Magplask & bloggkoma
Jag har inte bloggat på över en vecka, vilket är en lååååång paus för att vara jag. Valresultatet är förstås den huvudsakliga anledningen. Vårt magplask har inneburit att jag har behövt växla spår, byta inriktning, fokusera på min företagsverksamhet och familjen, det vanliga livet utanför politiken. Och det har helt enkelt gjort att jag inte har haft tid att blogga. Plus att jag inte har vetat var jag ska börja nånstans. Men nu börjar jag här, med vår totalt misslyckade valkampanj.
Att Piratpartiet körde i diket å det bestämdaste är ingen nyhet vid det här laget. Vi misslyckades kapitalt, vår kampanj var helt dysfunktionell och därmed värdelös, och det måste vi äga. Nu handlar det om att gilla läget och samla ihop oss inför framtiden. Många är synpunkterna på varför det gick som det gick, den ena mer fantasifull än det andra – eller snarare, tyvärr, den ena mer fantasilös än den andra.
Somliga skyller på namnet – att vi borde heta något annat. Fail. Valresultatet har inte ett skit med namnet att göra. Då skulle vi knappast ha fått över 7 % i EU-valet förra året, om det vore orsaken. Så vitt jag vet hette vi nämligen Piratpartiet då också. Hade vi hetat ”Skit dig i näsan” så hade jag förstått invändningen. Kan ett nynazistiskt parti komma in i riksdagen, så kan vi det också, alldeles oavsett namn.
Andra skyller på att vi har ett för smalt program, att vi borde bredda oss och bli socialliberaler eller nåt. Fail igen. Vårt smala program är faktiskt fortfarande en styrka. Men vi behöver fördjupa förståelsen för den inneboende bredden i de få frågor vi hanterar. Våra programpunkter kan breddas så att de sipprar in i alla politiska områden, på ett eller annat sätt. Det behöver vi utforska.
Vi har blivit totalt ignorerade av de andra politiska partier, och därmed media. Detta stämmer. Men det är fail ändå, för vi hade kunnat motverka det om vi hade varit lite smartare. Vi missbedömde totalt det politiska motståndet, och kraften i den rena, råa makthungern hos de etablerade partierna. De skåpade ut oss fullständigt genom att skickligt ignorera oss, och vi lät dem göra det. För att vi är amatörer, och de är proffs. Vi kan inte skylla ifrån oss, och måste helt enkelt bli duktigare på att bedriva politiskt spel.
Vi skulle ha utmanat de andra partierna, provocerat fram reaktioner, sparkat upp sand i ögonen på dem, irriterat, varit kaxiga, bråkat som fan. Då hade vi fått uppmärksamhet från media. Media är bara megafon, och därför kan vi inte skylla på media att de inte skrev om oss. Vi var helt enkelt inte tillräckligt intressanta, och vi fattade inte hur vi skulle göra oss mer intressanta. Ansvaret för att göra Piratpartiet synligt är fortfarande helt och hållet vårt eget.
Vi har inte synts alls i det offentliga rummet. Det är ytterligare en faktor. Vi har lagt ner massor av tid och arbete på att dela ut en och en halv miljon opersonliga och intetsägande flygblad (eller hur många det nu var…), och det har uppenbarligen varit mer eller mindre bortkastat. Vi borde ha satsat mycket mer på affischering, till exempel. Då syns man hela tiden.
Vi har inga pengar. Sant. Och svenska valrörelser är otroligt dyra. Faktum är att denna valrörelse har partierna bränt mer pengar än vad som gick åt under USA:s senaste presidentval, i absoluta tal! Men har man inga pengar måste man vara smart. Och man måste utnyttja andras resurser. Sånt borde särskilt vi pirater fatta… Att utnyttja media, att få andra partier att prata om oss, att kort sagt provocera fram gratisreklam är något vi måste bli mycket, mycket duktigare på – inte minst med tanke på att vi blir tvungna att ordna alla våra valsedlar till rksdagsvalet 2014 också.
Politik är en publiksport. Det har jag tjatat om i över ett år, och nu är det fan dags att vi fattar det på riktigt. Alltså ska vi utmana våra motståndare på deras planhalva, som irriterande duellanter, sträcka ut tungan, sparka dem på smalbenen, smiska dem i rumpan (gärna med en lila piska!) få omgivningen att skratta åt dem – då kan de till slut inte ignorera oss. Och blir de förbannade – då har vi redan vunnit.
Några förslag på slagkraftiga slogans som vi borde ha använt:
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ MILJÖPOLITIK ÄN MILJÖPARTIET!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ FEMINISM ÄN FI!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ SKOLPOLITIK ÄN FOLKPARTIET!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ KULTURPOLITIK ÄN FOLKPARTIET!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ SOLIDARITET ÄN VÄNSTERPARTIET!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ FRIHET ÄN MODERATERNA!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ TILLVÄXT ÄN MODERATERNA!
PIRATPARTIET – BÄTTRE FÖR FÖRETAGANDE ÄN CENTERN!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ JÄMLIKHET ÄN SOCIALDEMOKRATERNA!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ ETIK ÄN KRISTDEMOKRATERNA!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ INTEGRITET ÄN ALLA ANDRA PARTIER!
PIRATPARTIET – BÄTTRE PÅ INFORMATIONSPOLITIK ÄN ALLA ANDRA PARTIER!
Ju mer provocerande vi är, ju mer arga våra kombattanter blir – desto bättre för oss. Det är dags att vi lär oss hur man slåss på den politiska arenan. Vi kan inte gå upp i en boxningsring, få på näsan och sen klaga över att det gjorde ont. Det gör ont, face it! Men den som slåss hårdast, skickligast, uthålligast och bäst – den vinner. Slag under bältet är inte tillåtna, och kan ge poängavdrag, men använt på rätt sätt, med måtta och slughet, kan det bidra till att man vinner matchen. Nästa val – då jävlar är det envig – och då ska slungan fram.
Det tog 27 år för Kd att komma in i riksdagen, 21 år för Sd. Mp behövde bara 7 år, och då fick de hjälp av en massa döda sälar. Men då kom de in för tidigt, och var inte redo för riksdagen – så de åkte ur kommande val, men lärde sig av misstagen och kom in igen. Och då gjorde de rätt, så pass att de fortfarande sitter kvar i riksdagen. Vi var helt enkelt inte redo i år. Men om fyra år kanske vi är det, om vi fokuserar på rätt saker.
Vi kan börja redan nu. Om vi bestämmer oss för att inleda ett lågintensivt, ständigt pågående gerillakrig mot de övriga partierna, och blir de där irriterande jävla piratflugorna som hela tiden kommer in och ställer till det, så krattar vi arenan inför de TVÅ val som äger rum 2014. Och det behöver vi göra. Vi måste få skrattarna på vår sida. Vi måste dra ner brallorna på etablissemanget. Vi måste få slipsnissarna och dräktdrakarna i kanslihuset att rya och rasa, och bli skitförbannade på oss. Då har vi redan vunnit.
Nu finns denna bloggpost, kraftigt redigerad och kompletterad, också som en artikel på Newsmill:
Därför körde Piratpartiet i diket
Andra som skriver om Piratpartiets valförlust:
Oscar Swartz, Emma Opassande, Jacob Hallén, Stenskott, Olof Bjarnason, Dexion, Vänsterteknik
Att Piratpartiet kommer in i Riksdagen är oerhört viktigt för att återskapa och förnya demokratin, och försvara värden som kunskap, kreativitet, rättssäkerhet, allmänmänskliga rättigheter och personlig integritet.
PIRATPARTIET BEHÖVS I RIKSDAGEN – RÖSTA RÄTT 2014!
Etiketter: Newsmill, Piratpartiet, Val 2010, Valresultatet
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
TantraBlog 
27/09, 2010 den 11:26 f m
Ja, när det gäller partinamnet är vi inte överens herr Rehbinder! 🙂
Psst, sett detta?
http://www.liberati.se/2010/09/26/darfor-lagger-vi-ner-liberati-leve-liberala-natverket/
Frågan är hur många liberala krafter PP förlorar till Liberaldemokraterna?
27/09, 2010 den 11:40 f m
Ja, jag känner till projektet, och är tillfrågad redan tidigare, i egenskap av politiskt aktiv, klassisk liberal.
Jag har inte för avsikt att lämna Piratskeppet än på ett tag, men ser verkligen fram emot ett äkta liberalt alternativ. Det saknas ett liberalt parti i den svenska politiken.
Som jag har uppfattat det så kommer det att vara tillåtet med dubbla medlemsskap, vilket det ju är även i PP (exklusivt medlemsskaptvång är idiotiskt), så det är inte säkert att vi förlorar någon.
Jag vet att det finns en och annan pirat inblandad i det nya projektet, men om man kan vara med i båda två kan man få en mycket intressant synergieffekt…
27/09, 2010 den 11:42 f m
”Vi var helt enkelt inte tillräckligt intressanta”
Så sant som det är sagt!
27/09, 2010 den 12:15 e m
Man måste vara som allra mest obarmhärtig i sin kritik när det är självkritik.
Allt annat är hyckleri.
28/09, 2010 den 11:25 e m
Intresset kan gro i det tysta…. Nästa val, om ni skött era kort väl och visat större bredd och djup än det som kom fram genom media, kan ni mycket väl breaka. Folk vill ha stabilitet – det gav ni inte tillräckligt av, men det kan ett liv i generalopposition ge.
29/09, 2010 den 12:28 f m
Inga partier kan klara av att komma in för tidigt i riksdagsarbetet. Ny demokrati är ett bra exempel på det, Miljöpartiet likaså.
Ny Demokrati grundades samma år, och kom in i riksdagen med buller och bång, och åkte ur med en fjärt.
Miljöpartiet hade hållit på i sju år inann de kom in, och var förstås bättre förberedda än NyD, men gjorde i alla fall bort sig och åkte ur – men sen skärpte de till sig och kom in igen.
På så sätt är Mp mycket goda förebilder, i det att de inte gav upp, trots alla motgångar.
27/09, 2010 den 12:03 e m
Hmm, vad händer? Blogge vill starta ett parti med samma namn som Bard!
http://blogg.tianmi.info/2010/09/26/liberaldemokratiska-partiet/
27/09, 2010 den 12:18 e m
Ja, det är lite lustigt.
Eller som jag skrev på Niklas blogg:
”Det händer ju emellanåt att flera personer hittar på samma sak, samtidigt, helt oberoende av varandra. Och just partibeteckningen ”Liberaldemokraterna” är en sådan fantastiskt utslätad och icke-originell beteckning att det är högst sannolikt att flera samtidigt kläcker samma idé.
Det är alltså inte alls självklart att någon av er har stulit något av den andre – ni kanske helt enkelt har kommit på samma idé samtidigt. Och har man dessutom ungefär samma idéer – ja, då är det väl bättre att gå samman, och samverka?
If you can’t beat them – join them.
Faktum är att om man skulle skapa ett begrepp som är rak motsats till verkshöjd, alltså något som är så allmänt att man knappast kan hävda upphovsrätt till det, så ligger Liberaldemokraterna snubblande nära…”
Jag tänker i alla fall inte blanda mig i den striden.
Det känns inte särskilt konstruktivt.
27/09, 2010 den 12:22 e m
Fast enligt Blogge så var han först 😉 … tycker det är lite trist för PP med den här trenden (känns det som) att starta nya partier. Även om det inte går så bra för dem så tar de ändå några röster här och där från PP. Hade varit bättre om den trenden hade börjat efter att PP kom in i riksdagen 😉
27/09, 2010 den 12:52 e m
Nja, sånt kan man inte styra över. Det är ju inte Piratpartister som har startat LD.
Och det behövs verkligen ett liberalt parti i Sverige, så jag applåderar initiativet.
Om Blogge var först eller ej låter jag vara osagt. Det känns rätt ovidkommande, faktiskt. Frågan är snarast vilket av dessa LD som faktiskt kan ha en reell möjlighet att påverka, och då sätter jag gärna min peng på Alexander & C:o. Det nätverk han har skapat under flera år är nog svårt att toppa.
29/09, 2010 den 11:59 f m
Fast namnet Liberaldemokraterna ska man akta sig för: Två urvattnade begrepp i ett, varav det fula begreppet ”demokraterna” är ett. ‘Liberalerna’ skulle kunna användas som beteckning om partiet verkligen är liberalt, och då är en sammanslagning av två fungerande grupper eller grundidéer bättre och sen ex. namnet: ‘Liberal Union’ eller liknande
Kolla hela världens liberalpartier och ta det som verkar minst uttjatat.
29/09, 2010 den 12:27 e m
Jag tror att Liberaldemokraterna är precis ett så intetsägande och konkret namn som kan funka.
Du tänker kanske på att suffixet ”demokraterna” är smutsat av Sd, men fortfarande har vi Kristdemokraterna och Socialdemokraterna i riksdagen, så jag tror inte att det är ett relevant argument.
Och på sikt kommer folk att kalla partiet ”Liberalerna”, vilket självklart kommer att reta Folkpartisterna, något som roar mig omåttligt… 🙂
27/09, 2010 den 12:32 e m
Smart att skriva med svart på svart! Kanske svartsynen som kom fram?
Vi skall jobba för E-röstning i första steget!
http://svtdebatt.se/2010/09/e-rostning-hade-motverkat-den-utdragna-valangesten/
Sen där det integriteten kan inte appliceras vi använder humanism! Inte Sturmarks ateism utan den klassiska: människa kommer före gud!
27/09, 2010 den 12:18 e m
Äntligen en analys som jag gillar 😉
27/09, 2010 den 12:20 e m
Tack för det. Nu gäller det att vi agerar därefter.
27/09, 2010 den 12:33 e m
Jaha, min kommentar ljuste upp sidan och det blev svart på vit!
27/09, 2010 den 1:21 e m
Håller med om att kampanjen var dysfunktionell. Jag menar, en massa människor jobbade visserligen arslet av sig och ska ha all cred för det, men det kändes inte direkt som att fanns någon riktig plan med det hela. Ingen verkade ha riktig koll på vad dom andra gjorde. Trepiratersregel och initiativfrihet i all ära, men utan samordning, organisation och genomtänkt strategi så slösas en massa arbetskraft och tid bort och arbetet blir ineffektivt.
27/09, 2010 den 3:51 e m
Min kritik är inte mot någon specifik person, och verkligen inte mot alla funktionärer som har jobbat så gott de har kunnat.
Min kritik är framför allt mot kollektivet, att vi alla har varit naiva och mesiga, och att kampanjen gick i helt fel spår.
Vi ska lära oss inför framtiden.
27/09, 2010 den 1:22 e m
[…] Jag har läst flera eftervalsanalyser hos livebloggare. Av dem tycker jag nog att Jacob Hallén kommer närmast vad jag […]
27/09, 2010 den 1:57 e m
Du har fel calle det är inte två val om fyra år det är minst 4 val EU, Riksdag, landsting och komunfullmägtige, de andra partier du räknar upp ställer upp i de olika fullmäktigeförsammlingarna, nu har PP 4 år på sig att hitta bra namn i alla komuner och landsting, samt lokala lokala agendor på alla dessa plattser, det ger förutom pengar om man kommer in uppmärksamhet och troverdighet! Underskatta inte heller den kraft som lågt räknat 500 snarare 1000 lokalpolitiker ha med sina kontacktnät genom att stå på listor och ge trovärdighet till poletiken i sin hembygd.
Så sattsa bygg opp en lokalorganisation på alla orter det är möjligt, varken Mp eller Kd hadde varit något utan sin lokala förankring!
/M
27/09, 2010 den 4:04 e m
Det har du förstås alldeles rätt i, och det är högst relevanta tankegångar.
Med två val tänkte jag förstås på tidsaspekten, att det är val vid två tillfällen, men du pekar onekligen på en viktig poäng.
Det vore bra om vi redan nu skulle börja planera för att kultivera ett stort antal pirater för politiska ämbeten inom kommuner och landsting.
Och så behöver vi för detta fördjupa vår ideologi, bli tydligare med vad vi står för.
Lokal förankring är viktigt.
27/09, 2010 den 2:00 e m
Bra sammanställning, men jag skulle vilja lägga till ett par punkter:
* Partiledare. Vi kan inte ha en Leeroy Jenkins-ledare som har en grodkoloni i munnen. Dessutom så hör det till att man byter partiledare vid brakförluster, för att markera för världen att man ändrar något.
* Väljarbasens tröghet. Det är inte lätt att byta parti, man gör det inte lättvindigt. Vi har massor av sympatisörer, vilket EU-valet bevisade, men i riksdagen så föredrar de att låta sitt gamla parti få en chans till att driva piratfrågorna. De gamla partierna kommer att effa upp, och så småningom kommer väljarna att tröttna och komma till oss, men det tar tid. Titta på tex MP som gjorde exakt samma resa. De hade en fråga som låt i tiden och väljarna på sin sida, men det tar ett tag innan väljarna inser att de gamla partierna totalt sket i den frågan.
* Vi måste bli bättre på fulspel. Politiken är gyttjebrottning, och då måste man vara beredd på att slänga lite dynga. Vi är bra på att ta ”the high road”, att vara korrekta och föra en schysst argumentation. Det är bra i en akademisk diskussion, men i politiken så är det som att duellera mot en revolverman när man bara har en vattenpistol.
* Mer verkstad och mindre snack. Vi är här för att ändra saker, inte för att pettimetra om smådetaljer. Antingen så snackar man eller så sparkar man röv, för om man bara snackar om att sparka röv så kommer man istället att få sin egen röv sparkad. Vi behöver inte bygga den perfekta organisationen, vi klarar oss med en som funkar bra.
27/09, 2010 den 4:13 e m
Av de punkter du lägger till är det egentligen bara en som är ny, som jag inte redan har skrivit i min bloggpost, och det är att byta ut partiledaren.
Varför jag inte har skrivit det är för att jag inte håller med. Några av de skarpaste och intressantaste inslagen i valrörelsen har kommit från Rick.
Att det blev knas med radio vid ett tillfälle berodde på att Rick gjorde precis som han var ombedd – att svara på frågor om valmanifestet, och han svarade precis enligt valmanifestets innebörd. Att själva valmanifestet hade kommit till under tveksamma former är en annan fråga, men kritisera då hellre det.
För övrigt anser jag fortfarande att vi borde ha absolut informationsfrihet i Sverige.
Nu behöver vi en ledare med hyfsat hårda nypor, som kan styra upp partiet efter valförlusten. Vi ska inte hugga huvudet av Rick för att tillfredsställa en dreglande, skadeglad pöbel. Vi ska använda honom till att ytterligare bygga upp och stärka organisationen.
Sen när vi har fixat det, och vi har en potentiellt bra efterträdare, då kan vi ta den diskussionen.
Inte förr.
27/09, 2010 den 4:13 e m
@ Anders Troberg!
Att håna partiledaren är en respektlös handling! Rick har grundat Piratpartiet och partiets framtid beroende av honom, nu på kort sikt! Jag känner inte alla men i dagens läge jag kan inte se någon annan lämpligare kandidat till partiledare! Har du nån förslag?
27/09, 2010 den 4:29 e m
[subscribe-comments]
27/09, 2010 den 11:00 e m
Bra analys!
Många väljare tar av någon anledning lättare på EU-valet än riksdagsvalet. Egentligen trist då EU-valet är viktigt, men det är nog den attityden som gjorde att PP fick två mandat i det valet.
Piratpartiets arbete i EU-parlamentet inte är inte tillräckligt synligt i media och ”vanligt folk” vet nog väldigt lite om det arbete som bedrivs i EU-parlamentet! Samma sak om samarbetsstrategin både i EU och i Riksdagen! Även här måste man komma ut mer i media.
Lyckas partiet bra i EU-valet 2014 så ökar det säkert förutsättningarna för bra resultat i riksdagsvalet några månader senare.
27/09, 2010 den 11:50 e m
Ja, vi måste göra piraterna väldigt synliga, på alla möjliga sätt.
Framför allt måste vi vara ett gerillaparti, som är totalt oförutsägbart.
Clowner och provocerande bråkstakar ena dagen, och superseriösa debattörer nästa dag.
28/09, 2010 den 6:47 f m
[…] Rehbinders blogg Magplask & bloggkoma september 27, 2010Piratpartiet behövs i Riksdagen! september 17, […]
28/09, 2010 den 9:47 f m
Piratpartiet måste ta bort skygglapparna eller rättare sagt våga stå för sina åsikter fullt ut. Det finns många medlemmar som är väldigt aktiva i Awakening-rörelsen.
Partiet är livrädd att betraktas som foliehattar och konspirationsteoretiker, då grunden till att Piatpartiet existerande är att det finns ett missförhållande mellan vad som händer i samhället och vad makthavarna vill.
När Axel Jones och David Icke startade sina rörelser för över tjugo år sedan så hånades de som foliehattar och pajasar. Men med tiden har de börjat att få rätt. Det är en enorm rörelse i hela världen som håller på att vakna upp från slummer där de som sitter på makten försöker på ett mer och mer desperat maktutövning på befolkningen. Ungdomarna idag börjar att se igenom den dolda agendan. Ungdomar som var på dagis när Axel Jones David Icke starta sina rörelser. Vakna ungdomar som själv mobiliserar egna arbete och lägger ner ett enormt arbete för att sprida samhällets disharmoni. Charlie Cveitch med Lovepolice, Mikael Cromsjö med Vaken.se, Henrik Sandberg med Fredsprojektet, Godmorgon Sverige m.fl. ungdomar som sprider effektivt sina budskap, gör att människor vaknar upp. Rörelser som bara växer. Piratpartiet borde lära av dessa ungdomar och inte försöka att göra som gammelpartierna.
Det går inte att kopiera ett redan utdömt och förlegat system utan tänka nytt istället. Våga stå för sina åsikter och inte spela med i sliskig retorik, för det är just detta som Piratpartiet vill bekämpa.
28/09, 2010 den 1:34 e m
Ja, det finns ett massivt motstånd mot vaken.se och filurer som David Icke inom Piratpartiet, av självklara skäl.
Jag har både läst Icke och sett honom på film, och visst är han övertygande, och visst har han rätt i en massa saker.
Men så fort det blir blodlinjer, ödlor och överdrivna tolkningar av symboler, så far foliehattarna fram i en farlig fart, och det funkar inte.
Man måste ha en evidensbaserad argumentation, särskilt i politiska frågor, annars förlorar man omedelbart all trovärdighet.
”Connecting the dots”, som Icke vill att man ska göra, är också en psykologisk funktion i hjärnan, nämligen att se mönster även där de inte finns.
Detta är tyvärr en vanlig tendens inom ”foliehattrörelsen”, att man öertolkar och målar upp enorma konspirationer, där det egentligen bara är girighet, dumhet och lättja som samverkar.
Det är illa nog, och vi behöver motverka girighet, dumhet och lättja där det dyker upp, men inte som gigantiska scenarion som inte finns, utan just som girighet, dumhet och lättja.
28/09, 2010 den 1:43 e m
Dessutom tror jag att man kan strunta i konspirationsteorierna, och rikta in sig på vad det faktiskt är som driver makthavarna – girighet efter mer makt.
Vi människor är både komplicerade och enkla. Det ligger i vår natur att söka efter makt -först efter makt över våra egna liv, men det inbegriper ofta makt över andra.
Det verkar också som en naturlag, att har man makt, så vill man inte släppa den ifrån sig.
Om något hotar min makt, använder jag alla medel för att försvara den – som t.ex. att söka stöd hos andra med makt.
Då kan det hända att det som egentligen är ett instinktivt beteende (felaktigt) tolkas som planerade konspirationer.
28/09, 2010 den 3:23 e m
Det blev en liten grupp för inbördes beundran. Piratpartister måste bryta in mer i pågående diskussioner i media. Insändare och debattartiklar i gammelmedia är viktigt.
28/09, 2010 den 10:05 e m
Yep.
Om det ändå vore inbördes beundran, Bengt. Inbördes käbbel och gnäll är närmare sanningen.
Och debattartiklar har vi fått ut några. Inte tillräckligt många, dock.
29/09, 2010 den 12:58 e m
Håller absolut med om att det saknades insändare, de når ut även till dem som inte far runt på Internet.
Kanske har piraterna varit lite hemmablinda, och i för låg grad insett att folk i allmänhet antingen inte rör sig särskilt mycket på Internet, eller rör sig i helt andra fora än genomsnittspiraten.
Sedan hade det kanske inte skadat med just det vidare grepp du talar om, så att folk får upp ögonen för hur många och vilka områden som PPs kärnfrågor faktiskt griper in i.
Ta bara kampanjerna för ett kontantlöst samhälle som verkar pågå lite varstans. Både kontant- och integritetslöst blir det…
29/09, 2010 den 1:31 e m
Ja, de där tomtarna i Kontantfritt.se eller vad de nu kallar sig, dem skällde jag ut efter noter i Almedalen (inte för att det gjorde någon skillnad, men det kändes bra att tydligt att markera ståndpunkt).
Insändare har jag tjatat om i flera månader. Men jag kan inte klaga, för jag har int evarit så duktig med det själv.
En insändare har jag fått in tror jag, samt ett par debattartiklar i SvD och på Newsmill, samt ett par refuserade som blev bloggposter.
Ja, hemmablindhet och tunnelseende är vanliga fenomen i grupper och organisationer.
29/09, 2010 den 1:52 e m
Hmm, de hade jag inte hört talas om. Kontantfritt.nu . Drivs tydligen av Finansförbundet – ”facket för bank och finans”.
Från deras FAQ:
Om jag bara betalar med kort eller via Internet så kan ju alltid ”storebror se mig”
Möjligheten/risken finns – men måste vägas mot vad man tjäna på avskaffandet av kontanter. Två tredjedelar av kontanterna i Sverige omsätts i dag i den kriminella sektorn. Detta kostar oss andra i samhället väldigt mycket…
Och från förstasidan:
Två av tre kontanta kronor finns i den kriminella sektorn. Langarna, hälarna, rånarna och svartjobbarna behöver cash. För oss andra finns det bättre alternativ. Vi vill ha ett samhälle utan kontanter, för att slippa rån mot banker, butiker och krogar. För att ingen ska behöva gå rädd till jobbet.
Ett samhälle utan kontanter är en stor sak att tänka sig, vi vet. Vi tycker att det är dags att börja tänka framåt. Därför utmanar vi dig!
29/09, 2010 den 2:03 e m
Att påstå att två av tre kontanta kronor finns i den kriminella sektorn är ett otroligt radikalt påstående. På vilka grunder påstår de något sådant?
Det allra mest skrämmande med denna nyanslösa argumentation, är att loppmarknader och en hundring till barnvakten (grannens tonåriga son/dotter) räknas in i ”den kriminella sektorn”, eftersom det ju är svartjobb och obeskattad affärsverksamhet.
Nån jävla måtta får det vara.
Förstår du nu varför jag skällde ut de här stollarna efter noter?
29/09, 2010 den 2:07 e m
Japp, det förstår jag! 🙂
28/09, 2010 den 9:16 e m
Att namnge konspirationsteorier som en anledning att inte närmare studera ämnet är vanligt förkommande argument.
Oftast handlar det om rädsla att se ett mönstret(som du själv nämnde) ”Connecting the dots”.
Det handlar om att man lyfter blicken över mainsteammedias horisont inser man att den dagliga hjärntvätten som sköljer över oss genom media är inte överensstämmande vad som egentligen händer i samhället.
David Icke och Alex Jones kan vara pajasar, som är narcissistiska självupptagna av sin egna historier. Det behöver inte betyda att man inte kan ifrågasätta och vara kritisk till vad som presenteras från mainstreammedia.
En ny generation av nytänkande awakening-aktivister som kommer fram idag är mer tydliga i sina budskap. Man börjar att ifrågasätta vart samhället är på väg, hur vi mår som människor och individer. Varför vi mår sämre, ju bättre vi får det.
Varför vi låter oss manipuleras av makteliten, utan att förstå att det finns en dold agenda som gör att makten flyttar över från demokratiska samhälle till storbolagen och globala banksystemen. (Jämför aktuell Pirate Bay rättegång som endast gynnar storbolagen).
Förstår man inte att makteliten är tacksam för massornas ignorans och att det är meningen att vi i vårt system inte ska ifrågasätta denna 1 % mer än vad vi gör, kan det vara svårt att förstå hur djupt kaninhålet går. I den värld vi lever i måste var och en av oss vara detektiv för att, genom att ta in förtryckt information, få större förståelse för hur galen vår värld verkligen är.
När en medelålders kvinna eller man i TV-rutan tittar oss i ögonen och säger att vi inte ska tro på ”galna konspirationsteorier” så påverkar det oss. Men vem är det som är galen då? De som inte förstår att de blir manipulerade i en värld där privatföretag trycker pengarna, maten blir förgiftad och där någon tar sig rätten att trycka på knappar i krig? Eller är det kanske den minoritet som med sitt sunda förnuft snubblar över förtryckt information i vår sovande vardag och försöker kommunicera den till andra? Vem är galen i en galen värld?
Mänskligt medvetande blommar nu mer än någonsin. Ett filosofiskt uppvaknande bevittnas över hela globen. Ibland vill jag dela upp det i ett politiskt och ett spirituellt uppvaknande, men jag talar då fortfarande om samma sorts filosofiska tänkande, samma sorts nyfikna frågor, samma sorts strävan efter en sanning gömd bakom kulisser. Detta vill leda till otroligt stora förändringar framöver, men du kommer inte få höra om det på tv-kanalernas nyheter ikväll.
Det filosofiska uppvaknandet uttrycks inte medvetet hos majoriteten av folket, inte ännu. Den gräsrotade rörelsen som, runt hela vår värld idag, jobbar med aktivism för sanningen bakom kulisserna står inte som nummer 1 på innelistan precis, inte ännu i alla fall. Men den till synes växande minoriteten blir allt större och större. Det sker fler och fler möten mellan människor som finner att de genom sin egen unika väg i livet börjar få tankar som går mot strömmen och att de tillsammans har gemensamma uppfattningar som betyder nåt.
Vad har detta med Piratpartiet att göra…
Kanske var jag lite otydlig när jag nämnde att Piratpartiet måste hitta andra vägar än vad de presenterar idag. Kanske skall man missionera om ett alternativt till den hårda verklighet som den politiska debatten förs idag. Jag kan se en positivism som vill komma fram i unga rebeller i dag som sätter kärleken och individers samhörighet högre med hög integritet som främsta målet än att strida på den politiska arenan med argument som bygger på rädsla och smutskastning.
Charlie Cveitch med Lovepolice har en härlig framtoning som bygger på att framkalla positiva känslor hos människorna, där han planterar tankar som ligger länge och gror i mottagaren.
Googla gärna Love Police och inspireras av hans humor och slagkraftighet.
Se hans film i 3 delar:
Calle du som är en kärleksguru med ”kärlek, liv och lust” som filosofi förstår nog vad jag menar. 🙂
28/09, 2010 den 10:18 e m
Oj, det var långt…
Men jag får väl skylla mig själv, jag är ju rätt mångordig själv.
Jag tror bara att det är farligt att ägna för mycket tid ått att koppla ihop punkter, när förklaringen många gåner handlar om slumpen, girighet, lättja och dumhet.
Det betyder inte att det inte finns konspirationer.
Jag tror bara inte att de är så kraftfulla som många gör sken av.
28/09, 2010 den 10:38 e m
Du missade min point…men det gör inget 😉
29/09, 2010 den 12:26 f m
Nej, jag missade ingen av dina poänger, men jag kommenterade inte allihop.
I got it.
28/09, 2010 den 10:40 e m
Ang afficher så anser jag de vara slösewri med pengar och tid.
De är ett jävla jobb och sätta upp och iaf i stockholm så dränks de flesta av dem i djungelna v andra afficher.
Och vidare så åker de flesta av dem ned så jävla fort så.
Och sedan så tycker jag vikunde vart fler på flygblads utdelningarna för att nå fler o få större effiktivitet.
Och nag de där slogans som du la ut så är de ju bara super töntiga, totalt jävla supertöntiga och därmed meningslösa, och det även om de ens då funkar för de är så jävla fuking töntiga så jag vill nog hellre ha atombomskrig än så töntighet och ideoti rent ut sagt för jag hatar töntig ideoti mer än något anant på jorden i det närmaste.
28/09, 2010 den 10:59 e m
Goddag yxskaft?
Nu får du skärpa dig, Robert. Du har uppenbarligen missat hela poängen.
Har du inte tagit del av valresultatet?
Flygbladsutdelningarna var i praktiken helt värdelösa, och gav oss inga röster alls.
Och din kunskap om marknadsföring ger jag inte mycket för. Inget alls, faktiskt.
Jag har jobbat med marknadsföring i 25 år. Har du det?
Dina anklagelser är löjliga. Det är ynkligt att höra flugor hosta.
28/09, 2010 den 11:19 e m
Vafan är det där för totalgalen kommentar, RN? Ska de där förolämpningarna vara nån sorts skämt eller? Trist.
Hmm, angående affischering. Jag såg att Micke ”Prinsen” Trolin (Fp) hade varit runt och satt upp affischer (med sig själv på) i innerstan, nämligen vid trafikknutpunkter såsom Gullmarsplan, Fridhemsplan, Skanstull o.s.v — antagligen hade han tagit 4:an eller nåt.
Det verkar ha funkat bra, för de fick sitta kvar, väl synliga. Det sjuka var att jag i innerstan såg mer av Micke Trolin än Piratpartiet över huvud taget.
Tricket var så här: Affischerna var fastsatta på plywood-skivor, som sedan hade fästs på lyktstolpar med ståltråd. De satt alltså inte på vanliga anslagstavlor eller så.
Jaja. Nästa gång kanske.
28/09, 2010 den 11:42 e m
Affischering hade definitivt varit en oerhört mycket bättre strategi än flygbladsutdelning.
Plywood är rätt dyrt – jag tror att det finns betydligt billigare varianter.
Och så ska man se till att funktionärer träffas många kvällar, en bra stund före valet, och klistrar upp affischer på lämpliga skivor – dubbelt så många som man behöver (det kan ju hända att en och annan affisch blir nedriven) – och när det sen är dags för affischering så gör man en gerillaattack ett par dagar före alla andra. Och sen igen. Och igen.
29/09, 2010 den 6:17 e m
Jag var med och klistrade affischer på pappskivor och kan bara konstatera att det är betydligt mer jobb än vad man tror. Jag tror att det är en bättre ide att göra som de andra partierna och trycka direkt på något plastmaterial med färdiga hål för buntband. Då slipper man allt förberedelsearbete och kan koncentrera sig på att få upp affischerna. Det är naturligtvis en fråga om vad det kostar men det är definitivt värt att undersöka.
29/09, 2010 den 6:24 e m
Ja, det är högst sannolikt en bättre lösning.
Bra tänkt.
Hur som helst tror jag att affischering är oerhört mycket bättre än flygbladsutdelning.
Det ena utesluter inte nödvändigtvis det andra, men måste man välja så propagerar jag direkt för affischering.
28/09, 2010 den 11:46 e m
Du får ha lite överseende med Robert.
Han är nog helt enkelt jävligt frusterad över valresultatet, och så kommer jag här och påstår att hans arbete var onödigt. Fräckt!
Men valresultatet borde räcka för att bekräfta det flera gånger om…
29/09, 2010 den 9:14 f m
[…] här bloggposten kommer däremot handla om Piratpartiet, och ta sin utgångspunkt i en text av Carl Johan Rehbinder om hur de ska gå vidare. Den knyter an till det jag skrev om tidigare […]
2/10, 2010 den 9:49 f m
Personligen var jag enormt förvånad över att Piratpartier inte fick mer uppmärksamhet. Hade SD lyckats komma in i Europaparlamentet så hade dom krävt en väldig massa saker och troligtvis fått några av dem. Å ena sidan så framstod pp som väldigt resonliga och professionella, å andra sidan så hade ni kanske kunnat vara lite mer gapiga som Fi och sd som båda lyckades kräva oproportionerligt mycket uppmärksamhet. Men alla mindre partier (utom sd tack vare främst media)förlorade nog mest på taktikröstandet mellan blocken. Samtidigt visade pp på en enorm principfasthet i frågor som inget annat parti vågade röra vid som media kunde utnyttja kortsiktigt emot partiet, men fortsätt att hålla vid fast vid era principer och utveckla ert budskap på fler områden så kommer ni garanterat nå stora framgångar i nästa val. Utan att verka inställsam så tycker jag iden med slogans är väldigt bra. Var mer konfrontativa. Jag har iaf arbetat med politik i 7 år (även om jag hjälpte en skitrörelse) och jag har iaf fått ett hum om vad som funkar i propagandan. Keep it up piratpartister!
2/10, 2010 den 8:30 e m
Jag tror att du har rätt i din analys att vi å ena sidan måste vara principfasta i vår politik, å andra sidan att vi behöver vara lite ”gapigare”, mer konfrontativa, och synas mer.
Vi får se till att det blir så i framtiden.
3/10, 2010 den 3:27 f m
Vi behöver inte bara mer slogans. Vi behöver fler ansikten. Affisherna jag sett var alldeles för anonyma.
3/10, 2010 den 8:55 f m
Ja, det är en av mina poänger som jag påpekar.
Det värsta i det är att jag producerat ett enormt material med jättefina, superproffsiga pressbilder av ett stort antal pirater – och de har knappt kommit till användning alls. Det är RIKTIGT dåligt, bortkastad tid och ansträngning.
Och det säger jag inte för att det är jag som har gjort jobbet. jag hade förmodligen blivit MER upprörd om det hade varit någon annan fotograf hade lagt så mycket tid och arbete på att skapa en jättesamling med schyssta pressbilder, som sen inte kom till användning i valkampanjen.
20/05, 2011 den 4:07 f m
[…] valet 2010 var många i Piratpartiet frustrerade och hade olika idéer om vad som hade gått fel. Piratpartiets ledning gjorde tidigt en enklare utvärdering. Men ofta […]