Posted tagged ‘Kronprinsessan Victoria’

Vem behöver Hey Baberiba?

14/03, 2009

När kungafamiljen samlas framför TV-kamerorna för att officiellt kungöra den Stora Nyheten att Kronprinsessan nu är förlovad med Herr Westling, är det inte utan att man undrar lite. Är det verkligen DESSA personer som folk påstår är bra representanter för Sverige? Detta är ju en parodi! Något så stelt och amatörmässigt är t.o.m. svårt att emulera fram på låtsas. Och vem sköter kameror och klipp? Någon vikarie utan erfarenhet? Detta är så outhärdligt uselt att det blir komiskt.

Kungen gör som vanligt en parodi på sig själv, och försöker verka käck och spontan, med sina underliga betoningar (”kanske”, ”fööörsommaren”), och så ”låtsasglömmer” han vilket år det nu var de skulle gifta sig, sådär gulligt och lekfullt. Och när han inte vet längre vad han ska säga, så bryter han mitt i en mening och slänger över bollen till Hennes Majonnäs Brottningen, som gör en av de sämsta föreställningar jag sett. Med förskrämd blck och ett enda ansiktsuttryck (alla plastikkirurgiska ingrepp verkar ha låst hennes ansikte i en orubblig form) stakar hon sig genom sin fusklapp som hon har i knät, talar forfarande lika usel svenska (hon är fan obildbar, stackarn), pausar och tittar ner i knät mitt i orden, och försöker inte ens spela förbindlig och käck som kungen.

”Daniel är foll av enerji, han är pussetiv och omtänksam, han kommer bli en utmärkt… ma.. make till Viktoria.”
–––Drottning Silvia

Daniel, den stackarn, försöker så gott han kan, och balanserar vingligt mellan sin mediala inkompetens och allmänna motvilja mot att tala offentligt å ena sidan, och anpassningen till en ultrastiff kungafamiljskultur å andra sidan, något som inte ter sig särskilt lätt för den Östermalmsmigrerade bonnläppen Daniel. Allt är relativt, så när Victoria ler sitt solskensleende, kan man under en sekund tänka att hon nog är den som är proffset i den här familjen, till dess att hon öppnar munnen. Och så krossar hon effektivt den illusionen, när hon med sin överdrivna dagisfrökenattityd förklarar för oss att ”problemen blir lättare att lösa om man är två”, och att hon och Daniel ska ”bilda familj” – allt på ett överydligt och långsamt maner, som om alla vi som lyssnar vore debila mentalpatienter, som inte begriper annars.

”Jag känner en glädje och en stolthet över att få verka för Sverige. Men de éé lättare att lösa uppgifter när man är två.”
––– Kronprinsessan Viktoria

Ingen skulle kunna göra en parodi på detta, inget som överglänser originalet i ofrivillig komik. Hela scenen är så dammigt och knastrigt stel, så humorbefriad, så kliniskt fri från intelligens och utstrålning, att man baxnar. Om jag hade plockat ihop ett gäng superproffsskådisar, och vi skulle ha försökt låtsas att vara så här taffliga och stela, så hade vi ändå inte kommit lyckats lika bra. Eller så hade det blivit överdrivet och bara dumt.

Det verkar kanske taskigt att hoppa på kungafamiljen, som att sparka på dem som redan ligger. Och vore de bara privatpersoner så skulle jag hålla med. Då skulle jag aldrig säga såna här elaka saker om dem. Men detta att representera Sverige, tala inför publik och TV-kameror, är ju för fan deras jobb! Och de har fått många års träning och skolning för att göra just detta – och vad får vi? De får rundligt betalt för att utföra ett uppdrag å Sveriges vägnar, och de sköter sitt jobb så hopplöst uselt att de borde få sparken på grått papper allihop, med omedelbar verkan.

kungafamilj

Jag lekte med tanken att jag skulle regissera dessa stela stackare, i egenskap av gammal teaterregissör. Med så fina kulisser och påkostade dräkter borde man kunna skapa rätt sköna spekatakel. Men, men, men. Dessa människor. Jag har förvisso regisserat flera pjäser med amatörskådisar, men den här gamla trötta familjen känns närapå hopplös. Jag skulle förmodligen slita mitt hår i förtvivlan (”nej, Silvia, det går inte att ha manus med sig på scenen när vi ska spela in!” – ”Snälla Vickan, höj tempot lite, och försök åtminstone att verka lite spontan” – ”Snälla ni, man får röra på mer än bara huvudet och munnen”) över dessa människors hopplösa amatörmässighet. Nej, förresten, att kalla kungafamiljen för amatörer är faktiskt en förolämpning mot riktiga amatörer.

Amatör betyder ordagrant ”den som älskar”, och refererar till att personen i fråga gör det han eller hon gör av kärlek, inte för pengar. Det ligger alltså inte bara en kvalitetsbedömning i detta. En duktig amatör kan vara minst lika skicklig som ett proffs, man har bara inte gjort det till sitt jobb. Kungafamiljen är tvärtom. De har representation som sitt jobb, men de verkar inte ens gilla det. Och de är riktigt, riktigt dåliga på att tala in i en kamera. Riktigt, riktigt dåliga.

Kungafamiljen är ett levande bevis för att offentliga ämbeten INTE bör ärvas. De ska tillsättas på basis av kompetens, inte släktlinjer.

Dekorrand


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 3 322 andra följare

%d bloggare gillar detta: