknande ? kvinnor kanske inte heller är så snälla alla gånger! denna grejen kan missbrukas rejält…!


    • Haha, du är rolig du, Johan. Ja, och tänk om himmelen faller ner i ditt huvud?

      Allting kan missbrukas, förstås, men själva föreställningen att någon kvinna skulle locka en man till sex, för att medvetet skada honom med en sån här kaktuskondom, till priset av att hon blir knullad (av någon som hon uppenbarligen inte gillar och vill illa) är så osannolik att det blir lite fånigt att ens föreslå det.

      Det är betydligt enklare (och mindre riskabelt) att bara sparka en man ordentligt på pungen. Eller liknande.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 3 256 andra följare

%d bloggers like this: